Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten:
- kunna förklara innebörden av teorier och ämnesspecifika begrepp inom flerspråkighetsfältet
- visa kunskap om didaktisk forskning kring barns flerspråkighet och andraspråksinlärning
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten:
- visa förmåga att planera och organisera undervisning som stödjer flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling samt skriftspråkliga lärande
- använda digital och multimodal teknologi som estetisk, kommunikativ och identitetsskapande uttrycksform
- kritiskt kunna analysera texter som barn möter i och utanför skolan
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutade kurs förväntas studenten:
- reflektera kring hur likheter och olikheter kan användas som en resurs i svenska och övrig ämnesövergripande undervisning

• Aktuella styrdokument och riktlinjer gällande svenska som andraspråk, modersmål och demokrati
• Ämnesspecifika begrepp och teorier gällande flerspråkighet och andraspråksinlärning
• Olikheter, skillnader och villkor för identitetsskapande
• Digital kommunikationsteknik som uttrycksform
• Villkor för tal,-läs- och skrivutveckling ur ett flerspråkighetsperspektiv
• Språkutvecklande arbetssätt baserade på didaktisk forskning
• Kritisk granskning av texter och läromedel riktade till barn i relation till ålder, genus, klass och etnicitet
• Barn- och bilderbokens didaktiska användningsområde

Undervisningen sker i form av föreläsningar, workshops, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt godkända kurser omfattande 60 hp, varav 30 hp från termin 1, UVK, samt Svenska - Kommunikation och språk F-3, I, 7,5 hp.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

För betyg på hel kurs krävs att samtliga moment, inklusive obligatoriska moment, är godkända. Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination. Utöver individuell examina tillkommer obligatoriska moment såsom aktivt deltagande i workshops och seminarier samt aktivt deltagande i moment gällande bedömning. För betyget Godkänd krävs betyget Godkänd på samtliga moment samt god språkbehandling i tal och skrift. För betyget Väl godkänd krävs förutom vad som gäller för betyget Godkänd betyget Väl godkänd på individuell examina samt mycket god språkbehandling i tal och skrift.
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.
Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts tre gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till VD och skall vara skriftlig.
Om kursen ändras till innehåll och/eller litteratur kan examination ske enligt denna kursplan inom ett år efter ändring. Studenten garanteras minst tre provtillfällen inklusive ordinarie provtillfälle. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt den äldre kursplanen. Om kursen helt upphör kan den examineras inom två år efter det att kursen anordnats. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Essä1	3,5 hp	U/G/VG
Seminarier	2 hp	U/G
Språkstödjande arbetssätt	1 hp	U/G
Dugga	1 hp	U/G

¹ Bestämmer kursens slutbetyg vilket utfärdas först när samtliga moment godkänts.

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt en student (kursutvecklare), publiceras om möjligt på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. s. 474-487.
Cummins, Jim (2000). Andraspråksundervisning för skolframgång. I Kerstin Nauclér, red: Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: HLS förlag. s. 1-22. www.andrasprak.su.se .
#Damber, Ulla (2013). Pedagogens roll i klasser och barngrupper där flerspråkiga barn ingår. I Åsa Wedin & Christina Hedman, red: Flerspråkighet, Litteracitet och Multimodalitet. Lund: Studentlitteratur. s. 69-92.
#Danbolt Versteraas, Anne Marit & Kulbrandstad Iversen, Lise (2013). ”Säl är kaka på spanska” – arbete med litteracitet och flerspråkighet i norska klassrum. I Åsa Wedin & Christina Hedman, red: Flerspråkighet, Litteracitet och Multimodalitet. Lund: Studentlitteratur. s. 20-44.
Eilard, Angerd (2010). Perspektiv på barndom och barns villkor i relation till lärande. I Skolverket: Perspektiv på barndom och lärande. Stockholm: Skolverket. s. 22-62.
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. 182 s.
#Ladegaard, Ulf (2013). Att se sig själv i skriftspråket – flerspråkigheten som resurs i den tidiga litteracitetsundervisningen. I Åsa Wedin & Christina Hedman, red: Flerspråkighet, Litteracitet och Multimodalitet, s. 45-68.
Nilsson, Monica & Sundemo, Ulla (2001). Vad händer i klassrummet när barnboksfiguren kliver in? I Kerstin Nauclér, red. Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande. www.andrasprak.su.se
Skolinspektionen (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Kvalitetsgranskning, rapport 2010:16. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011c). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2012a). Nya språket lyfter. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012b). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket. 100 s.
Stier, Jonas (2009). Kulturmöten. En introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur. 148 s.
Wedin, Åsa (2011). En mångfald av språkliga register och varieteter. I Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur. (tillhandahålles av institutionen). s. 45-59.
#En av dessa titlar läses per student.
En skönlitterär roman och fyra barn- och bilderböcker enligt lärares anvisningar.
Referensmaterial:
Abrahamsson, Niclas & Bylund, Emanuel (2012). Andraspråksinlärning och förstaspråksutveckling i en andraspråkskontext. I Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger, red: Vetenskapsrådet, Flerspråkighet en forskningsöversikt 5:2012, s. 153-230. Stockholm: Vetenskapsrådet. www.vr.se
Mänskliga rättigheter-Konventionen om barnets rättigheter. Regeringskansliet: UD info, 2003.
Sök- och skrivhjälp (2010). Skriva litteraturreferenser. - Harvardsystemet. Högskolebiblioteket: Högskolan i Jönköping. http://hj.se/bibl/sok---skrivhjälp/skriva-litteraturreferenser.html
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet. Plagiathandbok - tips och råd till studenter. Finns i kursen aktivitet på lärplattformen (PingPong).