Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling, samt för språkförändringar på olika språkliga nivåer
- redogöra för samband mellan språk, samhälle och skola med fokus på huvudspråk och minoritetsspråk, språklagstiftning, språkvårdsfrågor samt attityder till språklig variation
- redogöra för litterära och digitala textvärldars betydelse för individ, samhälle, skola och kultur
- förstå och behärska vetenskapsteoretiska och metodologiska frågeställningar relaterade till ämnesområdet svenska med didaktisk inriktning

- tolka, kontextualisera och på språkhistoriska grunder datera vissa utvalda äldre svenska texter
- relatera till och förhålla sig till språksociologiska aspekter angående klass, genus och etnicitet i skolsammanhang samt i andra samhälleliga kontexter
- kritiskt reflektera över litterära och digitala textvärldars betydelse och materiella och kulturella villkor samt analysera dessa former av medieringar och använda dem i undervisningen
- identifiera, formulera och lösa enklare vetenskapliga problem inom ett väl definierat, professionsnära och ämnesdidaktiskt ämnesområde

- värdera och förhålla sig till sociala, språkliga och genusbetingade faktorers betydelse för elevers lärande vid val av arbetsformer i skolan
-värdera samt kritiskt och självständigt förhålla sig till förutsättningarna för och betydelsen av olika typer av litterära och digitala textvärldar och för deras möjligheter som didaktiska medel och verktyg
- värdera och kritiskt analysera relevant information i en enklare vetenskaplig problemställning inom ett väl definierat, professionsanknutet och ämnesdidaktiskt ämnesområde

Delkurs 1: Språkhistoria, 7,5 hp
History of the Swedish Language, 7.5 credits

Innehåll
• Svensk språkhistoria inklusive svenska språkets släktskapsförhållanden
• Språkhistoriens roll i svenskundervisningen

Examination och betyg
Delkursen examineras genom en indviduell skriftlig tentamen, 7,5 hp. Betygsgraderna utgörs av Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Delkurs 2: Språksociologi, 7,5 hp
Sociolinguistics, 7.5 credits

Innehåll
• Språksociologins grunder
• Språkets betydelse för identitetsskapande

Examination och betyg
Delkursen examineras genom en individuell skriftlig tentamen, 3,5 hp och en individuell skriftlig inlämningsuppgift, 4 hp. Betygsgraderna utgörs av Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Delkurs 3: Ungdomars litterära och digitala textvärldar, 7,5 hp
The Adolescent Reader in a Digital World, 7.5 hp

Innehåll
• Litterära och digitala textvärldars historiska och materiella förutsättningar
• Litterära och digitala textvärldars betydelse i skolan

Examination och betyg
Delkursen examineras genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift, 7,5 hp. Betygsgraderna utgörs av Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Delkurs 4: Ämnesdidaktisk uppsats, 7,5 hp
Essay on subject didactics, 7.5 credits

Innehåll
• Fördjupning i en aktuell professionsnära, ämnesdidaktisk problemställning

Examination och betyg
Delkursen examineras genom en uppsats, 15 hp. Betygsgraderna utgörs av Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs helt eller delvis på målspråket.

Godkänt resultat på minst 120 hp inom ämneslärarprogrammet varav 30 hp UVK från termin 1 och Svenska 1-30 hp ska ingå. Därutöver krävs godkänt resultat på minst 15 hp i Svenska 31-60 hp eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom två individuella skriftliga tentamina, två individuella skriftliga inlämningsuppgifter och en uppsats.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer samt god språkbehandling i tal och skrift och för kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på minst 18,5 hp av kursens examinationsmoment.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Språkhistoria: Individuell skriftlig tentamen	7,5 hp	U/G/VG
Språksociologi: Individuell skriftlig tentamen	3,5 hp	U/G/VG
Språksociologi: Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4 hp	U/G/VG
Ungdomars litterära och digitala textvärldar: Individuell skriftlig inlämningsuppgift	7,5 hp	U/G/VG
Uppsats	7,5 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Delkurs 1: Språkhistoria, 7,5 hp

Bianchi, Marco (2016). Runstenen som socialt medium. I Daniel Andersson, Lars-Erik Edlund, Susanne Haugen & Asbjørg Westum (Red.), Historia och språkhistoria. Studier i svensk språkhistoria 13. Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet & Kungl. Skytteanska Samfundet. Hämtas: http:uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1056792/FULLTEXT01.pdf. 21 s.

Edlund, Lars-Erik & Hene, Birgitta (2013). Lånord i svenskan: om språkförändringar i tid och rum. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. 176 s.

Hannesdóttir, Anna Helga (2011). From Vernacular to National Language: Language Planning and the Discourse of Science in Eighteenth-Century Sweden. In Britt-Louise Gunnarsson (Ed.), Languages of science in the eighteenth century. Berlin: De Gruyter Mouton. pp. 107-122. Finns i fulltext.

Johansson, Lars-Erik (2011). Externa faktorer som orsak till språkförändring. I
Maj Reinhammar (Red.), Studier i svenska språkets historia 11. (Förhandlingar vid Elfte sammankomsten för svenska språkets historia i Uppsala s. 169-177.). Finns i fulltext.

Josephson, Olle (2013). Ju: ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur. 203 s.

Pettersson, Gertrud (2005). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. 290 s.

Skärlund, Sanna (2016). Gammalt folk, hederligt folk eller bara folk – blir ordet folk ett pronomen? I Daniel Andersson, Lars-Erik Edlund, Susanne Haugen & Asbjørg Westum (Red.), Historia och språkhistoria. Studier i svensk språkhistoria 13. Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet & Kungl. Skytteanska Samfundet. Hämtas: http:portal.research.lu.se/ws/files/11667624/Spra_khistoria_Sanna_Ska_rlund.pdf. 14 s.

Teleman, Ulf (2013). Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. 280 s.

Moberg, Lena & Westman, Margareta (2013). Svenskan i tusen år: glimtar ur svenska språkets utveckling. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. 280 s.

Därutöver tillkommer ett urval texter omfattande ca. 50 sidor.

Referenslitteratur
Svenska Akademiens Ordbok (SAOB).

Delkurs 2: Språksociologi, 7,5 hp

Einarsson, Jan (2012). Språket och språkarna. Lund: Studentlitteratur. 264 s.

Språklagen (2010). Språkrådet.

Språkrådets uttolkning av språklagen (u.å.). Hämtas: http:www.sprakradet.se/1872.

Sundgren, Eva (Red.) (2007). Sociolingvistik. Stockholm: Liber. 377 s.

Teleman, Ulf (1979). Språkrätt. Om skolans språknormer och samhällets. Lund: Gleerups. 180 s.

Därutöver tillkommer ett urval texter omfattande ca. 100 sidor.

Referenslitteratur
Zackari, Gunilla (2000). Värdegrundsboken. Utbildningsdepartementet: Regeringskansliet.


Delkurs 3: Litterära och digitala textvärldar

Barnlitteraturens värden och värderingar (2012). (Red). Tenngart, Paul & Kärrholm, Sara. Lund: Studentlitteratur. 346 s.

Barn och unga i den digitala mediekulturen (2010). (Red.) Carlsson, Ulla. Göteborg: Nordicom. 155 s.

Boglind, Ann & Nordenstam, Anna (2016). Från fabler till manga 2: litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur. Malmö: Gleerups. 197 s.

Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur, mediesamhälle. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. (Urval omfattande ca. 300 s.).

McDougall, Julian & Nick Potamitis (2010). The Media Teacher’s Book. London: Hodder Education. 192 s.

Därutöver tillkommer ett urval texter omfattande ca. 100 sidor samt 8–10 skönlitterära verk utvalda i samråd med undervisande lärare.


Delkurs 4: Ämnesdidaktisk uppsats, 7, 5 hp

Strömqvist, Siv (2014). Uppsatshandboken. Uppsala: Hallgren & Fallgren. 142 s.

Svenska skrivregler (2017). Utgivna av språkrådet, Stockholm: Liber. 308 s.

Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber. 184 s.

Därutöver tillkommer ett urval texter omfattande ca. 50 sidor.


Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet finns i kursens aktivitet på den digitala lärplattformen.