Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- kunna redogöra för och förstå grundläggande matematiska begrepp med relevans för förskolans verksamhet
- kunna redogöra för matematikämnets historik i relation till förskolan
- visa kunskap om teorier om barns lärande i matematik
- visa kunskap om styrdokumentens betydelse för förskolläraruppdraget
- kunna uppmärksamma och dokumentera barns användning och utforskande av tecken och symboler
- kunna redogöra för forskning och teorier kring barns matematiklärande, kommunikation och utveckling av matematiskt kunnande

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- kunna identifiera, dokumentera och redogöra för aktiviteter för att utmana varje barns lärande i matematik
- visa exempel på hur kreativa miljöer kan gestaltas i förskoleverksamheten för att utmana barns lärande i matematik
- visa förmåga att beskriva och kartlägga hur matematiska miljöer kan organiseras
- visa förmåga att använda musik, rörelse och bild som medel för barns matematiska utveckling
- visa förmåga att använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg att följa barns lärprocesser i matematik
- redogöra för ett kreativt och varierat arbetssätt som utmanar och stimulerar barns lärande i matematik

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet
- kunna reflektera över sina egna relationer och över yrkesprofessionens förhållningssätt till matematikämnet
- kunna jämföra olika vetenskapsteoretiska perspektiv och värdera dem i relation till barns lärande i matematik

• Antalsuppfattning, taluppfattning
• Geometri, mönster och samband
• Orientering i tid och rum
• Sortering och klassificering
• Mått och mätning
• Problemlösning
• Historiska aspekter rörande matematik i förskolan
• Observation, analys och granskning av matematiska miljöer och material
• Barns utforskande av tecken och symboler
• Musik, rörelse och bild som didaktiska verktyg i arbetet med barns matematiska utveckling
• Lärarens roll i barns utforskande och lärande i matematik
• Lyssnande och dialogens betydelse för barns lärande i matematik
• Pedagogisk dokumentation
• Jämförelse av olika vetenskapsteoretiska perspektiv och dess konsekvenser för matematiklärande

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Godkända kurser inom UVK, 30 hp, termin 1 i förskollärarutbildningen. Därutöver krävs genomförda studier om 30 hp inom förskollärarprogrammet eller motsvarande..

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

För kursbetyget Godkänd krävs betyget Godkänd på samtliga examinationer samt god språkbehandling i tal och skrift. För kursbetyget Väl godkänd krävs förutom vad som krävs för betyget Godkänd betyget Väl godkänd på examinationsmomentet Teori I och minst ett av de övriga examinationsmomenten som bedöms enligt betygsskalan Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd.

Kursen examineras genom:

• Individuell skriftlig tentamen (Teori I) (U/G/VG), 5 hp
• Gruppuppgift I (U/G), 2,5 hp
• Gruppuppgift II (U/G/VG), 2,5 hp
• Individuell hemtentamen (Teori II) (U/G/VG), 2,5 hp
• Workshop (U/G), 2,5 hp

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts tre gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till VD och skall vara skriftlig.

Om kursen ändras till innehåll och/eller litteratur kan examination ske enligt denna kursplan inom ett år efter ändring. Studenten garanteras minst tre provtillfällen inklusive ordinarie provtillfälle. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt den äldre kursplanen. Om kursen helt upphör kan den examineras inom två år efter det att kursen anordnats. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Teori I	5 hp	U/G/VG
Gruppuppgift I	2,5 hp	U/G
Teori II	2,5 hp	U/G/VG
Gruppuppgift II	2,5 hp	U/G/VG
Workshop	2,5 hp	U/G

Uppföljning av undervisningen sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut via webbplattformen PingPong. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt om möjligt en student, publiceras i PingPong samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Bishop, Alan J. (1988) Mathematics education in its cultural context. In Educational studies in mathematics 19 (1988) s.179-191.
Björklund, Camilla (2009). En, två, många – om barns tidiga matematiska tänkande. Stockholm: Liber 163 s.
Heiberg Solem, Ida, Alseth, Björnar, Nordberg, Gunnar (2010). Tal och tanke. Oslo: Gyldendal Norsk förlag AS. 388 s.
Lundström, Marita (2015). Förskolebarns strävanden att kommunicera matematik. Gothenburg studies in educational sciences 370. Göteborgs universitet. (Avhandling). 100 s.
Nationellt centrum för matematikutbildning (2013). Nämnaren Tema 9 Förskolans matematik. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet. 82 s.
Nationellt centrum för matematikutbildning (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1-5 år och deras lärare. (1:a uppl.) Göteborg: NCM, Göteborgs universitet. 100 s.
Palmér, Anna (2011). Hur blir man matematisk. Att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. Stockholm: Liber
Reggio Children (2004). Skon och måttbandet: Barn och mätande. Stockholm.
Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (red). (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. 172 s.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan LPFÖ9.8. Reviderad 2010. Stockholm: Fritzes förlag. 16 s.
Solheim, Ida Heiberg, & Reikerås, Lie, Elin, Kirsti (2004). Det matematiska barnet.(1:a uppl.) Stockholm: Natur & Kultur. 330 s.
Vetenskapliga artiklar tillkommer, ca 100 s.
Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.


Referensmaterial
Sök- och skrivhjälp (2010). Litteraturreferenser - så skriver du. Högskolebiblioteket: Högskolan i Jönköping. http://hj.se/bibl/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden, finns på PingPong.