Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- visa kunskaper om materiens egenskaper, ekologiska samband, levande organismer, människokroppen och tekniska lösningar i relation till kursens innehåll

- genomföra enkla naturvetenskapliga undersökningar, samt reflektera, tolka och kommunicera resultat av dessa
- tillämpa sina kunskaper för att möta barns frågor om naturvetenskap och teknik
- visa förmåga att utveckla barns begreppsförståelse inom naturvetenskap och teknik
- visa förmåga att utveckla barns förmåga att kommunicera naturvetenskap och teknik med olika uttrycksformer
- planera lärande i naturvetenskap och teknik för barn i förskoleklass och i år 1-3 i överensstämmelse med övergripande styrdokument

- resonera om hur verksamheten kan förmedla olika miljömoraliska förhållningssätt

• Vatten och luft; t.ex. grundläggande egenskaper, enkla lösningar och blandningar, enkla separationsmetoder
• Grundläggande ekologi; t.ex. näringskedjor, kretslopp, ekosystem, livscykler, levnadskrav för djur och växter
• Organismer i närmiljön
• Undervisning om hälsa, människokroppen och sinnena
• Tekniska lösningar och system
• Systematiska undersökningar – dokumentation och kommunikation på olika sätt; t.ex. muntligt, skriftligt, tabeller och diagram
• Lärande på olika sätt; undersökande, fältstudier, utomhus, levande berättande, estetiska och kinestetiska uttrycksformer samt ämnesintegrerat och tematiskt arbetssätt
• Förhållningssätt i mötet med barn; produktiva och improduktiva frågor, barns nyfikenhet, iakttagelseförmåga, frågor och förförståelse
• Barns begreppsförståelse med utgångspunkt från partikelmodell och kretslopp
• Aktuell ämnesdidaktisk forskning med inriktning mot naturvetenskap och teknik
• Miljömoraliska förhållningssätt i undervisningen

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Genomgången termin 1 i grundlärarprogrammet eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kursen examineras genom individuell skriftlig tentamen, praktisk didaktisk gruppuppgift med gruppredovisning samt grupplaborationer. Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl Godkänd på individuell skriftlig tentamen.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Individuell skriftlig tentamen	4 hp	U/G/VG
Gruppredovisning	2,5 hp	U/G
Grupplaborationer	1 hp	U/G

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Almers, Ellen, Askerlund, Per & Kjellström, Sofia (2017) Why forest gardening for children? Swedish forest garden educators' ideas, purposes, and experiences. The Journal of Environmental Education (ahead of print, published online 29 Sept 2017).

Areskog, Mats, Ekborg, Margareta, Nilsson, Karin & Sallnäs, Dora (2015). Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken - metodik för lärare F-6. Malmö: Gleerups. 137 s.

Askerlund. Per & Almers, Ellen (2016) Forest gardens - new opportunities for urban children to understand and develop relationships with other organisms. Urban Forestry & Urban Greening Vol. 20, 187-197.

Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor & Wehner-God (2014). Barn och naturvetenskap. Stockholm: Liber. 200 s.

Helldén, Gustav, Jonsson, Gunnar, Karlefors, Inger & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld. Stockholm: Liber. 110 s.

Skolverket (2012). Att se helheter i undervisningen - Naturvetenskapligt perspektiv. Stockholm: Fritzes.

Aktuella styrdokument och kommentarmaterial. www.skolverket.se. 115 s.

Tillkommer ytterligare aktuella internationella och nationella artiklar inom naturvetenskap och ämnesdidaktik.

Rekommenderad litteratur:
Nordin, Ingvar, Mathiasson, Sven & Stigh, Jimmy (1993). Ut i naturen - 600 växter och djur. Stockholm: Pedagogisk information AB.

Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
http:pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.

Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.