Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för specialpedagogik som kunskaps- och forskningsområde vilket inkluderar centrala begrepp inom kunskapsområdet
- beskriva hur svårigheter för barn i förskolan uppkommer samt hanteras utifrån olika teoribildningar och perspektiv
- förklara hur förhållningssätt, bemötande och utformande av en pedagogisk miljö kan främja alla barns lärande och utveckling
- beskriva stödfunktioner och stödinsatser samt olika former för samverkan mellan förskolans aktörer

- utifrån förskolans värdegrund, reflektera över hur pedagogiska miljöer skapas för att främja alla barns lärande och utveckling
- urskilja och tolka olika specialpedagogiska behov på organisations-, grupp- och individnivå med särskilt fokus på samspel, lek och kommunikation

- kritiskt värdera och välja adekvata stödinsatser på organisations-, grupp- och individnivå utifrån ett kartlagt och analyserat behov av specialpedagogiskt stöd
- värdera och kritiskt reflektera över sitt eget och andras förhållningssätt och bemötande av barn och vuxna i förskolan

• Specialpedagogiska perspektiv och teoribildningar i ett nationellt, internationellt, historiskt och etiskt perspektiv
• Delaktighet, inflytande, inkludering och exkludering
• Barns olika förutsättningar och behov
• Den pedagogiska miljöns betydelse för utveckling och lärande i relation till barns olika förutsättningar och behov
• Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd och stödinsatser på lokal, regional och nationell nivå
• Pedagogisk utredning med fokus på relationer inom organisations-, grupp- och individnivå
• IKT utifrån ett förebyggande och kompenserande perspektiv
• Specialpedagogiska strategier för kommunikativ, kognitiv, motorisk och emotionell utveckling
• Informationssökning - vetenskapliga artiklar inom forskningsområdet

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Godkänt resultat på minst 45 hp inom förskollärarutbildningen varav 30 hp UVK ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-3) eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom ett litteraturseminarium, en gruppuppgift som redovisas genom en digital produktion, samt en individuell, skriftlig inlämningsuppgift.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl Godkänd på den individuella, skriftliga inlämningsuppgiften.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator.


Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarium	1,5 hp	U/G
Skriftlig inlämningsuppgift i grupp	2,5 hp	U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	3,5 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt en student (kursutvecklare),publiceras om möjligt på lärplattform.

Ackesjö, Helena (2015). Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass. Nordisk barnehageforskning, 11(4), 1-16. 16 s.

Gerland, Gunilla & Aspeflo, Ulrika (2010). Barn som väcker funderingar: se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling. Enskedalen: Pavus Utbildning. 144 s.

Pramling Samuelsson, Ingrid (2010). Ska barns kunskaper testas eller deras kunnande utvecklas i förskolan? Nordisk barnhageforskning, 3(3), 159-167. 9 s.

Sandberg, Anette (Red.) (2014). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. 306 s., valda delar.

Öhman, Margareta (2016). Samspelsbar och samtalsklar - om samtal i förskolan. Stockholm: Liber. 240 s.

Obligatorisk litteratur som tillhandahålls av lärare, ca 100 s.

Valbar obligatorisk litteratur i samband med examinationsmoment. Ca 100 s.

Styrdokument i förskolan
SFS 2010:800 Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentarer för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Unicef (1989). FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Unicef Sverige.

Referenslitteratur
Hjalmarsson, Git (2014). Barn i behov av särskilt stöd. En studie om förskollärares upplevelser kring barn i behov av särskilt stöd. Masteruppsats. Högskolan för lärande och kommunikation.

Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet

http:pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do

Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.