Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- beskriva filosofiskt grundade utgångspunkter kring relationen mellan omsorg och pedagogik
- redogöra för omsorg som en förutsättning för barns välbefinnande och meningsskapande i fritidshemmets praktik
- förklara perspektivtagande och intersubjektivitet som grund i interkulturell pedagogik

- utifrån fritidshemmets traditioner kritiskt reflektera kring ett förändrat arbetssätt för att fördjupa fritidshemmets omsorgsskapande potential
- tolka fritidshemmets potential för fritidshemsbarn att välkomna nyanlända barn
- jämföra olika sätt att arrangera interkulturella mötesplatser
- diskutera och problematisera olika arbetssätt utifrån barns rättigheter och barns bästa

- kritiskt analysera, granska och värdera formuleringar i styrdokument kring omsorg som ett uttryck för samhälleliga intentioner för pedagogisk verksamhet
- kritiskt analysera och värdera sitt sätt att bemöta nyanlända elever och föräldrar från andra kulturer

• Skolans värdegrund
• Fritidshemmets omsorgsuppdrag
• Fritidshemmets kompenserande och kompletterande uppdrag
• Dialog som existens
• Barns perspektiv
• Barns identitetskonstruktioner
• Intersubjektivitet
• Relationell pedagogik
• Interkulturell pedagogik
• Barns rätt
• Gruppbaserat arbetssätt
• Barnpedagogiska forskningsmetoder
• Olika teoriers förklaringsvärde
• Aktuell forskning kring omsorg och interkulturella arbetssätt

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Grundläggande behörighet samt lärarexamen om minst 180 hp med inriktning mot fritidshem.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kursen examineras genom två individuella skriftliga inlämningsuppgifter samt genom fyra seminarier baserade på gemensamma diskussioner av litteratur i relation till beprövad erfarenhet. För betyget G krävs G på samtliga examinationer och för betyget VG krävs dessutom VG på inlämningsuppgift 2.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Inlämningsuppgift 1	3 hp	U/G
Inlämningsuppgift 2	8 hp	U/G/VG
Seminarier	4 hp	U/G

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Aspelin, Jonas, & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups. 168 sidor.

Bengtsson-Carlström, Helen (2013). Talet om barn, föräldrar och professionalitet i det mångkulturella fritidshemmet. Masteruppsats, Linnéuniversitetet, Växjö, Institutionen för pedagogik. 74 sidor.

Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber. 144 sidor.

Bunar, Nihad (Red.) (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur. 304 sidor.

Colnerud, Gunnel (2006). Nel Noddings och omsorgsetiken. Utbildning & Demokrati, 15(1), 33-41. 9 sidor.

Dahl, Marianne (2011). Barns sociala liv på fritidshemmet. En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter. Licentiatuppsats, Linnéuniversitetet. Kalmar: Linneaus University Press. 135 sidor.

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis, & Løkensgard Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.

Dysthe, Olga, & Fyen Borlie, Lena (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 264 sidor. 194 sidor.

Fjällhed, Anders (2011). Förmågan att läka. Invandrare & Minoriteter (5), 56-59. 4 sidor.

Goldstein-Kyaga, Katrin, Borgström, Maria, & Hübinette, Tobias (2012). Den interkulturella blicken i pedagogik. Inte bara goda föresatser. Södertörn Studies in Education. Stockholm. 201 sidor.

Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1-2), 12-23. 12 sidor.

Hundeide, Karsten (2003). Det intersubjektiva rummet. I Olga Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s. 143-166). Lund: Studentlitteratur. 23 sidor.

Klerfelt, Anna (2016). Samtalspromenader – en metod att närma sig andras perspektiv. I Elsie Anderberg (Red.), Skolnära forskningsmetoder (s. 27-45). Lund: Studentlitteratur. 18 sidor.

Lorentz, Hans (2013). Interkulturell pedagogisk kompetens. Integration i dagens skola. Lund: Studentlitteratur. 200 sidor.

Lorentzson, Ylva (2012). Barnets rättigheter, den vuxnes skyldigheter. Barnkultur, barns kultur och rätten till det egna perspektivet. I Anna Klerfelt & Birgitta Qvarsell, (Red.), Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken (s. 27-42). Malmö: Gleerups. 15 sidor.

Nilsson Folke, Jenny (2017). Lived transitions: experiences of learning and inclusion among newly arrived students. Avhandling, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. 110 sidor.

Nilsson, Jenny, & Axelsson, Monica (2013). “Welcome to Sweden”: Newly Arrived Students’ Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes. International Electronic Journal of Elementary Education, 6(1), 137–164. 34 sidor.

Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur och estetik i pedagogiken. Skapande kunskapsbildning och gemenskap bland barn. I Anna Klerfelt & Birgitta Qvarsell, (Red.), Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken (s. 61-76). Malmö: Gleerups. 15 sidor.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Riksdagen. Kapitel 1-7, 10 samt 14.

Skolinspektionen (2014). Utbildningen för nyanlända elever. Stockholm: Skolinspektionen. 39 sidor.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2016). Stockholm: Skolverket. 286 sidor.

Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer fritidshem. Stockholm: Skolverket. 42 sidor.

Skolverket (2016). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Skolverket. 58 sidor.

Språkforskningsinstitutet (2014). Nyanlända elever. En kunskapsöversikt. FOU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. 21 sidor.

Unicef FN:s konvention om barnets rättigheter. http:unicef.se/barnkonventionen

Vaage, Sveinung (2003). Perspektivtagning, rekonstruktion av erfarenhet och kreativa lärprocesser. I Olga Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande, (s. 119-141). Lund: Studentlitteratur. 22 sidor.

von Wright, Moira (2002). Det relationella perspektivets utmaning. En personlig betraktelse. I Att arbeta med särskilt stöd – några perspektiv, (s. 9-20). Stödmaterial. Skolverket: Liber. 12 sidor.

Aktuell litteratur, cirka 300 sidor, tillkommer. Litteraturlistan kommer att utökas med aktuell metodlitteratur. Övrig litteratur väljs i samråd med kursansvarig.

Litteraturreferenser – så skriver du. http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet. Interaktiva antiplagiatguiden. http://pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do. Finns även i kursens aktivitetet på lärplattformen (PingPong).