KURSPLAN
Religionsvetenskap för ämneslärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng
Religious Science for Secondary School Subject Teachers, 61-90 credits, 30 credits
Kursplan för studenter vår 2019
Kurskod: | LR3P16 |
Fastställd av: | Utbildningschef 2016-06-14 |
Reviderad av: | Utbildningschef 2018-11-27 |
Gäller fr.o.m.: | Våren 2019 |
Version: | 4 |
Utbildningsnivå: | Grundnivå |
Utbildningsområde: | Humanistiska området (75%) och undervisningsområdet (25%)
|
Ämnesgrupp: | RV1
|
Fördjupning: | G2E
|
Huvudområde: | Religionsvetenskap |
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- redogöra för olika religiösa företrädares synsätt i relation till makt och genus, historiskt såväl som i nutid
- beskriva religiösa traditioners betydelse för praxis och ideal när det kommer till makt, genus, familj och sexualitet
- identifiera läromässiga och rituella drag inom moderna väckelser och samfundsbildningar
- identifiera faktorer som har påverkat religiös tillväxt under modern tid
- beskriva och förklara principer och regler för etisk argumentation och argumentationsanalys
- beskriva och redogöra för forskningsläget för ett valt ämnesområde
- redogöra för den ämnesdidaktiska relevansen för ett valt ämnesområde
- redogöra för vad ett demokratiskt förhållningssätt innebär och hur det kan appliceras i religionskunskapsundervisningen
Färdighet och förmåga
- analysera relationen mellan religiösa traditioner, makt och genus
- reflektera över hur samhälle och religiösa organisationer påverkar varandra
- analysera samtida väckelser och samfund ur historievetenskapliga och sociologiska perspektiv
- diskutera hur olika faktorer samspelar för framväxten av en religiös tradition
- analysera och diskutera etiska problem och teoribildningar på ett sakligt vetenskapligt sätt i text, argumentation och kommunikation
- tillämpa relevanta didaktiska verktyg som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
- bedöma och dokumentera elevers arbete i relation till forskning om elevers olika förutsättningar och behov
- formulera ett vetenskapligt problem och bearbeta detta med hjälp av lämplig metod
- uppvisa vetenskaplig noggrannhet med avseende på formalia och empiri
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kritiskt analysera och värdera diskussioner om religiösa traditioner ur ett vetenskapligt och icke konfessionellt perspektiv
- kritiskt bedöma och värdera en etisk argumentation med hjälp av argumentationsanalytiska principer
- kritiskt reflektera över frågeställningar om social rättvisa, mångfald och identitet ur såväl normativt etisk som didaktisk synvinkel
- problematisera och analysera den vetenskapliga forskningen och diskussionen inom det religionsdidaktiska fältet både med avseende på didaktik och praktik
- kritiskt granska och värdera den egna lärarrollen och hur etiska förhållningssätt påverkar undervisningen
- kritiskt granska och värdera den egna uppsatsprocessen
Innehåll
Delkurs 1: Religionshistoria: religion, genus och makt 3,5 hpHistory of Religions: Religion, Gender and Power, 3.5 creditsInnehåll- Historiska och nutida perspektiv på religiösa traditioners roll i samhället
- Uppfattningar om makt, genus, familj och sexualitet inom olika religioner
ExaminationDelkursen examineras genom två individuella skriftliga inlämningsuppgifter.
Delkurs 2: Kristendomens historia: modernitet, väckelse och nya samfundsbildningar, 3,5 hpHistorical Christianity: Modernity, Revivalism and Congregation-growth, 3.5 creditsInnehåll- Historievetenskapliga och sociologiska perspektiv på moderna väckelserörelser och nya samfundsutbildningar
- Relationen mellan äldre och yngre kristna samfund
- Läromässiga och rituella drag inom moderna väckelsetraditioner
ExaminationDelkursen examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift.
Delkurs 3: Etik: social rättvisa, mångfald och identitet, 3,5 hpEthics: Social justice, Pluralism and Identity, 3.5 creditsInnehåll- Etiska frågeställningar utifrån några centrala teorier med fokus på social rättvisa, mångfald och identitet
- Argumentationsanalys
ExaminationDelkursen examineras genom två individuella skriftliga inlämningsuppgifter samt deltagande i seminarium.
Delkurs 4: Uppsats/examensarbete, 15 hpEssay, 15 creditsInnehåll- Författande och försvar av religionsvetenskaplig uppsats/examensarbete med religionsdidaktisk vinkling
- Kritisk granskning av religionsvetenskapliga uppsatser
ExaminationKursen examineras genom författande och försvar av religionsvetenskaplig uppsats/examensarbete, deltagande i seminarium samt opponering på annan religionsvetenskaplig uppsats/examensarbete.
Delkurs 5: Religionsdidaktik, 4,5 hpDidactics of Religion, 4.5 creditsInnehåll- Skolans värdegrund i relation till religionskunskapsämnet
- Didaktiska perspektiv på religioners roll i samhället
- Religionsdidaktisk forskning
- Lärarrollen och religionskunskapsämnet
ExaminationDelkursen examineras genom deltagande i ett seminarium och en individuell skriftlig inlämningsuppgift.
Undervisningsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminiarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.
Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
Förkunskapskrav
Godkänt resultat på minst 120 hp inom ämneslärarprogrammet varav 30 hp UVK från termin 1 och Religionsvetenskap, 1-30 hp ska ingå. Därutöver krävs godkänt resultat på minst 15 hp i Religionsvetenskap, 31-60 hp varav delkursen uppsats, 7,5 hp ska ingå eller motsvarande kunskaper.
Examination och betyg
Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.
Kursen examineras genom sex individuella skriftliga inlämningsuppgifter, två seminarier och en uppsats/examensarbete.
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.
För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänt på samtliga examinationsuppgifter. För Väl Godkänt krävs dessutom betyget Väl Godkänt på minst 18 hp. Språkbehandling, struktur och presentationsform bedöms vid såväl skriftliga som muntliga examinationsmoment.
En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.
Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.
Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.
Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
Examinationsmoment | Omfattning | Betyg |
---|
Religionshistoria: Individuell skriflig inlämningsuppgift 1 | 1,5 hp | U/G/VG |
Religionshistoria: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 2 | 2 hp | U/G/VG |
Kristendomens historia: Individuell skriflig inlämningsuppgift | 3,5 hp | U/G/VG |
Etik: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 1 | 1 hp | U/G/VG |
Etik: Seminarium | 1 hp | U/G |
Etik: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 2 | 1,5 hp | U/G/VG |
Uppsats/examensarbete | 15 hp | U/G/VG |
Religionsdidaktik: seminarium | 3 hp | U/G/VG |
Religionsdidaktik: Individuell skriftlig inlämningsuppgift | 1,5 hp | U/G/VG |
Kursvärdering
Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt av studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattsform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.
Kurslitteratur
Religionshistoria: Religion, genus och makt, 3,5 hp
Broyde J. Michael & Ausubel, Michael (Red.) (2005). Marriage, Sex and Family in Judaism. Rowman & Littlefield Publishers. 352 sidor
Esposito, John L. (2001). Women in Muslim Family Law. New York: Syracuse University Press. 160 sidor
Roald, Anne Sofie (2009). Muslimer i nya samhällen: om individuella och kollektiva rättigheter. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. 240 sidor
Kristendomens historia: Modernitet, väckelse och nya samfundsbildningar, 5 hp
Inskeep, Kenneth W. (1993). ”A short history of Church growth research”, i David A. Roozen & C. Kirk Hadaway (Red.), Church and Denominational growth. What does (and does not) cause growth or decline. Nashville: Abingdom Press (135-148). 13 sidor. http:hirr.hartsem.edu/bookshelf/out_of_print_churchgrowth.html
Jenkins, Philip (2011). The Next Christendom. The Coming of Global Christianity. Oxford: Oxford University Press. 276 sidor
Kay, William K. (2011). Pentecostalism. A very short introduction. Oxford: Oxford University Press. 130 sidor
Stark, Rodney (2005). The rise of Mormonism. New York: Columbia University Press. 146 sidor
http:site.ebrary.com.bibl.proxy.hj.se/lib/jonhh/docDetail.action?docID=10183581
Stark, Rodney & Laurence R. Iannaccone (1997), “Why the Jehovah’s Witnesses Grow so rapidly: A theoretical application”, i Journal of Contemporary Religion 12, nr 2, 1997. 25 sidor http:www.oocities.org/rogueactivex/JWGrow-O.pdf
Samt en av följande böcker:
Halldorf, Joel (2017) Biskop Lewi Petrus: En biografi över ett ledarskap – religion och mångfald i det svenska folkhemmet. Skellefteå: Artos förlag. 305 sidor
Jenkins, Keith (2006). The new faces of Christianity. Believing the Bible in the Global South. Oxford: Oxford University Press. 193 sidor
Penton, James (1997). Apocalypse delayed. The story of Jehovah’s Witnesses. (Andra reviderade upplagan). Toronto: University of Toronto Press. 237 sidor
Etik: Social rättvisa, mångfald och identitet utifrån ett senmodernt perspektiv, 3,5 hp
Bauman, Zygmund & Torhell, Sven-Erik (1996). Postmodern etik. Göteborg: Daidalos. Läses i urval av ca 150 sidor av 315 sidor
Hylland Eriksen, Thomas (2008). Rötter och fötter. Identitet i en föränderlig tid. Falun: Nya Doxa. 173 sidor (kan läsas i andra utgåvor och på andra språk)
Nussbaum, Martha C. (2007). Frontiers of justice. Cambridge, Mass.: Belknap. Läses i urval av ca 150 sidor av 484 sidor
Thomson, Anne (1999). Critical Reasoning in Ethics. A practical Introduction. London and New York: Routledge. 210 sidor
Artiklar och annat material kan tillkomma om ca 100 sidor
Uppsats/examensarbete, 15 hp
Litteratur väljs i samråd med handledare.
Religionsdidaktik, 4,5 hp
Barnes, L. Philip (Red.) (2012). Debates in religious education. Abingdon: Routledge. Ca 100 sidor
Franck, Olof & Stenmark, Mikael (Red.) (2016). Att undervisa om människosyner och gudsuppfattningar. Stockholm: Liber. 240 sidor
Två av följande böcker läses i urval om ca 200 sidor:
Halvarson Britton, Thérése (2014) Studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Elevers tal om Islam, före, under och efter ett moskébesök. Licentiatuppsats: Karlstad universitet. 187 sidor
Holmqvist Lidh, Carina (2016). Representera och bli representerad. Elever med religiösa positioneringar talar om skolans religionskunskapsundervisning. Licenciatuppsats: Karlstad universitet. 217 sidor
Karlsson, Anders (2015). Vilket religionskunskapsämne? Ämneskonstruktioner i religionskunskap på gymnasiet med samtalsförhandlingar i centrum. Licentiatuppsats: Karlstad universitet. 139 sidor
Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html
Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
http://pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.
Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.