Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för och jämföra huvuddragen i teorier om barns och ungdomars utveckling och lärande

- reflektera över vad ett barnrättsperspektiv kan innebära i förhållande till ungdomars utveckling
ur ett etiskt, hållbart och samhälleligt perspektiv.
- visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer
- reflektera över och analysera omgivningens betydelse för elevers och ungdomars utveckling och lärande med stöd av olika vetenskapliga perspektiv
- tillämpa IKT som verktyg för kunskapsgestaltning och presentationsform i olika lärandesituationer
- tillämpa akademiskt skrivande på grundläggande nivå
- använda det svenska språket i tal och skrift för professionella och akademiska syften utifrån normer för struktur och språkbehandling

- problematisera lärandeteorier i relation till lärares arbete och undervisning

• Teoretiska perspektiv på barns och ungdomars utveckling och lärande
• Pedagogisk psykologi, dess grundläggande teorier och begrepp
• Elevers språk- och begreppsbildning
• Alternativa presentationsformer och kunskapsgestaltning
• Teoretiska perspektiv på praktisk-estetiska lärprocesser
• Akademiskt skrivande

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt registrerad student på termin 1 på grundlärarprogrammet eller motsvarande

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

Kursen examineras genom en individuell skriftlig tentamen samt didaktisk gruppuppgift och litteraturseminarium.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs god språkbehandling i tal och skrift samt betyget Godkänd på samtliga examinationsmoment. För kursbetyget Väl godkänd krävs förutom vad som gäller för Godkänd betyget Väl godkänd på individuell skriftlig tentamen.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinare provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Didaktisk gruppuppgift	1,5 hp	U/G
Litteraturseminarium	1 hp	U/G
Individuell skriftlig tentamen	5 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering

Ahl, Helene (2004). Motivation och vuxnas lärande. En kunskapsöversikt och problematisering. Forskning i fokus, nr 24. Stockholm: Skolverket. 112 s. (kap 1-3, 5-6)

American Psychological Association (2015). Top 20 principles from psychology for PreK-12 teaching and learning. Coalition for psychology in Schools and Education. 28 s.

Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå - Om lärande på människors villkor. Stockholm: Natur och Kultur. 284 s.

Klerfeldt, Anna (2007). Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik. (Diss.) Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis. s. 13-123, 282 s.

Säljö, R (2020). Den lärande människan. Teoretiska traditioner, i Lundgren, U; Säljö, R och Liberg, C. (red.) (2020) Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. (kapitel 7). Femte upplagan. Natur & Kultur. 60 s.

Skolverket. (2018). Greppa flerspråkigheten– en resurs i lärande och undervisning. Stockholm. Skolverket. 162 s.

Woolfolk, Anita & Karlberg, Martin (2014). Pedagogisk psykologi. Harlow: Pearson Education. 673 s.

Vetenskapliga artiklar/övrigt material tillkommer.

Kontakta kursansvarig vid behov av inläsning av tillkommande litteratur.

Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till en månad före kursstart.



Referensmaterial
Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns på lärplattformen