Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för centrala specialpedagogiska begrepp och perspektiv
- beskriva hur svårigheter för barn i förskolan uppkommer och hanteras utifrån olika perspektiv
- förklara hur en tillgänglig lärmiljö kan främja alla barns lärande och utveckling
- beskriva stödinsatser och former för samverkan mellan olika stödfunktioner

- reflektera över hur pedagogiska miljöer skapas utifrån förskolans värdegrund, för att främja alla barns lärande och utveckling
- urskilja och tolka olika specialpedagogiska behov på organisations-, grupp- och individnivå med särskilt fokus på samspel, lek och kommunikation

- kritiskt värdera och välja adekvata stödinsatser på organisations-, grupp- och individnivå utifrån ett kartlagt och analyserat behov av specialpedagogiskt stöd
- värdera och kritiskt reflektera över sitt eget och andras förhållningssätt och bemötande av barn och vuxna i förskolan

• Specialpedagogiska perspektiv och teoribildningar i ett nationellt, internationellt, historiskt, hållbart och etiskt perspektiv
• Delaktighet, inflytande, likvärdighet, inkludering och exkludering
• Olika funktionsnedsättningar, exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
• Den pedagogiska miljöns betydelse för utveckling och lärande i relation till barns olika förutsättningar och behov
• Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd och stödinsatser på lokal, regional och nationell nivå
• Pedagogisk kartläggning på organisations-, grupp- och individnivå
• Digitalisering och digitala verktyg i förskolan
• Specialpedagogiska strategier för kommunikativ, kognitiv, motorisk och emotionell utveckling
• Informationssökning - vetenskapliga artiklar inom forskningsområdet

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt godkänt resultat inom Utbildningsvetenskaplig kärna, 25,5 hp, Förskolepedagogiskt område, 15 hp samt i Verksamhetsförlagd utbildning II, 7,5 hp.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

Kursen examineras genom ett litteraturseminarium, en individuell skriftlig tentamen och en individuell, skriftlig inlämningsuppgift.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl Godkänd på den individuella, skriftliga inlämningsuppgiften.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator.

Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarium	1,5 hp	U/G
Individuell skriftlig tentamen	2 hp	U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Ackesjö, Helena (2015). Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass. Nordisk barnehageforskning, 11(4), 1-16. 16 s.

Gerland, Gunilla & Aspeflo, Ulrika (2023). Barn som väcker funderingar: se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling. Pavus Utbildning. 176 s.

Palla, Linda (2021). När barn blir till belastning och problem i förskola: Om behov av särskilt stöd och resurser i ett pressat läge. Pedagogisk forskning i Sverige, 26(4), 7–29. 23 s.

Palla, Linda (2021). Specialpedagogik i förskola. Grundläggande huvudsaker och reflekterande djupdykningar. Studentlitteratur. 288 s.

Sandberg, Anette (Red.) (2021). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Studentlitteratur. 352 s.

Sjöman, Madeleine & Björck, Eva (2023). Förskolan som lärandemiljö: För barn i behov av särskilt stöd. Studentlitteratur. 272 s.

Valbar vetenskaplig artikel i samband med examinationsmoment. Ca 25-30 s.

Referenslitteratur

SFS 2010:800 Skollag. Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Skolverket.

Skolverket (2017). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Måluppfyllelse i förskolan. Skolverket.

Unicef (1989). FN:s konvention om barnets rättigheter. Unicef Sverige.


Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.

Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet finns på lärplattformen.