KURSPLAN
Språk, mening och makt, 7,5 högskolepoäng
Language, Meaning and Power, 7.5 credits
Kursplan för studenter höst 2024
Kurskod: | LMMG12 |
Fastställd av: | Utbildningschef 2023-04-28 |
Reviderad av: | Utbildningschef 2024-05-14 |
Gäller fr.o.m.: | Hösten 2024 |
Version: | 3 |
Utbildningsnivå: | Grundnivå |
Utbildningsområde: | Samhällsvetenskapliga området (90%) och tekniska området (10%)
|
Ämnesgrupp: | MK1
|
Fördjupning: | G1N
|
Huvudområde: | Medie- och kommunikationsvetenskap |
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- beskriva olika teoretiska perspektiv på samspelet mellan språk, mening och makt
- redogöra för grundläggande teorier och metoder inom samhällsvetenskaplig textanalys
- identifiera villkor och former för textproduktion inom olika professioner relaterade till medier och kommunikation
Färdighet och förmåga
- tillämpa vedertagna strategier och normer för språk, innehåll och form vid produktion av akademiska texter och professionstexter
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- diskutera relationen mellan texters utformning och deras kommunikativa potential i en given kontext
- kritiskt analysera professionstexter utifrån teorier om samspelet mellan språk, mening och makt
Innehåll
- Teorier om samspelet mellan språk, mening och makt
- Samhällsvetenskaplig textanalys
- Textproduktion inom professioner relaterade till medier och kommunikation
- Språkriktighet och kommunikativa strategier
Undervisningsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till.
Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.
Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6, Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3 eller motsvarande kunskaper.
Examination och betyg
Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
Lärandemålen utgör grund för examination.
Formerna för examination är individuell skriftlig inlämningsuppgift och seminarium.
För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls vid kursstart.
För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom Väl Godkänd på Individuell skriftlig inlämningsuppgift 2.
En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.
Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.
Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.
Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.
Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
Examinationsmoment | Omfattning | Betyg |
---|
Seminarium 1, 2 och 3 | 1,5 hp | U/G |
Individuell skriftlig inlämningsuppgift 1 | 1,5 hp | U/G |
Individuell skriftlig inlämningsuppgift 2 | 4,5 hp | U/G/VG |
Kursvärdering
Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.
Kurslitteratur
Diskrimineringslag (SFS 2008:567). Arbetsmarknadsdepartementet. http:www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
Fagerström, Linda & Nilsson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Gleerups. 160 s.
Hellspong, Lennart (2001). Metoder för brukstextanalys. Studentlitteratur. 270 s.
Språklag (SFS 2009:600). Kulturdepartementet. http:www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600
Strömquist, Siv (2023). Skrivboken (9. uppl.). Gleerups. 280 s.
Artiklar och annan litteratur om ca 100 sidor kan tillkomma.
Referenslitteratur:
Boréus, Kristina & Bergström, Göran (2018). Textens mening och makt. Studentlitteratur.
Språkrådet (2017). Svenska skrivregler. Liber.
Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.
Litteraturreferenser – så skriver du
www.ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html
Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns på lärplattformen