Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för svenska språket ur ett språktypologiskt perspektiv
- redogöra för grundläggande litteracitetsteorier med fokus på ungdomars och vuxnas språkbruk
- redogöra för fördjupade textlingvistiska perspektiv med fokus på reception och produktion av enklare akademiska texter
- redogöra för centrala aspekter av i huvudsak västerländsk litteratur ur historiska, kulturella, estetiska och samhälleliga perspektiv
- redogöra för teoretiska perspektiv på äldre litterära texter med fokus på självframställning, klass och genus

- planera en lektionsserie i svenska, inklusive bedömning, med beaktande av olika ämnesdidaktiskt relevanta metoder och teorier, inklusive teorier om lärande, samt forskning för att främja språk- och kunskapsutveckling och med hänsyn till elevers olika behov och förutsättningar i ungdoms- och vuxenutbildning
- planera och genomföra en lektion i svenska med beaktande av pedagogiska verktyg, såväl analoga som digitala
- tillämpa medie- och informationskunnighet, digital litteracitet och ett källkritiskt förhållningssätt vid sökning av forskning av relevans för svenskämnet och dess didaktik
- använda intervju och textanalys som vetenskapliga metoder för att inhämta och analysera didaktiskt relevant information i ämnet svenska med syfte att stärka den egna professionskompetensen
- bedöma texter i olika genrer och medier, såväl analoga som digitala, med fokus på såväl innehåll och form som språk och litteratur utifrån relevanta styrdokument, forskning och med exempel från nationella prov
- tillämpa bedömningsstrategier för att göra bedömning av autentiskt bedömningsunderlag, såväl formativt som summativt med relevans för svenskämnet utifrån aktuella styrdokument
- tillämpa kunskaper om texttyper och textlingvistik vid produktion, reception och analys av informerande, utredande och argumenterande texter, såväl muntliga som skriftliga, inbegripet enklare akademiska texter och presentationer
- reflektera över hur teorier, didaktiska metoder, pedagogiska verktyg och relevant forskning avseende svenska språket, genrer, receptionsstrategier och flerspråkighet kan användas med syfte att utveckla elevers språkfärdighet
- analysera och kontextualisera centrala verk med fokus på estetiska verkningsmedel och teorier om självframställning, klass och genus och med utgångspunkt i relevant forskning
- tillämpa kreativt skrivande i olika genrer med fokus på estetiska verkningsmedel för att utveckla fördjupad insikt i det skönlitterära skapandets process och produkt, samt för att bredda den litteraturdidaktiska repertoaren
- tillämpa estetiska och mediala uttrycksformer av relevans för svenskämnet för att bredda sin litteraturdidaktiska repertoar
- tillämpa litteraturdidaktiska metoder vid bearbetning av det litteraturhistoriska innehållet
- producera text som följer akademiska normer för struktur, stil och akribi, inom ämnets olika inriktningar
- använda och reflektera över det svenska språket i tal och skrift på ett sätt som är anpassat till situationen i synnerhet i professionssammanhang

- analysera och utvärdera sin egen lärandeprocess i förhållande till tidigare erhållen erfarenhet, kursens innehåll, genomförd lektionsplanering och den framtida rollen som svensklärare
- kritiskt reflektera över svenskämnet i relation till relevanta samhälleliga aspekter
- analysera och problematisera val av pedagogiska verktyg och didaktiska metoder
- reflektera över intervju och textanalys som vetenskapliga metoder
- reflektera över hur estetiska och mediala uttrycksformer kan bredda den ämnesdidaktiska repertoaren och främja lärande
- reflektera över olika genrer och texttyper, såväl muntliga som skriftliga, och deras funktion för både undervisning och bedömning
- reflektera över olika litteracitetsteorier och deras relevans för såväl produktion som reception av olika typer av texter, exempelvis muntliga, skriftliga och multimodala, i ämnet svenska
- reflektera över och didaktiskt motivera kreativt skrivande som potential för lärande inom ämnet svenska
- reflektera över litteraturdidaktiska implikationer av att använda texter och deras åter-/omskapade versioner i synnerhet filmatiseringar och tonsättningar
- reflektera över såväl kanon och litteraturhistoriens roll i svenskämnet och i samhället som över litteraturdidaktiska teorier och metoder samt deras tillämpning i svenskundervisningen i relation till styrdokument och rådande samhällsförhållanden
- diskutera litteratur i olika genrer och medier ur ett historiskt perspektiv och reflektera över deras funktion som pedagogiskt material

Svenskämnet i mätbarhetens tidsålder, 6 hp
The School Subject Swedish in the Age of Measurability, 6 credits

Innehåll

• Pedagogisk planering av lektionsserie i svenska
• Genomförande av planerad lektion i gymnasiet
• Bedömning, responsgivning och betygsättning av relevans för svenskämnet
• Nationella prov i svenskämnet
• Autentiskt bedömningsmaterial
• Didaktiskt relevanta metoder och modeller
• Svenskämnet ur relevanta samhälleliga aspekter
• Teorier om lärande applicerade på svenskämnet
• Källkritik, medie- och informationskunnighet och digital litteracitet
• Fördjupade didaktiska och metodologiska aspekter på språk- och kunskapsutveckling
• Ämnesdidaktisk relevant forskning
• Intervju och textanalys som vetenskapliga metoder
• Intervju av svensklärare för att utveckla professionskompetensen
• Textanalys av läromedel i svenska för att utveckla professionskompetensen
• Egna och andras lärandeprocesser i förhållande till den framtida rollen som svensklärare

Examination
Delkursen examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift och två individuella redovisningar


Svenska i språklig kontext och social praktik, 12 hp
The Swedish Language in a Linguistic Context and in Social Practice, 12 credits


Innehåll

• Svenska språket ur ett språktypologiskt perspektiv
• Teorier om språkinlärning
• Litteracitetsteorier med fokus på ungdomars och vuxnas språkbruk
• Produktion och reception av informerande, utredande och argumenterande texter
• Didaktiska metoder och pedagogiska verktyg för att utveckla elevers språkfärdighet
• Receptionsstrategier
• Textlingvistisk analys
• Språkvetenskaplig och didaktisk forskning av relevans för undervisning i svenska språket

Examination
Delkursen examineras genom en individuell redovisning och två individuella skriftliga inlämningsuppgifter


Äldre litteratur ur vetenskapliga och didaktiska perspektiv, 12 hp
Historic Literature from Academic and Educational Perspectives, 12 credits


Innehåll

• Västerländsk litteratur ur historiska, kulturella och samhälleliga perspektiv och kontexter
• Texter i olika genrer, deras uppbyggnad och estetiska verkningsmedel
• Litteraturanalys med beaktande av teorier om självframställning, genus och klass
• Kreativt skrivande i olika genrer
• Didaktiska perspektiv på kreativt skrivande
• Estetiska och mediala uttrycksformer
• Litteraturhistoriens roll i svenskämnet
• Fiktioners funktion som pedagogiskt material med fokus på kanon och litteraturhistoria
• Litteraturdidaktiska teorier och metoder
• Litteraturhistorisk och -didaktisk forskning
• Litteraturdidaktiska implikationer av kärntexter, filmatiseringar och tonsättningar

Examination
Delkursen examineras genom två seminarieserier, en individuell redovisning och två individuella skriftliga inlämningsuppgifter

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt genomgången kurs Svenska för ämneslärare I, 30 hp eller motsvarande varav minst 7,5 hp ska vara godkänt.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom VG på minst 20 hp.

En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Svenskämnet i mätbarhetens tidsålder: Individuell skriftlig inlämningsuppgift	3 hp	U/G/VG
Svenskämnet i mätbarhetens tidsålder: Individuell redovisning 1	2 hp	U/G/VG
Svenskämnet i mätbarhetens tidsålder: Individuell redovisning 2	1 hp	U/G/VG
Svenska i språklig kontext och social praktik: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 1	4 hp	U/G/VG
Svenska i språklig kontext och social praktik: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 2	4 hp	U/G/VG
Svenska i språklig kontext och social praktik: Individuell redovisning	4 hp	U/G/VG
Äldre litteratur ur vetenskapliga och didaktiska perspektiv: Seminarieserie 1	2 hp	U/G
Äldre litteratur ur vetenskapliga och didaktiska perspektiv: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 1	3 hp	U/G/VG
Äldre litteratur ur vetenskapliga och didaktiska perspektiv: Individuell redovisning	2 hp	U/G/VG
Äldre litteratur ur vetenskapliga och didaktiska perspektiv: Seminarieserie 2	2 hp	U/G
Äldre litteratur ur vetenskapliga och didaktiska perspektiv: Individuell skriftlig inlämningsuppgift 2	3 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Svenskämnet i mätbarhetens tidsålder, 6 hp
The School Subject Swedish in the Age of Measurability, 6 credits
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber. Kap. 9 och 20. 70 s.

Graeske, Caroline (2015). Fiktionens mångfald: Om läromedel, läsarter och didaktisk design. Studentlitteratur. Ca 80 sidor. Tillhandahålles via Canvas. (Läses i urval)

Hirsch, Åsa & Lundahl, Christian (2021). Hållbar bedömning: bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete. Natur och Kultur 395 s. (i urval)

Lilja-Waltå, Katrin (2016). ”Äger du en skruvmejsel?” Litterstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011. [Doktorsavhandling]. Göteborgs universitet. Kap. 6. 31 s.

Lundin, Katarina (2015). Tala mera om språk. Textgenomlysning med grammatiska redskap. Studentlitteratur. 158 s.

Palmér, Anne, & Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2015). Bedömning av elevtext – enligt Lgr11 och Lgy11. Natur & Kultur. 170 s.

Parmenius-Swärd, Suzanne (2008). Skrivande som handling och möte: Gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. [Doktorsavhandling]. Malmö högskola. Kap. 9. 15 s.

Skolverket (2018). Allmänna råd om betyg och betygsättning. Skolverket. 54 s.

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. 63 s.

Skolverket (2017). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola. www.skolverket.se

Skolverket (2024). Ämnesplan i svenska giltig från 2025. www.skolverket.se

Vetenskapliga artiklar inom svenskämnets didaktik. ca 50 s.

Nätbaserat material.

Referenslitteratur

Diaz, Patricia (2019). Arbeta formativt med digitala verktyg. Studentlitteratur.

Edenfeldt, Åsa (2016). Läskompetens – strategier för gymnasiets svenskkurser. Natur & Kultur.

Lauvås, Per & Jönsson, Anders (2019). Ren formativ bedömning: en bedömningspraktik. Studentlitteratur.

Nordgren, Kenneth, Odenstad, Christina & Samuelsson, Johan (Red.) (2017). Betyg i teori och praktik. Gleerups.

MIK-Medie och informationskunnighet.
www.nackagymnasium.info/skolbibliotek/granska-kallor/medie-och-informationskunnighet/


Svenska i språklig kontext och social praktik, 12 hp
The Swedish Language in a Linguistic Context and in Social Practice, 12 credits

Andersson, Lars-Gunnar (2001). Språktypologi och språksläktskap (4. uppl.). Liber. 96 s.

Barton, David (2007). Literacy: An Introduction to the Ecology of Written Language. Blackwell. Kap. 2–3, 5–6, 11–12. Ca 100 s.

Bommarco, Birgitta & Parmenius Swärd, Suzanne (2018). Läsning, skrivande, samtal – Textarbete i svenska på gymnasiet. Studenlitteratur. S. 125–212. 87 s.

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Lokensgard Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Studentlitteratur. S. 11–146, 175–196. Ca 160 s.

Edenfeldt, Åsa (2016). Läskompetens – strategier för gymnasiets svenskkurser. Natur och Kultur. 222 s.

Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. (3. uppl.). Studentlitteratur. S. 23–46, 79–98, 162–189. 69 s.

Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger (Red). (2012). Flerspråkighet - en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012. Vetenskapsrådet. www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2012-06-01-flersprakighet---en-forskningsoversikt.html

Lindgren, Maria & Svensson, Gudrun (Red.) (2015). Skrivande i skolan. Gleerups. S. 57–115. Ca 60 s.
Lundin, Katarina (2023). Skrivutveckling med grammatiska redskap: konkreta förslag till klassrumsarbete. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Lundin, Katarina (2015). Tala mera om språk. Textgenomlysning med grammatiska redskap. Studentlitteratur. 158 s.

Löfving, Christina (2014). Läs-och skrivfrämjande arbete i en interaktiv värld. I Elza Dunkels & Simon Lindgren (Red.), Interaktiva medier och lärande miljöer (s. 113-141). Gleerups. Ca 30 s.

Molloy, Gunilla (2008). Reflekterande läsning och skrivning (2. uppl.). Studentlitteratur. s. 33-54, 175-198. 44 s.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå. www.skolverket.se/publikationsserier/kunskapsoversikter/2016/att-lasa-och-forsta

Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten - en resurs i lärande och undervisning. 162 s. Skolverket. www.skolverket.se

Skolverket (2017). Ämnesplan i svenska. Skolverket. www.skolverket.se

Skolverket (2024). Ämnesplan i svenska giltig från 2025. www.skolverket.se

Skolverket (2018). Kursplan i svenska. Skolverket. www.skolverket.se

Winzell, Helen (2018). Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket [Doktorsavhandling]. I urval. LiU-tryck. 60 s.

Vetenskapliga artiklar. ca 100 s.

Referenslitteratur
Adelmann, Kent (2009). Konsten att lyssna. Didaktiskt lyssnande i skola och utbildning. Studentlitteratur.

Strömqvist, Siv (2019). Skrivboken; Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier (8. uppl.). Gleerups.


Äldre litteratur ur vetenskapliga och didaktiska perspektiv, 12 hp
Historic Literature from Academic and Educational Perspectives, 12 credits

Almqvist, Carl Jonas Love (2015). Det går an. Litteraturbanken.se. 122 s.

Aristofanes (1991). Lysistrate. Svtplay öppet arkiv.

Atwood, Margaret (2005). Penelopiaden. Myten om Penelope och Odyssevs. Albert Bonnier Förlag. 167 s.(Läses i urval).

Beckett, Samuel (1971). I väntan på Godot. Svtplay öppet arkiv.

Bedier, Joseph (2019). Tristan och Isolde. Saga Egmont. 156 s.

Bradling, Björn (2020). Låt romanen komma in – Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning. Jönköping University. School of Education and Communication. 174 s. (Läses i urval).

Camus, Albert (2009). Främlingen. Bonnier. 169 s.

Claesson, Dick, Fyhr, Lars & Hansson, Gunnar D. (2006). Från Sapfo till Strindberg. Studentlitteratur. 1474 s. (Läses i urval)

Dostojevskij, Fjodor (2017). Brott och straff 1. Modernista. 332 s.

Flaubert, Gustave (2012). Madame Bovary. Bonnier. 367 s. (Läses i urval)

Franzén, Carin & Möller, Håkan (red.) (2021). Natur & Kulturs litteraturhistoria. Natur & Kultur. 959 s. (Läses i urval).

Goethe, Johann Wolfgang von (2019). Den unge Werthers lidanden. Sjösala förlag. 114 s.

Granwald, Therese (2019). Kreativt skrivande: Grundbok i litterärt skapande. Studentlitteratur. (190 s.)

Ibsen, Henrik (2013). Et Dukkehjem. Jihau Books. 88s.

Ivarsson, Marcus (2013). En herrgårdssägen. Kartago förlag. 152 s.

Johansson, Maritha (2015). Att bygga upp en förståelse – några aspekter på meningsskapande i svenska och franska gymnasieelevers läsning av en skönlitterär text. I Christina Olin-Scheller & Michael Tengberg (Red.). Svensk forskning om läsning och läsundervisning. (s. 157–168). Gleerups. 12 s.

Kafka, Franz (2008). Förvandlingen. Bakhåll. 74 s.

Lagerlöf, Selma (1899). En herrgårdssägen. Litteraturbanken.se. 197 s.

Martinsson, Moa (2009). Mor gifter sig. Natur & Kultur. 284 s.

Renberg, Bo & Friberg, Ingemar (2015). Svensklärares påverkan och praktik – på spaning efter konsten att undervisa. Studentlitteratur. Kap. 5. 68 s.

Schottenius Cullhed, Sigrid, Hedberg, Andreas & Svedjedal, Johan (2020). Litteraturvetenskap I. Studentlitteratur. Kap. 1–5, 7, 11. 150 s.

Schottenius Cullhed, Sigrid, Hedberg, Andreas & Svedjedal, Johan (2020). Litteraturvetenskap ll. Studentlitteratur. Kap. 1, 5–6. 58 s.

Shakespeare, William (2003). Romeo och Julia. Ordfront förlag. 154 s. (Läses i urval)

Shelley, Mary (2020). Frankenstein. Modernista. 238 s.

Sigvardsson, Anna (2020). Don't fear poetry! Secondary teachers' key strategies for engaging pupils with poetic texts. Scandinavian Journal of Educational Research, vol.64 (6), s. 953-966. 13 s.

Skillermark, Stina (2020). Nya perspektiv på litteraturhistoria. Utbildningsprogram om antiken, romantiken och Strindberg 1960-2012 [Doktorsavhandling]. (s. 42–102). LiU-tryck. 60 s.

Skillermark, Stina & Johansson, Maritha (2023). Äldre texter i det moderna klassrummet: Om bilder som möjliggörare i litteraturundervisningen. I Joachim Öberg, Ylva Lindberg & Linda Baccstig (red.), Undervisningens konst (s. 125–156). Studentlitteratur AB 30 s.

Skillermark, Stina (2023). Äldre litterära verk som litteraturserier. Om att skapa, omskapa och tillföra mening med utgångspunkt i Lysistrate och En herrgårdssägen. I Anna-Carin Billing med flera (red.). Ämnesdidaktiska perspektiv på språk och litteratur. Uppsala universitet. s. 245–273

Skolverket (2017). Ämnesplan i svenska. Skolverket. www.skolverket.se.

Skolverket (2024). Ämnesplan i svenska giltig från 2025. www.skolverket.se

Sofokles (2013). Antigone. Ellerströms förlag. 94 s.

Strindberg, August (1888). Fröken Julie. Litteraturbanken.se. 86 s.

Strindberg, August (1884). Novell ur Giftas I och II. Litteraturbanken.se.

Svensson, Anette & Haglind, Therése. (2020). Textuniversum och gränsöverskridande lärande. Att arbeta med kreativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning. I Nikolaj Elf, Tina Høeg, Kristine Kabel, Ellen Krogh, Anke Piekut, & Helle Rørbech (Red.), Grænsegængere og grænsedragninger i nordisk modersmålsfag. Syddansk Universitetsforlag. 165–183. 24 s.

Söderberg, Hjalmar (1898). Pälsen. Tillgänglig via projekt Runeberg. 5 s.

Undset, Sigrid (2018). Kristin Lavransdotter. Nordstedts. 353 s. (Läses i urval)

Voltaire, Francois (2020). Candide. Klassiker förlaget Steniq. 126 s.

Wessbo, Simon (2021). Fiktion genom två medier: En studie om gymnasieelevers meningsskapande utifrån Hjalmar Söderbergs novell. [Doktorsavhandling] LiU-tryck. 200 s. Läses i urval.

Wägner, Elin (1910). Pennskaftet. Aktiebolaget Ljus. Litterurbanken.se. 324 s. (Läses i urval.)

Öhman, Anders & Tornberg Pantzare, Malin (2019). Att skugga intrigen: en modell för litteraturläsning i teori och praktik. I Anders Öhman & Ingrid Lindell (Red.). För berättelsens skull: Modeller för litteraturundervisningen. Natur & Kultur. s. 17-40. 23 s.

Texter från olika epoker, tonsatta dikter och filmatiseringar.

Ytterligare artiklar enligt lärares urval, ca 50 sidor.

Referenslitteratur
Algulin, Ingemar Olsson, Bernt & Sahlin, Johan (2019). Litteraturens historia i världen. Studentlitteratur.

Algulin, Ingemar & Olsson, Bernt (2013). Litteraturens historia i Sverige. Studentlitteratur.


Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.

Litteraturreferenser – så skriver du
https://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet finns på lärplattformen.