Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- förklara innebörden av centrala specialpedagogiska begrepp och perspektiv
- identifiera och beskriva arbetssätt, stödfunktioner och pedagogiska förhållningssätt som förebygger uppkomst av svårigheter i skolverksamhet
- redogöra för former av samverkan, uppföljning och utvärdering av stödinsatser samt kunna relatera dessa stödinsatser till styrdokument och inkluderande målsättningar

- urskilja och analysera behov av specialpedagogiskt stöd på olika nivåer med särskilt fokus på områdena läs- och skrivutveckling, matematikutveckling samt beteenderelaterade svårigheter
- välja adekvata stödinsatser utifrån ett kartlagt och analyserat behov av specialpedagogiskt stöd

- analysera och diskutera hur skolsvårigheter uppkommer och kan hanteras utifrån specialpedagogiska perspektiv
- kritiskt reflektera över eget och andras bemötande och förhållningssätt i mötet med elever och vårdnadshavare

• Specialpedagogiska perspektiv och teoribildningar i ett nationellt, internationellt, historiskt, hållbart och etiskt perspektiv
• Vetenskapliga metoder och förhållningssätt (forskningsetiska principer, fallstudier, etnografi)
• Mötet mellan skolans krav och individers varierande behov och förutsättningar för lärande och utveckling
• Organisering av inkluderande lärandemiljöer med fokus på främjande, förebyggande och stödjande åtgärder
• Samverkansformer och samverkanspartners på lokal, regional och nationell nivå
• Pedagogisk utredning, extra anpassningar och åtgärdsprogram
• Digitala verktyg i lärmiljön utifrån förebyggande och kompenserande perspektiv
• Möjligheter och hinder för elevers tal-, läs-, skriv- och matematikutveckling
• Beteenderelaterade svårigheter
• Krissituationer
• Elever i komplicerade livssituationer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Godkänt resultat på minst 135 hp inom grundlärarprogrammet F-3 samt genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-6) eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom seminarier och en individuell skriftlig inlämningsuppgift.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom Väl Godkänd på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften.
Student måste inom ett läsår ha godkänt på alla ingående delar i ett examinationsmoment för godkänt på momentet. I annat fall omprövas momentet i sin helhet.


En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarier	3,5 hp	U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Greene, Ross W. (2016). Vilse i skolan. Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur. 322 s.

Haug, Peder (2009). Approaches to empirical research on inclusive education. Scandinavian Journal of Disability Resarch 12(3), 199-209. 11 s.

Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2019). Specialpedagogik och funktionsvariationer: att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande miljö. Stockholm: Natur och Kultur. 334 s.

Nilholm, Claes (2019). En inkluderande skola. Möjligheter, hinder och dilemman. Lund: Studentlitteratur. 170 s.

Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. 80 s.

Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen. Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket. 62 s.

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. 59 s.
http:/ /www.unesco.se

Vetenskapliga artiklar/valda delar i aktuella avhandlingar som rör beteenderelaterade svårigheter, samt möjligheter och hinder för läs-, skriv- och matematikutveckling. (ca 150 s.)

Styrdokument (skollag och läroplan), samt ytterligare relevant skolverksmaterial.

Vid behov av inläsning av litteratur: Kontakta kursansvarig.

Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns i kursens aktivitet på lärplattformen.