Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för innebörden av det pedagogiska ledarskapets betydelse på skol-, grupp- och individnivå, samt hur man som grundlärare i skola och fritidshem bygger och vidmakthåller förtroendefulla relationer med elever, vårdnadshavare och andra aktörer som är viktiga för elevers lärande och utveckling
- identifiera och beskriva främjande och förebyggande arbete som syftar till att utveckla elevers interaktionsförmåga och delaktighet

- urskilja fall av kränkande behandling och individers utsatthet i skola och sociala medier, samt kunna föreslå åtgärder som motverkar kränkande behandling och utanförskap

- kritiskt granska verbala och ickeverbala kommunikations- och samtalsprocesser i skolan utifrån olika teorier
- kritiskt diskutera och värdera den egna pedagogiska ledarförmågan, samt sitt eget och andras förhållningssätt och bemötande i mötet med såväl elever som vuxna
- kritiskt diskutera hantering av konflikter

• Pedagogiskt ledarskap
• Teorier och modeller för kommunikation, samspel och relationskompetens
• Intern samverkan mellan skolaktörer, samverkan mellan skola och hem, samt mellan skola och andra samhälleliga stödfunktioner
• Främjande och förebyggande arbete som stärker sociala relationer och alla elevers delaktighet, samt motverkar konflikter och utanförskap
• Likabehandling/jämlikhetsaspekter
• Kränkande behandling, dess konsekvenser och nödvändiga åtgärder
• Konflikters uppkomst och strategier för konflikthantering
• Sociala mediers roll i relationsprocesser
• Grundläggande etiska frågor, samt anmälningsplikt

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, workshops, studiegruppsarbete och individuella arbeten som redovisas muntligt och/eller skriftligt.

I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Godkänt resultat på minst 45 hp inom grundlärarprogrammet varav 22,5 hp UVK samt 7,5 hp fritidspedagogik ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-3) eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom ett litteraturseminarium (1), en gruppuppgift som redovisas vid ett seminarium (2), samt en individuell, skriftlig inlämningsuppgift.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer. För kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på den individuella, skriftliga inlämningsuppgiften.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarium 1	1,5 hp	U/G
Seminarium 2	2 hp	U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Aspelin, Jonas (2012). How do relationships influence student achievement? Understanding student performance from a general, social psychological standpoint. International Studies in Sociology of Education, 22(1), 41-56. 16 s.

Dahl, Marianne (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar Pedagogiskt arbete med barns olika relationer. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik). Hämtad från http:www.diva-portal.org/smash/get/diva2:755038/FULLTEXT01.pdf. ca 100 s.

Frånberg, Gun-Marie & Wrethander, Marie (2011). Mobbning - en social konstruktion? Lund: Studentlitteratur. 123 s.

Lillejord, Sölvi, Manger, Terje & Nordahl, Thomas (2013). Livet i skolan 2. Grundbok i pedagogik och elevkunskap: Lärarprofessionalitet. Lund: Studentlitteratur. 200 s.

Marega, Ana & Gusic, Selma (Red.). (2016). Det andra uppdraget: till försvar för skolans likabehandlingsarbete. Malmö: Universus, Academic Press. 274 s.

Skolverket (2013). Kränkningar i skolan: Analyser av problem och lösningar. Stockholm: Skolverket. 190 s.

Tillkommer:

Internationella och nationella styrdokument samt skolverksmaterial ca 75-100 s. (Barnkonventionen, Läroplanen, Skollagen, Diskrimineringslagen, Socialtjänstlagen, samt Skolverkets Allmänna råd)

Kontakta kursansvarig vid behov av inläsning av tillkommande litteratur.

Referensmaterial
Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
http://pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.