Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- förklara innebörden av centrala specialpedagogiska begrepp och perspektiv
- identifiera och redogöra för hur organisering av lärandemiljöer, arbetssätt och pedagogiska förhållningssätt främjar elevers lärande och hur detta kan förebygga svårigheter och hinder på olika nivåer i skolverksamheten

- urskilja och analysera behov av specialpedagogiska insatser på skol-, grupp- och individnivå inom grundskolan 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen
- välja och reflektera över adekvata stödinsatser utifrån ett kartlagt och analyserat behov av specialpedagogiskt stöd
- använda och reflektera över det svenska språket i tal och skrift på ett sätt som är anpassat till situationen, i synnerhet i professionssammanhang

- kritiskt reflektera över hur skolsvårigheter uppkommer och kan hanteras utifrån specialpedagogiska perspektiv
- kritiskt reflektera över hur eget och andras bemötande och förhållningssätt i mötet med elever och vuxna påverkar individers möjlighet till reell delaktighet och självständighet

• Specialpedagogiska perspektiv och teoribildningar i ett nationellt, internationellt, historiskt, hållbart och etiskt perspektiv
• Mötet mellan skolans krav och individers varierande behov och förutsättningar för lärande och utveckling
• Mänskliga rättigheter, delaktighet och empowerment
• Beteenderelaterade svårigheter/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
• Elever i komplicerade livssituationer
• Organisering av inkluderande lärandemiljöer med fokus på främjande, förebyggande och stödjande åtgärder
• Samverkansformer och olika samverkanspartners på lokal, regional och nationell nivå
• Pedagogisk utredning, extra anpassningar och åtgärdsprogram
• Digitala verktyg i lärmiljön utifrån förebyggande och kompenserande perspektiv
• Professionsskrivande

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Genomgångna kurser i termin 1 på kompletterande pedagogisk utbildning samt godkända ämnesstudier i antagningsämnet omfattande minst 90 hp.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

Kursen examineras genom tre seminarier och en individuell, skriftlig inlämningsuppgift.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer. För kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på den individuella, skriftliga inlämningsuppgiften.

En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarium 1	1 hp	U/G
Seminarium 2	1 hp	U/G
Seminarium 3	1,5 hp	U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar (2. uppl.). Liber. (192 s.)

Greene, Ross W. (2016). Vilse i skolan. Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt (3. uppl.). Studentlitteratur. (332 s.)

Haug, Peder (2009). Approaches to empirical research on inclusive education. Scandinavian Journal of Disability Research, 12(3), 199-209. (11 s.)

Nilholm, Claes (2019). En inkluderande skola – möjligheter, hinder och dilemman. Studentlitteratur. (170 s.)

Skolverket (2014a). Skolverkets allmänna råd och kommentarer. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolverket. (78 s.)

Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen. Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Skolverket. (61 s.)

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. www.unesco.se/ (59 s.)

Övriga nationella och internationella styrdokument (exempelvis skollag, läroplaner och FN:s konventioner om mänskliga rättigheter).

Valda delar i avhandlingar och/eller vetenskapliga artiklar samt övrig valbar litteratur för genomförande av en specifik examinationsuppgift tillkommer. (Ca 125 s.)


Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.


Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet finns på lärplattformen.