KURSPLAN
Svenska - kommunikation och språk I för grundlärare F-3, 7,5 högskolepoäng
Swedish - Communication and Language I for Teachers in Preschool Class and Primary School Years 1-3, 7.5 credits
Kursplan för studenter vår 2019
Kurskod: LSKK17
Fastställd av: Utbildningschef 2016-11-28
Gäller fr.o.m.: Våren 2017
Version: 1
Diarienummer:HLK 2016/4755-313
Utbildningsnivå: Grundnivå
Utbildningsområde: Humanistiska området (75%) och övrigt (25%)
Ämnesgrupp: UV2
Fördjupning: G1F

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- kunna redogöra för läraruppdraget i svenska enligt aktuella styrdokument
- visa kunskap om villkor för barns tal-, språk- och skriftspråksutveckling
- visa kunskap kring multimodala texter, i tryckt form och digitalt, som barn möter och använder i och utanför skolan

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- visa egen god kommunikativ förmåga i högläsning och muntligt berättande samt kunna använda drama och/eller musik som uttrycksform i samband med det
- visa förmåga att kartlägga och analysera barns fonologiska medvetenhet

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- kunna reflektera över bilderbokens användningsområde genom litteraturvetenskaplig analys, där genusperspektiv ingår
- kunna reflektera över vetenskapliga och etiska förhållningssätt i samtal med barn

Innehåll

Undervisningsformer

Föreläsningar, gruppövningar, seminarier samt digitala inslag.
I kursen används genomgående loggbok och webbplattformen Pingpong.

Den som antagits till och registrerats på kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som den sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Förkunskapskrav

Genomgången termin 1 i grundlärarprogrammet eller motsvarande kunskaper.

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

För kursbetyg krävs att samtliga moment, inklusive obligatoriska moment, är godkända. Utöver individuell examina tillkommer obligatoriska moment såsom aktivt deltagande i seminarier, workshops och aktivt deltagande i moment gällande bedömning.
För betyget Godkänd krävs betyget Godkänd på samtliga moment samt god språkbehandling i tal och skrift. För betyget Väl godkänd krävs förutom vad som gäller för betyget Godkänd betyget Väl godkänd på de xaminationer där betyget Väl godkänd ges samt mycket god språkbehandling i tal och skrift.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring kriterier för betygssättning tillhandahålles vid kursstart. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts tre gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Utbildningschef fattar beslut om byte av examinator.

Om kursen ändras till innehåll och/eller litteratur kan examination ske enligt denna kursplan inom ett år efter ändring. Studenten garanteras minst tre provtillfällen inklusive ordinarie provtillfälle. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt den äldre kursplanen. Om kursen helt upphör kan den examineras inom två år efter det att kursen ordnats. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras.

Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
ExaminationsmomentOmfattningBetyg
Test1 hpU/G
Verksamhetsförlagd uppgift1,5 hpU/G/VG
Seminarium I1 hpU/G
Seminarium II1 hpU/G
Skriftlig examination3 hpU/G/VG

Kursvärdering

Uppföljning av undervisningen sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut via webbplattformen Pingpong. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursanvarige läraren, samt om möjligt en student, publiceras i Pingpong samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Kurslitteratur

Kurslitteratur

Dahlbäck, Katharina (2011). Musik och språk i samverkan. Licentiatavhandling. Högskolan för scen och musik - HSM, konstnärliga fakulteten. Göteborgs universitet, s, 34-66. 22 s.
Fast, Carina (2011). Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och Kultur. 134 s.
Gjems, Liv (2013). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur. 131 s.
Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskolan. (Doctoral dissertation). Jönköping: School of Education and Communication, Jönköping University. S. 38-42.
Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten (2001). Dramabok. Stockholm: Liber. 151 s.
Jederlund, Ulf (2011). Barnperspektiv. Barns eget musikskapande i fokus. I Ulf Jederlund. Musik och språk. Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande, s. 198-214. Stockholm: Liber. 16 s.
Liberg, Caroline (2007). Språk och kommunikation. I Myndigheten för skolutveckling. Att läsa och skriva. Forskning och beprövad erfarenhet. s. 7-22. Stockholm: Skolverket. www.skolverket.se. 15 s.
Lundberg, Ingvar & Strid, Anna (2009). Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass. Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift (1). 8 s.
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur. 10 s.
Norlin, Pelle (2013). Bilderboksstunden i förskolan. Småflodshästarna och Kenta möter Piraten och Spenaten. Licentiatavhandling. 70 s.
Wiklund, Calla, Petrusson-Nahlin & Schönbäck, Hedda (2011). Språkande som vägvisare i förskolan. Pedagogers språkbruk - en genuspedagogisk fråga om hur vi gör skillnad genom vårt språkliga bemötande. I Hillevi Lenz Taguchi, Linnea Bodén & Kajsa Ohrlander, red: En rosa pedagogik, s. 90-100. Stockholm: Liber. 9 s.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket.
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. 200 s.
Österlund, Mia (2008). Kavat men känslosam. Den komplexa bilderboksflickan i Piija Lindenbaums Gittan-trilogi. I Maria Andersson & Elina Druker, red. Barnlitteraturanalyser, s. 97-112. Lund: Studentlitteratur. 16 s.

Artiklar, länkar och annat material kan tillkomma.
Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.

Referensmaterial och referenslitteratur
Sök- och skrivhjälp (2010). Litteraturreferenser - så skriver du. Högskolebiblioteket: Högskolan i Jönköping. http:/ /hj.se/bibl/sok---skrivhjalp/skriva-litteraturreferenser.html
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet. Plagiathandbok - tips och råd till studenter. Finns i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.

Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2000). Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber. 80 s.
Medierådet (2012/13) Småungar & Medier 2012/13. Fakta om små barns användning och upplevelser av medier. Stockholm: Statens Medieråd. wwww.statensmedierad.se.
Valfritt urval av pek- och bilderböcker.