Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- förstå och förklara hur Sveriges politiska system är uppbyggt (1)
- beskriva den professionella journalistikens ideal, villkor och roll i ett modernt samhälle (2)
- redogöra för mediernas makt, ansvar, publik och effekter (3)
- diskutera medielandskapets förändring och sociala mediers betydelse för spridningen av politisk information och desinformation (4)
- orientera sig på den politiska kommunikationens yrkesfält (5)

- tillämpa central teorier och begrepp för analys av politisk kommunikation (6)
- beskriva och kritiskt analysera den politiska kommunikationens villkor, trender och effekter (7)
- använda källkritiska principer för att värdera politisk information (8)

- identifiera och kritiskt granska politiska beskrivningar och budskap (9)
- reflektera kring de demokratiska möjligheter och utmaningar som det nya medielandskapet har skapat (10)

• Sveriges politiska system
• Journalistikens ideal, villkor och roll i samhället
• Mediernas makt, ansvar, publik och effekter
• Medielandskapets förändringar och politisk kommunikation i sociala medier
• Det kommunikativa samspelet mellan medier, medborgare och politiska aktörer och institutioner
• Opinionsbildning, lobby- och kampanjverksamhet
• Vetenskapliga teorier och begrepp om medier och om politisk kommunikation
• Medierätt och pressetik
• Källkritik i teorin och praktiken

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Samhällskunskap A och Svenska B/Svenska som andraspråk B. Eller: Samhällskunskap 1b/1a1+1a2

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Examinationer:
- Individuell skriftlig tentamen, 3 hp (mål 1, 2, 3, 4, 6, 7, 9, 10)
- Individuell skriftlig inlämningsuppgift 1, 1,5 hp, (mål 2, 3, 5, 6, 7)
- Individuell skriftlig inlämningsuppgift 2, 1,5 hp, (mål 6, 9)
- Gruppredovisning, 1,5 hp (mål 4, 8, 10)

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.
För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom Väl Godkänd på minst två av de tre moment som bedöms med Väl Godkänd.
En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle. Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.
Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Individuell skriftlig tentamen	3 hp	U/G/VG
Individuell skriftlig Inlämningsuppgift 1	1,5 hp	U/G/VG
Individuell skriftlig Inlämningsuppgift 2	1,5 hp	U/G
Gruppredovisning	1,5 hp	U/G

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen.
Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Petersson, O. (2019). Svensk politik. Stockholm: Dialogos. 221 sidor

Strömbäck, J. (2014). Makt, medier och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 320 sidor.

Thurén, T., & Werner, J. (2019). Källkritik. Stockholm: Liber. 273 sidor.

Truedsson, L. (Red.). (2018). Fejk, filter och faktaresistens: Hotar sociala medier demokratin? Stockholm: Insitutet för mediestudier. 172 sidor.

Weibull, L., Wadbring, I., & Olsson, J. (2018). Det svenska medielandskapet: Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens. Stockholm: Liber. 314 sidor.

Artiklar. 100 sidor.

Litteraturreferenser – så skriver du. http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet. Interaktiva antiplagiatguiden. http:pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do. Finns även i kursens aktivitetet på lärplattformen (PingPong).