Kursen består av fyra delkurser.
Delkurs 1: Muntlighet i skolan, 7,5 hp
Delkurs 2: Skrivande i skolan, 7,5 hp
Delkurs 3: Den äldre litteraturen, 7,5 hp
Delkurs 4: Den nyare litteraturen, 7,5 hp

Delkurs 1:
Muntlighet i skolan, 7,5 hp
Orality in School and Education, 7.5 credits

Lärandemål
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
- redogöra för muntlig språkutveckling ur olika perspektiv
- identifiera och beskriva olika typer av samtal som förekommer i skolsammanhang
- förklara vad muntliga strategier och lässtrategier är samt hur de kan användas i syfte att stärka elevers förståelse av sakprosatexter
- redogöra för och diskutera olika aspekter av undervisningsmetoder inom skolans arbete med muntlighet

Färdighet och förmågare
-genomföra en muntlig presentation på ett retoriskt sätt om didaktiska perspektiv på muntlighet med beaktande av syfte och mottagare
-leda ett samtal och bemöta andras inlägg i samtalet
-använda MIK och digitala verktyg i presentation

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- formativt bedöma och ge respons på muntliga framföranden
- kritiskt diskutera relationen mellan ungdomars talspråkliga variation och skolspråket

Innehåll

• Teoretiska och vetenskapliga perspektiv på talande i olika former
• Samtalets funktion och betydelse i skolan, ur perspektiv kopplade till sambandet mellan talspråklig variation och sociala faktorer
• Talsituationer ur ett didaktiskt perspektiv med betoning på lärarledda talsituationer
• Muntliga framföranden med grund i retorikens grundkomponenter
• Bedömning av muntlighet
• Strategier för att genom samtal stärka elevers läsförståelse

Examination och betyg
Delkursen examineras genom följande moment:
- Individuell skrivuppgift (3 hp)
- Gruppuppgift (3 hp)
- Seminarium (1,5 hp)

Betygsgraderna utgörs av Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Delkurs 2:
Skrivande i skolan, 7,5 hp
Writing in Education, 7.5 credits

Lärandemål
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
- redogöra för skrivande utifrån såväl literacyteorier som didaktiska teorier
- redogöra för olika metoder inom skrivundervisning, såsom processorienterad skrivundervisning och genrepedagogik

Färdighet och förmåga
- urskilja skilda skrivpraktiker i såväl skola som yrkesliv
- skriva olika diskursiva texttyper som är relevanta för grundskolans senare år och gymnasiet, med ett gott språkbruk som är stilistiskt anpassat till syfte och mottagare
- analysera och ge konstruktiv kritik på olika textnivåer

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kritiskt analysera, ge respons på och formativt bedöma elevtexter
- värdera skrivundervisning utifrån styrdokument och teorier om skrivande
- kritiskt förhålla sig till relationen mellan muntlighet och skriftlighet i traditionella och digitala medier, samt mellan ungdomars vardagliga skriftspråk och skolans skriftspråk
- källkritiskt och analytiskt granska olika läromedel som förekommer i skolämnet svenska i årskurs 7–9 samt på gymnasiet

Innehåll

• Skrivutveckling och skrivprocessen
• Skrivande i olika sammanhang och för olika mottagare
• Skrivande i traditionella och digitala medier
• Formativ bedömning i kamratbedömningsgrupper
• Textgranskning och källkritik
• Läromedelsgranskning

Examination och betyg
Delkursen examineras genom följande moment:
- Individuell skrivuppgift I (2 hp)
- Individuell skrivuppgift II (2 hp)
- Grupparbete (2,5 hp)
- Workshop (1 hp)

Betygsgraderna utgörs av Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).


Delkurs 3:
Den äldre litteraturen, 7,5 hp
Literature from Older Periods, 7.5 credits

Lärandemål
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
- redogöra för i huvudsak västerländska litterära epoker, klassiska verk och författare fram till och med 1700-talet
- diskutera de litterära genrerna med utgångspunkt i lyrik, drama, epik samt olika verks estetiska verkningsmedel
- redogöra för moderna litteraturteorier

Färdighet och förmåga
- använda och visa insikt i äldre texter och dessas betydelse i skolan
- analysera, kontextualisera och presentera en tolkning av litterära texter utifrån relevanta termer och begrepp
- kritiskt diskutera och redogöra för olika aspekter på undervisningsmetoder inom skolans litteraturundervisning

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kritiskt reflektera över sin egen kunskapsprocess i förhållande till kursens vetenskapliga sammanhang och tidigare erhållen erfarenhet
- kritiskt diskutera och redogöra för olika aspekter på undervisningsmetoder inom skolans litteraturundervisning

Innehåll

• Grundläggande orientering i främst den västerländska klassiska äldre litteraturens historia.
• Epokernas och de estetiska strömningarnas framväxt, kännetecken och betydelse.
• Teorier om litterära genrer, samt fördjupad begreppskunskap som specifikt anknyter till en viss genre och ett visst verk.
• Drama- och teaterkunskap.
• Läsa och skriva lyriska texter.

Examination och betyg
Delkursen examineras genom följande moment:
- Individuell salstentamen (3 hp)
- Seminarium (2 hp)
- Individuell skrivuppgift (1,5 hp)
- Workshop (1 hp)

Betygsgraderna utgörs av Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Delkurs 4: Den nyare litteraturen, 7,5 hp
Literature from the 19th century to 1950, 7.5 credits

Lärandemål
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
- redogöra för främst västerländska litterära epoker, klassiska verk och författare från 1800-talet fram till 1950
- redogöra för de litterära genrerna med utgångspunkt i lyrik, drama, epik och olika verks estetiska verkningsmedel

Färdighet och förmåga
- analysera, kontextualisera och presentera en tolkning av en litterär text med hjälp av relevanta begrepp och teorier
- argumentera, problematisera och planera, muntligt och skriftigt, kring litteraturundervisning om och med äldre klassisk litteratur i skolan där bedömning, dokumentation och utvärdering ingår

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- formativt bedöma och ge respons på tolkningar av litteratur utifrån en litteraturvetenskaplig kontext

Innehåll

• Grundläggande orientering i främst den västerländska litteraturen från 1800-talet fram till och med 1900-talets mitt.
• Estetiska strömningar under 1800- och 1900-talet samt deras kännetecken och betydelse.
• Tolkning och analys av enskilda verk utifrån form, innehåll och kontext.
• Litteraturdidaktiska perspektiv, där bedömning och metoder ingår, för skolans litteraturundervisning med utgångspunkt i aktuella styrdokument.

Examination och betyg
Delkursen examineras genom följande moment:
- Individuell salstentamen (3 hp)
- Seminarium, muntlig och skriftlig presentation (2 hp)
- Individuell skrivuppgift (1,5 hp)
- Workshop (1 hp)

Betygsgraderna utgörs av Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, fältstudier och övningar individuellt och i grupp. I kursen används PingPong som digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sölande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Godkänt resultat på minst 30 hp inom ämneslärarprogrammet varav 22,5 hp UVK ska ingå. Dessutom krävs genomgången kurs Svenska för ämneslärare, 1-30 hp, varav minst 7,5 hp ska vara godkänt eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

För kursbetyget Godkänd krävs betyget Godkänd på alla ingående examinationsmoment samt god språkbehandling i tal och skrift. För kursbetyget Väl godkänd krävs utöver vad som krävs för Godkänd betyget Väl godkänd på minst 16 hp där detta betyg kan erhållas.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.
Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Muntlighet i skolan: Individuell skrivuppgift	3 hp	U/G/VG
Muntlighet i skolan: Grupparbete	3 hp	U/G/VG
Muntlighet i skolan: Seminarier och workshop	1,5 hp	U/G
Skrivande i skolan: Individuell skrivuppgift I	2 hp	U/G/VG
Skrivande i skolan: Individuell skrivuppgift II	2 hp	U/G/VG
Skrivande i skolan: Grupparbete	2,5 hp	U/G
Skrivande i skolan: Workshop	1 hp	U/G
Den äldre litteraturen: Salstentamen	3 hp	U/G/VG
Den äldre litteraturen: Seminarier	2 hp	U/G/VG
Den äldre litteraturen: Skrivuppgift	1,5 hp	U/G
Den äldre litteraturen: Workshops	1 hp	U/G
Den nyare litteraturen: Salstentamen	3 hp	U/G/VG
Den nyare litteraturen: Seminarier	2 hp	U/G/VG
Den nyare litteraturen: Skrivuppgift	1,5 hp	U/G
Den nyare litteraturen: Workshops	1 hp	U/G

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Delkurs 1: Muntlighet i skolan
Obligatorisk litteratur

Adelmann, Kent (2009). Konsten att lyssna. Didaktiskt lyssnande i skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur. S. 13–44 (kap. 1–2), 79–104 (kap. 5–6). Ca 50 s.

Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin (2007). Språk och kön. Stockholm: Norstedst Akademiska förlag. 256 s. S. 98–117. Ca 20 s.

Hoel, Torlaug Løkensgard (2001). Skriva och samtala: lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur. S. 11-24, 73-107. Ca 50 s.

Olsson Jers, Cecilia (2012). Klassrummet som muntlig arena – att tala fram sin trovärdighet. Stockholm: Liber. 206 s.

Puztai, Istvan (2015). Retorik i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups. 120 s.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (u.å.). Bedömningsmaterial för delprov i muntlig framställning i Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk 1 och 3. Stockholm: Skolverket. Tillgängligt på http:www.natprov.nordiska.uu.se/

Westlund, Barbro (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Stockholm: Natur och Kultur. 260 s.

Artiklar om ca 100 sidor totalt kan tillkomma.

Referenslitteratur
Hellspong, Lennart (2011). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. 224 s.

Lindstedt, Inger (2015). Talarens hantverk: att göra framgångsrika presentationer (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Delkurs 2: Skrivande i skolan
Obligatorisk litteratur

Barton, David (2007). Literacy: An Introduction to the Ecology of Written Language. Blackwell: Malden MA. 245 s. 10–50 (kap. 2–3), 72–100 (kap. 5–6), 160–185 (kap 11–12). Ca 100 s.

Bommarco, Birgitta & Parmenius Swärd, Suzanne (2012). Läsning, skrivande, samtal – Textarbete i svenska på gymnasiet. Lund: Studenlitteratur. S. 99–196. Ca 100 s.

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Lokensgard Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. S. 11–146, 175–196. Ca 160 s.

Gibbons, Pauline (2010). Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. 2. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren. S. 23-46, 79-98, 159-188.

Lindgren, Maria & Svensson, Gudrun (red.) (2015). Skrivande i skolan. Malmö: Gleerups. S. 57–115. Ca 60 s.

Linnér, Bengt & Lundin, Katarina (2011). Klassrummens många språk – Att förhålla sig till elevers språkbruk. Lund: Studentlitteratur. 210 s.

Lundin, Katarina (2015). Tala mera om språk. Textgenomlysning med grammatiska redskap. Lund: Studentlitteratur. 158 s.

Löfving, Christina (2014). Läs-och skrivfrämjande arbete i en interaktiv värld. I Elza Dunkels & Simon Lindgren (red.). Interaktiva medier och lärande miljöer. s. 113-141. Malmö: Gleerups. Ca 30 s.

Magnusson, Ulrika (2013). Skrivande på ett andraspråk. I Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (red). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle (2. uppl.). S. 633–660. Lund: Studentlitteratur. Ca 30 s.

Molloy, Gunilla (2008). Reflekterande läsning och skrivning (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. S. 33- 54, 175- 198.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Strömqvist, Siv (2014). Skrivboken. 7. uppl. Lund: Studentlitteratur. S. 9–148, 185–218. Ca 170 s.

Ett antal läromedel tillkommer.

Artiklar om ca 100 s. kan tillkomma

Delkurs 3: Den äldre litteraturen
Facklitteratur

Auerbach, Erich (2002). Mimesis. Verklighetsframställningen i den västerländska litteraturen. Stockholm: Bonniers. Urval. 110 s.

Culler, Jonathan (2011). Litteraturteori. En mycket kort introduktion. Lund: Studentlitteratur. S. 1-95.

Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos. 185 s.

Molloy, Gunilla (2008). Reflekterande läsning och skrivning (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. Kapitel 8, 14 s.

Lönnroth, Lars & Delblanc, Sven (1999). Den svenska litteraturen 1. Från runor till romantik: 800-1830. Stockholm: Bonniers. 650 s.

Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (2005) Litteraturens historia i Världen. Norstedts. 200 s.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Allmänna råd för planering och genomförande av undervisning.

Wolf, Lars (2004). Till dig en blå tussilago: att läsa och skriva lyrik i skolan. Lund: Studentlitteratur. 185 s.

Skönlitteratur
Forntid och antiken
Aristoteles, Om diktkonsten.

Euripides (2012). Medea. 2., rev. utg. Lund: Ellerström eller Sofokles, Konung Oidipus.

Fornnordisk dikt, utdrag ur Eddan samt Tåten om Torleif Jarlaskald i helhet.

Longinos, Om litterär storhet.

Gilgamesheposet, utdrag.

Homeros, Odysséen.

Horatius, Ars poetica.

Ibn Fadlan, ur Stig Wikander, Araber, vikingar, väringar (1978) alt. Fadlan, Lunde, Stone (2012). Ibn Fadlan and the Land of Darkness (Penguin Classics), utdrag.

Ovidius, Metamorfoser, utdrag.

Petronius, Kalaset hos Trimalchio, utdrag.

Runor, exempel.

Sapfo, några dikter.

Medeltid och renässans
Ballader. Ett antal svenska ballader.

Boccaccio, Giovanni, Decamerone, utdrag.

Chaucer, Geoffrey, Canterbury Tales, utdrag.

Dante: Gudomliga komedien. Fem sånger enligt senare anvisningar.

de Dacia, Peter, Kristina av Stommelns liv, utdrag.

Gottfried von Strassburg, Tristan, utdrag.

Heliga Birgitta, Uppenbarelser, utdrag.

Hildegard av Bingen, några dikter.

Tusen och natt, några sagor.

Villon, François, några dikter.

1600-tal
Brenner, Sophia Elisabeth, några dikter.

Cervantes, Miguel de, Don Quijote, utdrag om ca 200 s.

Milton, John, Det förlorade paradiset, utdrag.

Racine, Fedra.

Shakespeare, William, A Midsummer Night’s Dream /En midsommarnattsdröm samt Hamlet.

Stiernhielm, Georg, Hercules.

1700-tal
Bellman, Carl Michael, ett antal epistlar och sånger.

Equiano, Olaudah, Jag, slaven Gustavus Vassa.

Gray, Thomas, Elegy Written in a Country Church-Yard.

Lenngren, Anna-Maria, några dikter.

Linné, Carl von, några texter.

Nordenflycht, Hedvig Charlotta, några dikter.

Rousseau, Jean-Jacques, Julie eller Den nya Héloïse, utdrag.

Sterne, Laurence, ur Tristram Shandy.

Swift, Jonathan, A Modest Proposal.

De flesta av dessa texter finns i:
Claésson, Dick, Fyhr, Lars & Hansson, Gunnar D (2006). Texter från Sapfo till Strindberg. Lund: Studentlitteratur.

Till samtliga epoker tillkommer ett mindre antal dikter, samt vetenskapliga artiklar enligt senare anvisningar.

Referenslitteratur
Holmberg, Clas-Göran & Elleström, Lars (1999). Lyrikanalys – en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 179 s.

Sjöberg, Birthe (1999). Dramatikanalys: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 184 s.

Åström, Kenneth (red.) (2010). Termlexikon i litteraturvetenskap: från A till Ö. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Delkurs 4: Den nyare litteraturen
Facklitteratur
Bommarco, Birgitta & Parmenius Swärd, Suzanne (2012). Läsning, skrivande, samtal – Textarbete i svenska på gymnasiet. Lund: Studenlitteratur. S. 7-98.

Culller, Jonathan (2011). Litteraturteori. En mycket kort introduktion. Lund: Studentlitteratur. S. 98-156.

Lönnroth, Lars & Delblanc, Sven (1999). Den svenska litteraturen 2. Genombrottstiden: 1830-1920. Stockholm: Bonniers. 680 s.

Lönnroth, Lars & Delblanc, Sven (1999). Den svenska litteraturen 3. Från modernism till massmedial marknad: 1920-1995. Stockholm: Bonnier. 790 s.

Nilsson, Eva (2015). Bedömning av litterär analys i skolan. I Gustaf Skar & Michael Tengberg: Bedömning i svenskämnet - årskurs 7 - 9. Natur och Kultur. 16 s.

Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar. (2005). Litteraturens historia i Världen. Norstedts. 200 s.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Staf, Susanne (2015). Att läsa och analysera noveller i årskurs 9. I Gustaf Skar & Michael Tengberg (Red.): Bedömning i svenskämnet - årskurs 7 - 9. Natur och Kultur. s. 189 - 209. 20 s.

Tengberg, Michael (2015). Konsten att mäta konsten att läsa. I Maria Jönsson & Anders Öhman (Red.): Litteratur och läsning - Litteraturdidaktikens nya möjligheter. Studentlitteratur. 18 s.

Wolf, Lars (2004). Till dig en blå tussilago: att läsa och skriva lyrik i skolan. Lund: Studentlitteratur. 185 s.

Skönlitteratur
1800-tal
Almqvist, Carl Jonas Love Det går an. T ex (2013). Det går an. [Ny utg.] Stockholm: Telegram.

Baudelaire, Charles. Det ondas blommor, i urval.

Dickens, Charles. Någon novell.

Dostojevskij, Fjodor, Brott och straff, i urval.

Flaubert, Gustave, Madame Bovary.

Fröding, Gustaf, några dikter.

Lagerlöf, Selma, Gravskriften/Spökhanden.

Leffler, Anne Charlotte, Skådespelerskan. T ex (2008). Skådespelerskan: dramatisk teckning i två akter. Stockholm: Rosenlarv, eller på dramawebben.se.

Stagnelius, ett antal dikter.

Strindberg, August. Giftas, några noveller.

Conrad, Joseph, Mörkrets hjärta. T ex (2008). Mörkrets hjärta Göteborg: Lindelöw.

1900-tal
Camus, Albert, Främlingen.

Ekelöf, Gunnar. Färjesång.

Eliot, T. S. (2004). Det öde landet. 2. uppl. Lund: Bakhåll.

Kafka, Franz & Aurell, Tage (2004). Slottet. [Ny utg.] Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Martinson, Harry, Aniara, utdrag.

Söderberg, Hjalmar. Historietter.

Södergran, Edith, Några dikter.

Woolf, Virginia (2007). Mot fyren. [Ny utg.] Stockholm: Bonnier.

Ett antal dikter och vetenskapliga artiklar enligt senare anvisningar tillkommer.

Referenslitteratur
Holmberg, Clas-Göran & Elleström, Lars (1999). Lyrikanalys – en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 179 s.

Holmberg, Clas-Göran & Ohlsson, Anders (1999). Epikanalys – en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 148 s.

Sjöberg, Birthe (1999). Dramatikanalys: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 184 s.

Referensmaterial
Litteraturreferenser – så skriver du. http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet. Interaktiva antiplagiatguiden. http://pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do. Finns även i kursens aktivitetet på lärplattformen (PingPong).