Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för innebörden av det pedagogiska ledarskapet på skol-, grupp- och individnivå
- beskriva hur man som grundlärare F-3 bygger och vidmakthåller förtroendefulla relationer med elever, vårdnadshavare och andra aktörer som är viktiga för elevers lärande och utveckling
- identifiera och beskriva främjande, förebyggande och åtgärdande arbete i en verksamhet som präglas av likabehandling

- urskilja och analysera fall av kränkande behandling och individers utsatthet i skola och i sociala medier, samt kunna föreslå åtgärder som motverkar kränkande behandling och utanförskap

- kritiskt reflektera över verbala och ickeverbala kommunikations- och samtalsprocesser i skolan utifrån olika teorier
- kritiskt diskutera konflikthantering
- kritiskt diskutera och värdera den egna pedagogiska ledarförmågan, samt sitt eget och andras förhållningssätt och bemötande i mötet med såväl elever som vuxna

• Hållbart pedagogiskt ledarskap
• Teorier och modeller för kommunikation, samspel och relationskompetens
• Normer och värden
• Främjande och förebyggande arbete som stärker sociala relationer och alla elevers delaktighet, samt motverkar konflikter och utanförskap
• Kränkande behandling, dess konsekvenser och nödvändiga åtgärder
• Likabehandling, jämlikhetsaspekter, mångfald
• Konflikters uppkomst och strategier för konflikthantering
• Sociala mediers roll i relationsprocesser
• Etiska frågor och anmälningsplikt

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Godkänt resultat på minst 30 hp inom grundlärarprogrammet F-3 varav 22,5 hp UVK ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-2) eller motsvarande kunskaper (eller motsvarande kunskaper).

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom seminarier och en individuell, skriftlig inlämningsuppgift.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer. För kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl Godkänd på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften.

Student måste inom ett läsår ha godkänt på alla ingående delar i ett examinationsmoment för godkänt på momentet. I annat fall omprövas momentet i sin helhet.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarier	3,5 hp	U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Aspelin, Jonas (2012). How do relationships influence student achievement? Understanding student performance from a general, social psychological standpoint. International Studies in Sociology of Education, 22(1), 41-56. 16 s.

Frånberg, Gun-Marie & Wrethander, Marie (2011). Mobbning - en social konstruktion? Lund: Studentlitteratur. 123 s.

Insulander, Eva & Selander, Staffan (Red.) (2018). Att bli lärare. Stockholm: Liber. ca 200 s.

Skolverket (2019). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda – Hur skolan kan arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. 128 s.

Svaleryd, Kajsa & Hjertson, Moa (2018). Likabehandling i förskola och skola. Stockholm: Liber. 256 s.

Artiklar, internationella och nationella styrdokument samt övrigt skolverksmaterial. (ca 150 s.)



Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns i kursens aktivitet på lärplattformen.