Efter avslutad kurs förväntas de studerande
- ha fördjupade kunskaper om hur sociala, kulturella och samhälleliga miljöer formar en flerspråkig
identitet
- ha fördjupade teoretiska, didaktiska och metodiska kunskaper om svenskans struktur i ett kontrastivt perspektiv
- ha fördjupade kunskaper om flerspråkighet och andraspråkstillägnande
- ha utvecklat förmåga att analysera, förstå och aktivt stödja individers andraspråksutveckling i varierande språkinlärningsmiljöer

Delkurs 1. Språk, kultur och samhälle, 6 hp
Language, culture and society, 6 credits
Innehåll
•Det språksociologiska problemfältet: språk, kultur och samhälle med ett interkulturellt perspektiv
•Minoritetsspråk i Sverige
•Orientering om forskning inom området
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas studenterna
- ha grundläggande kunskaper inom det språksociologiska området
- kunna redogöra för begreppet flerspråkighet ur samhällets, gruppens och individens perspektiv
- ha fördjupade kunskaper om hur sociala och kulturella faktorer formar en flerspråkig identitet
- ha kunskap om språkpolitik, språkplanering och minoritetsspråkens ställning i Sverige och ha insikt i hur dessa minoriteters identitet speglas i skönlitteraturen
Examination
Examination sker genom muntlig och skriftlig redovisning.
Delkurs 2. Svenskans struktur i ett kontrastivt perspektiv, 9 hp
Structure of the Swedish language from a cross linguistic perspective, 9 credits
Innehåll
•Fördjupning av svensk syntax i ett kontrastivt perspektiv.
•Språktypologisk fördjupning och tillämpning
•Svenskans ljud, rytm och prosodi i ett kontrastivt perspektiv
•Olika metoder för att stimulera ett funktionellt uttal
•Analys av muntlig och skriftlig produktion
•Centrala teorier om andraspråksinlärning
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas studenterna
- ha fördjupade kunskaper om svenska språkets uppbyggnad på olika språkliga nivåer – fonologi,
morfologi, syntax och lexikon - i ett jämförande typologiskt och kontrastivt perspektiv
- kunna redogöra för samt konkretisera sådana drag och företeelser som brukar vålla problem vid
inlärning av svenska som andraspråk
- kunna redogöra för centrala teorier om andraspråksinlärning
Examination
Examination sker genom muntlig och skriftlig redovisning.
Delkurs 3. Flerspråkighet och andraspråkstillägnande, 6 hp
Plurilingual development and the acquisition of a second language, 6 credits
Innehåll
•Generella mönster i språkutvecklingen
•Sociokulturella aspekter på andraspråksinlärning
•Lärande på ett andraspråk
•Analys av interimspråk
•Bedömning för lärande
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas studenterna
- ha fördjupade kunskaper om andraspråksinlärning och språkutveckling
- ha kunskap om lärande på ett andraspråk och bedömningens roll för lärande
- självständigt kunna analysera, värdera och bedöma olika inlärarkategoriers tal- och skrivutveckling
Examination
Examination sker genom muntlig och skriftlig redovisning
Delkurs 4. Fördjupningsarbete inom något av de två angivna områdena, 9 hp
Assignment concerning one of the two following subjects, 9 credits
Innehåll – områden för fördjupning
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med ett sociokulturellt perspektiv på lärande
Didaktiska frågeställningar i svenska som andraspråk utifrån analys av läroplaner, nationella prov och läromedel
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas studenterna
- ha kunskaper om de speciella förutsättningarna för undervisning i en mångkulturell miljö och lärande på ett andraspråk
Examination
Examination sker i form av ett fördjupningsarbete och seminariedeltagande

Se delkursernas beskrivningar

Grundläggande behörighet samt avslutad kurs i Svenska som andraspråk, 1-30 hp eller motsvarande.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

För betyget Väl godkänd krävs Väl godkänd på delkurs 4 samt ytterligare två.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Språk, kultur och samhälle	6 hp	U/G/VG
Svenskans struktur i ett kontrastivt perspektiv	9 hp	U/G/VG
Flerspråkighet och andraspråkstillägnande	6 hp	U/G/VG
Fördjupningsarbete inom något av de två angivna områdena	9 hp	U/G/VG

Kursvärdering sker enskilt eller i grupp efter varje delkurs

Kursen syftar till att fördjupa deltagarnas teoretiska, didaktiska och metodiska kunskaper och insikter som utvecklats i kursen Svenska som andraspråk, 1-30 hp. Kursen skall också ge en förståelse för relationen mellan språk och kultur i det flerspråkiga samhället.

Delkurs 1. Språk, kultur och samhälle, 6 hp
Axelsson, Monica. (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I: Hyltenstam, K & Lindberg, I. (red). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund Studentlitteratur, 34 s
Bijvoet, Ellen. (2002). ”Om nån börjar kaxa, jag börjar snacka fittjasvenska”. Multietniskt ungdomsspråk – uppfattningar och attityder. I Kritiskt utbildningstidskrift (KRUT) 2002:106, 16 s
Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari (2006) ” Svenska med något utländskt”. I Språkvård 2006:1
http: www.spraknamnden.se/sprakvard/, 7 s
Boyd, Sally & Huss, Leena (2003) Mål i mun och språklig mångfald. Språkvård 2003:1
Sid. 28-34, 6 s

Börestam, Ulla & Huss, Leena. (2001). Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik.
Lund. Studentlitteratur, 129 s

Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen. (2004). Multietniska ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkiga miljöer. I: Hyltenstam, K & Lindberg, I. (red). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund Studentlitteratur, 25 s
Goldstein-Kyaga, Katrin & Borgström, Maria. (2009). Den tredje identiteten – ungdomar och deras
familjer i det mångkulturella, globala rummet. Huddinge: Södertörn Academic Studies, 124 s
Haglund, Charlotte. (2004). Flerspråkighet och identitet. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.).
Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, 28 s

Lindberg, Inger. (2005). Myter om tvåspråkighet. I: Grundskoletidningen 3/2005. Stencil.

Melander, Björn (2002). Svenskans särställning. Språkvård 2003:1, 5 s
Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket. SOU 2002:27. Stockholm.
www.regeringen.se
Skolverket 2002. Flera språk – fler möjligheter – utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen. Stockholm Skolverket. Stencil.

Dessutom tillkommer artiklar och skönlitterära texter valda i samråd med läraren, 400 s
Referenslitteratur
Hyltenstam, Kennet (1999) Sveriges sju inhemska språk. Lund: Studentlitteratur
Sundgren, Eva. (red.)(2007). Sociolingvistik . Stockholm. Liber.
Delkurs 2. Svenskans struktur i ett kontrastivt perspektiv, 9 hp
Andersson, Lars-Gunnar. (2001) Språktypologi och språksläktskap. Stockholm. Liber, 96 s
Abrahamsson, Niclas.(2004). Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, K & Lindberg, I. (red). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund Studentlitteratur, 37 s

Abrahamsson, Niclas,(2009). Andraspråksinlärning . Lund: Studentlitteratur kap.2,4,6,7, 79 s
Dahl, Östen (1979) Negationens typologi. I: Hyltenstam, Kenneth (utg.) Svenska i invandrar-
perspektiv. Malmö: Gleerups förlag, 10 s
Ekerot, Lars-Johan (2011) Ordföljd Tempus Bestämdhet. Malmö: Gleerups förlag, Del 2,3, 150 s
Ekberg, Lena. (2004). Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå.
I: Hyltenstam, K & Lindberg, I. (red). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle.
Lund Studentlitteratur, 28 s

Flyman Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela.(2010). Bedömning av svenska som andraspråk. Lund
Studentlitteratur. Kap 2, 3 bilaga 1, 50 s
Kjellin, Olle (1978, 1998) Svensk prosodi i praktiken. Instruktioner och övningar i svenskt uttal, speciellt språkmelodin. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag, 160 s
Kjellin, Olle (2002) Uttalet, språket och hjärnan. Teori och metodik för språkundervisningen. Uppsala:
Hallgren & Fallgren Studieförlag, 179 s
Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela. (2007). Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Lund: Studentlitteratur. Kap.3, 50 s
Philipsson, Anders (2004) Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv. I:Hyltenstam, Kennet & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, 35 s

Rosenqvist, Håkan. (2007). Uttalsboken. Stockholm: Natur & Kultur, 96 s
Tingbjörn, Gunnar (2001) Fem viktiga förstaspråk i Sverige. I Börestam, Ulla (red.) Postskriptum: Språkliga studier till minnet av Else Wijk. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Studieförlag, 10 s
Referenslitteratur:
Bolander, Maria (2001) Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber
Viberg, Åke & Ballardini, Kerstin & Stjärnlöf, Sune (1986) Svensk grammatik. Stockholm: Natur och Kultur
Delkurs 3. Flerspråkighet och andraspråkstillägnande, 6 hp
Abrahamsson, Niclas.(2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. Kap. 3,5,8,9,10, 128 s
Böyesen,L.(2006). Flerspråkighet och läs-och skrivsvårigheter. I: Bjar, L. (red.). Det hänger på språket. Studentlitteratur, 26 s
Cummins, Jim (2001) Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I: Symposium 2000: Ett andraspråksperspektiv på lärande. www.andrasprak.su.se/publikationer, 21 s

Flyman Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela.(2010). Bedömning av svenska som andraspråk. Lund
Studentlitteratur. Kap 1,4,5, 45 s
Hammarberg, Björn. (2004). Teoretiska ramar för andraspråksinlärning och svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, K & Lindberg, I. (red). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund Studentlitteratur, 54 s
Håkansson, Gisela (2003) Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Kap. 1 och 5-9. Lund: Studentlitteratur, 107 s
Håkansson, Gisela. (2004). Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt processbarhets-
teorin. I: Hyltenstam, K & Lindberg, I. (red). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och
samhälle. Lund Studentlitteratur, 18 s
Kuyumcu, Eija. (2004). Genrer i skolans språkutvecklnade ämnesundervisning. I: Hyltenstam, K.&Lindberg. I. (red.) Svenska som andraspråk – forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, 19 s
Liberg, C. (2006). Elever som textresurser i mötet med skriftspråkliga textvärldar. I: Bjar, L. (red.). Det hänger på språket. Studentlitteratur, 33 s
Liberg. Caroline. (2006). Möten i skriftspråket. I: Bjar, L. (red.). Det hänger på språket. Student-
litteratur, 21 s

Lindberg, Inger. (2006). Med andra ord i bagaget. I: Bjar, L. (red.).Det hänger på språket. Student-
litteratur, 35 s
Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (2011) Pedagogisk bedömning. Stockholm: HLS Förlag, 250 s

Reichenberg, Monica.(2006). Att läsa mellan och bortom raderna. I: Bjar, L.(red.).Det hänger på språket. Studentlitteratur, 32 s

Referenslitteratur:
Svenska som andraspråk. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Myndigheten för skol-
utveckling (2007). www.skolutveckling.se
Obondo, Margaret & Benckert, Susanne (2001) Flerspråkiga barns läs- och skriftspråksutveckling i förskolan – ett socialisationsperspektiv. I Symposium 2000: Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma: Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk.

Palmér, Anne & Östlund-Stjärnegård, Eva (2005) Bedömning av elevtext. En modell för analys.
Stockholm: Natur och Kultur
Delkurs 4. Fördjupningsarbete inom något av de två angivna områdena, 9 hp
Eneroth, Elisabeth. (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur, 178 s
Gibbons, Pauline.(2002). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet.Stockholm: Hallgren & Fallgren studieförlag. Enligt lärares anvisning.
Lahdenperä Pirjo. Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, 165 s
Lorentz, Hans. (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats – att tillämpa interkulturell pedagogik. Lund: Studentlitteratur

Litteratur läses och väljs med anknytning till valt fördjupningsområde
Referenslitteratur
Backman, Jarl (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Svenska språknämnden (2000) Svenska skrivregler. Stockholm: Liber