Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för innebörden av det pedagogiska ledarskapet på skol-, grupp- och individnivå
- beskriva hur man som grundlärare i skola och fritidshem bygger och vidmakthåller förtroendefulla relationer med elever, vårdnadshavare och andra aktörer i skola och fritidshem samt dessa relationers betydelse för elevers lärande och utveckling
- identifiera och beskriva främjande, förebyggande och åtgärdande arbete i en verksamhet som präglas av lika behandling

- urskilja fall av kränkande behandling och individers utsatthet i skola och sociala medier
- föreslå åtgärder som motverkar kränkande behandling och utanförskap
- kommunicera och diskutera frågor som rör identitet, sexualitet och relationer

- kritiskt reflektera över verbala och ickeverbala kommunikations- och samtalsprocesser i skolan utifrån olika teoretiska perspektiv
- kritiskt diskutera strategier för konflikthantering
- kritiskt diskutera och värdera den egna pedagogiska ledarförmågan, samt sitt eget och andras förhållningssätt och bemötande i mötet med såväl elever som vuxna

• Hållbart pedagogiskt ledarskap
• Teorier och modeller för kommunikation, samspel och relationskompetens
• Normer och etiska aspekter
• Samverkan mellan skolaktörer, mellan skola och hem, samt mellan skola och andra samhälleliga stödfunktioner
• Främjande och förebyggande arbete som stärker sociala relationer och alla elevers delaktighet, samt motverkar konflikter och utanförskap
• Likabehandling, jämlikhetsaspekter, mångfald
• Kränkande behandling, dess konsekvenser och nödvändiga åtgärder
• Konflikters uppkomst och strategier för konflikthantering
• Sociala mediers roll i relationsprocesser
• Identitet, sexualitet och relationer
• Krishantering
•Anmälningsplikt

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt godkänt resultat på minst 45 hp inom grundlärarprogrammet varav 22,5 hp UVK samt 7,5 hp fritidspedagogik ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-3) eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

Kursen examineras genom seminarier och en individuell, skriftlig inlämningsuppgift.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer. För kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på den individuella, skriftliga inlämningsuppgiften.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarier	3,5 hp	U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Aspelin, Jonas (2012). How do relationships influence student achievement? Understanding student performance from a general, social psychological standpoint. International Studies in Sociology of Education, 22(1), 41-56. 16 s.

Dahlkwist, Matts (2019). Lärarledarskapet. Stockholm: Liber. 305 s.

Elvstrand, Helene, Lago, Line & Simonsson, Maria (Red.). (2019). Fritidshemmets möjligheter. Att arbeta fritidspedagogiskt. Lund: Studentlitteratur. Valda delar, ca 90 s.

Frånberg, Gun-Marie & Wrethander, Marie (2011). Mobbning - en social konstruktion? Lund: Studentlitteratur. 123 s.

Haglund, Björn, Gustafsson, Nyckel, Jan & Lager, Karin (Red.). (2020). Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. Malmö: Gleerups. Valda delar, ca 80 s.

Skolverket (2019). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda – Hur skolan kan arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. 128 s.

Svaleryd, Kajsa & Hjertson, Moa (2018). Likabehandling i förskola och skola. Stockholm: Valda delar, ca 200 s.

Tillkommer:
Material som rör identitet, sexualitet och relationer, ca 50-75 s.

Internationella och nationella styrdokument (Barnkonventionen, Läroplanen, Skollagen, Diskrimineringslagen och Socialtjänstlagen)

Kontakta kursansvarig vid behov av inläsning av tillkommande litteratur.
Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till en månad före kursstart.

Referensmaterial
Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns i kursens aktivitet på lärplattformen.