Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för olika religiösa företrädares synsätt i relation till makt och genus, historiskt såväl som i nutid
- beskriva religiösa traditioners betydelse för praxis och ideal när det kommer till makt, genus, familj och sexualitet
- identifiera läromässiga och rituella drag inom moderna väckelser och samfundsbildningar
- identifiera faktorer som har påverkat religiös tillväxt under modern tid
- beskriva och förklara principer och regler för etisk argumentation och argumentationsanalys
- beskriva och redogöra för forskningsläget för ett valt ämnesområde
- redogöra för den ämnesdidaktiska relevansen för ett valt ämnesområde
- redogöra för vad ett demokratiskt förhållningssätt innebär och hur det kan appliceras i religionskunskapsundervisningen

- analysera relationen mellan religiösa traditioner, makt och genus
- reflektera över hur samhälle och religiösa organisationer påverkar varandra
- analysera samtida väckelser och samfund ur historievetenskapliga och sociologiska perspektiv
- diskutera hur olika faktorer samspelar för framväxten av en religiös tradition
- analysera och diskutera etiska problem och teoribildningar på ett sakligt vetenskapligt sätt i text, argumentation och kommunikation
- tillämpa relevanta didaktiska verktyg som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
- bedöma och dokumentera elevers arbete i relation till forskning om elevers olika förutsättningar och behov
- formulera ett vetenskapligt problem och bearbeta detta med hjälp av lämplig metod
- uppvisa vetenskaplig noggrannhet med avseende på formalia och empiri

- kritiskt analysera och värdera diskussioner om religiösa traditioner ur ett vetenskapligt och icke konfessionellt perspektiv
- kritiskt bedöma och värdera en etisk argumentation med hjälp av argumentationsanalytiska principer
- kritiskt reflektera över frågeställningar om social rättvisa, mångfald och identitet ur såväl normativt etisk som didaktisk synvinkel
- problematisera och analysera den vetenskapliga forskningen och diskussionen inom det religionsdidaktiska fältet både med avseende på didaktik och praktik
- kritiskt granska och värdera den egna lärarrollen och hur etiska förhållningssätt påverkar undervisningen
- kritiskt granska och värdera den egna uppsatsprocessen

Delkurs 1: Religionshistoria: religion, genus och makt 3,5 hp
History of Religions: Religion, Gender and Power, 3.5 credits

Innehåll

• Historiska och nutida perspektiv på religiösa traditioners roll i samhället
• Uppfattningar om makt, genus, familj och sexualitet inom olika religioner

Examination
Delkursen examineras genom två individuella skriftliga inlämningsuppgifter.


Delkurs 2: Kristendomens historia: modernitet, väckelse och nya samfundsbildningar, 3,5 hp
Historical Christianity: Modernity, Revivalism and Congregation-growth, 3.5 credits

Innehåll

• Historievetenskapliga och sociologiska perspektiv på moderna väckelserörelser och nya samfundsutbildningar
• Relationen mellan äldre och yngre kristna samfund
• Läromässiga och rituella drag inom moderna väckelsetraditioner

Examination
Delkursen examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift och ett seminarium.


Delkurs 3: Etik: social rättvisa, mångfald och identitet, 3,5 hp
Ethics: Social justice, Pluralism and Identity, 3.5 credits

Innehåll

• Etiska frågeställningar utifrån några centrala teorier med fokus på social rättvisa, mångfald och identitet
• Argumentationsanalys

Examination
Delkursen examineras genom två individuella skriftliga inlämningsuppgifter samt deltagande i seminarium.


Delkurs 4: Uppsats/examensarbete, 15 hp
Essay, 15 credits

Innehåll

• Författande och försvar av religionsvetenskaplig uppsats/examensarbete med religionsdidaktisk vinkling
• Kritisk granskning av religionsvetenskapliga uppsatser

Examination
Kursen examineras genom författande och försvar av religionsvetenskaplig uppsats/examensarbete, deltagande i seminarium samt opponering på annan religionsvetenskaplig uppsats/examensarbete.


Delkurs 5: Religionsdidaktik, 4,5 hp
Didactics of Religion, 4.5 credits

Innehåll

• Skolans värdegrund i relation till religionskunskapsämnet
• Didaktiska perspektiv på religioners roll i samhället
• Religionsdidaktisk forskning
• Lärarrollen och religionskunskapsämnet

Examination
Delkursen examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift, två muntliga presentationer och ett seminarium.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Godkänt resultat på minst 120 hp inom ämneslärarprogrammet varav 30 hp UVK från termin 1 och Religionsvetenskap, 1-30 hp ska ingå. Därutöver krävs godkänt resultat på minst 15 hp i Religionsvetenskap, 31-60 hp varav delkursen uppsats, 7,5 hp ska ingå eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom sex individuella skriftliga inlämningsuppgifter, tre seminarier, två muntliga presentationer och en uppsats/examensarbete.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänt på samtliga examinationsuppgifter och för kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom Väl godkänd på minst 17,5 hp. Språkbehandling, struktur och presentationsform bedöms vid såväl skriftliga som muntliga examinationsmoment.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Religionshistoria: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 1	1,5 hp	U/G/VG
Religionshistoria: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 2	2 hp	U/G/VG
Kristendomens historia: Individuell skriftlig inlämningsuppgift	3 hp	U/G/VG
Kristendomens historia: Seminarium	0,5 hp	U/G
Etik: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 1	1 hp	U/G/VG
Etik: Seminarium	1 hp	U/G
Etik: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 2	1,5 hp	U/G/VG
Uppsats/examensarbete	15 hp	U/G/VG
Religionsdidaktik: Muntlig redovisning och individuell skriftlig inlämningsuppgift	2,5 hp	U/G/VG
Religionsdidaktik: Muntlig redovisning	1 hp	U/G/VG
Religionsdidaktik: Seminarium	1 hp	U/G

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt av studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattsform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Religionshistoria: Religion, genus och makt, 3,5 hp
Broyde J. Michael & Ausubel, Michael (Red.). (2005). Marriage, Sex and Family in Judaism. Rowman & Littlefield Publishers. 352 s.

Esposito, John L. (2001). Women in Muslim Family Law. New York: Syracuse University Press. 160 s.

Roald, Anne Sofie (2009). Muslimer i nya samhällen: om individuella och kollektiva rättigheter. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. 240 s.

Kristendomens historia: Modernitet, väckelse och nya samfundsbildningar, 5 hp
Inskeep, Kenneth W. (1993). ”A short history of Church growth research”, i David A. Roozen & C. Kirk Hadaway (Red.), Church and Denominational growth. What does (and does not) cause growth or decline. Nashville: Abingdom Press (135-148). 13 s.
http:hirr.hartsem.edu/bookshelf/Church&Denomgrowth/ch&dngrw-ch5.pdf

Jacobsen, Douglas (2011) The World's Christians. Who They Are, Where They Are, and How They Got Here. Chichester: Wiley-Blackwell. Läses i urval om 203 av 399 s.

Kay, William K. (2011). Pentecostalism. A very short introduction. Oxford: Oxford University Press. 130 s.

Stark, Rodney (2005). The rise of Mormonism. New York: Columbia University Press. 146 s.
http:site.ebrary.com.bibl.proxy.hj.se/lib/jonhh/docDetail.action?docID=10183581

Stark, Rodney & Laurence R. Iannaccone (1997), “Why the Jehovah’s Witnesses Grow so rapidly: A theoretical application”, i Journal of Contemporary Religion 12, nr 2, 1997. 25 s. http:www.oocities.org/rogueactivex/JWGrow-O.pdf

Samt en av följande böcker:
Halldorf, Joel (2017) Biskop Lewi Petrus: En biografi över ett ledarskap – religion och mångfald i det svenska folkhemmet. Skellefteå: Artos förlag. 305 s.

Jenkins, Philip (2006). The new faces of Christianity. Believing the Bible in the Global South. Oxford: Oxford University Press. 193 s.

Penton, James (1997). Apocalypse delayed. The story of Jehovah’s Witnesses. (Andra reviderade upplagan). Toronto: University of Toronto Press. 237 s.

Etik: Social rättvisa, mångfald och identitet utifrån ett senmodernt perspektiv, 3,5 hp
Bauman, Zygmund & Torhell, Sven-Erik (1996). Postmodern etik. Göteborg: Daidalos. Läses i urval av ca 150 sidor av 315 s.

Hylland Eriksen, Thomas (2008). Rötter och fötter. Identitet i en föränderlig tid. Falun: Nya Doxa. 173 s.(kan läsas i andra utgåvor och på andra språk)

Nussbaum, Martha C. (2007). Frontiers of justice. Cambridge, Mass.: Belknap. Läses i urval av ca 150 sidor av 484 s.

Thomson, Anne (1999). Critical Reasoning in Ethics. A practical Introduction. London and New York: Routledge. 210 s.

Artiklar och annat material kan tillkomma om ca 100 s.

Uppsats/examensarbete, 15 hp
Litteratur väljs i samråd med handledare.

Religionsdidaktik, 4,5 hp
Barnes, L. Philip (Red.). (2012). Debates in religious education. Abingdon: Routledge. Ca 100 s.

Franck, Olof & Stenmark, Mikael (Red.). (2016). Att undervisa om människosyner och gudsuppfattningar. Stockholm: Liber. 240 s.

Två av följande böcker läses i urval om ca 200 sidor:

Halvarson Britton, Thérése (2014) Studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Elevers tal om Islam, före, under och efter ett moskébesök. Licentiatuppsats: Karlstad universitet. 187 s.

Holmqvist Lidh, Carina (2016). Representera och bli representerad. Elever med religiösa positioneringar talar om skolans religionskunskapsundervisning. Licenciatuppsats: Karlstad universitet. 217 s.

Karlsson, Anders (2015). Vilket religionskunskapsämne? Ämneskonstruktioner i religionskunskap på gymnasiet med samtalsförhandlingar i centrum. Licentiatuppsats: Karlstad universitet. 139 s.

Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet finns i kursens aktivitet på lärplattformen.