Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för centrala specialpedagogiska begrepp och perspektiv
- beskriva hur svårigheter för barn i förskolan uppkommer och hanteras utifrån olika perspektiv
- förklara hur en tillgänglig lärmiljö kan främja alla barns lärande och utveckling
- beskriva stödinsatser och former för samverkan mellan olika stödfunktioner

- reflektera över hur pedagogiska miljöer skapas utifrån förskolans värdegrund, för att främja alla barns lärande och utveckling
- urskilja och tolka olika specialpedagogiska behov på organisations-, grupp- och individnivå med särskilt fokus på samspel, lek och kommunikation

- kritiskt värdera och välja adekvata stödinsatser på organisations-, grupp- och individnivå utifrån ett kartlagt och analyserat behov av specialpedagogiskt stöd
- värdera och kritiskt reflektera över sitt eget och andras förhållningssätt och bemötande av barn och vuxna i förskolan

• Specialpedagogiska perspektiv och teoribildningar i ett nationellt, internationellt, historiskt, hållbart och etiskt perspektiv
• Delaktighet, inflytande, likvärdighet, inkludering och exkludering
• Olika funktionsnedsättningar, exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
• Den pedagogiska miljöns betydelse för utveckling och lärande i relation till barns olika förutsättningar och behov
• Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd och stödinsatser på lokal, regional och nationell nivå
• Pedagogisk kartläggning på organisations-, grupp- och individnivå
• Digitalisering och digitala verktyg i förskolan
• Specialpedagogiska strategier för kommunikativ, kognitiv, motorisk och emotionell utveckling
• Informationssökning - vetenskapliga artiklar inom forskningsområdet

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Godkänt resultat på minst 45 hp inom förskollärarutbildningen varav 30 hp UVK ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-3) eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom ett litteraturseminarium, en gruppuppgift som redovisas genom en digital produktion, samt en individuell, skriftlig inlämningsuppgift.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl Godkänd på den individuella, skriftliga inlämningsuppgiften.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator.

Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarium	1,5 hp	U/G
Skriftlig inlämningsuppgift i grupp	2 hp	U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande och kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt en studentrepresentant/er (kursutvecklare) publiceras om möjligt på lärplattform och lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Ackesjö, Helena (2015). Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass. Nordisk barnehageforskning, 11(4), 1-16. 16 s.

Gerland, Gunilla & Aspeflo, Ulrika (2015). Barn som väcker funderingar: se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling. Pavus Utbildning. 144 s.

Pramling Samuelsson, Ingrid (2010). Ska barns kunskaper testas eller deras kunnande utvecklas i förskolan? Nordisk barnhageforskning, 3(3), 159-167. 9 s.

Sandberg, Anette (Red.) (2014). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Studentlitteratur. 306 s.

Öhman, Margareta (2016). Samspelsbar och samtalsklar - om samtal i förskolan. Liber. 240 s.

Obligatorisk litteratur som tillhandahålls av lärare, ca 150 s.

Valbar vetenskaplig artikel i samband med examinationsmoment. Ca 25-30 s.


Referenslitteratur

SFS 2010:800 Skollagen. Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Skolverket.

Skolverket (2017). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Måluppfyllelse i förskolan. Skolverket.

Unicef (1989). FN:s konvention om barnets rättigheter. Unicef Sverige.

Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet finns på lärplattformen.