KURSPLAN
Specialpedagogik i förskolan, 7,5 högskolepoäng
Special Needs Education in Preschool, 7.5 credits
Kursplan för studenter höst 2018
Kurskod: | LSPK18 |
Fastställd av: | Utbildningschef 2017-12-01 |
Reviderad av: | Utbildningsledare 2018-05-31 |
Gäller fr.o.m.: | Hösten 2018 |
Version: | 2 |
Utbildningsnivå: | Grundnivå |
Utbildningsområde: | Undervisningsområdet
|
Ämnesgrupp: | PE1
|
Fördjupning: | G1F
|
Huvudområde: | Pedagogik |
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- redogöra för olika specialpedagogiska perspektiv och begrepp
- beskriva hur olika svårigheter för barn i förskolan kan uppstå samt hur de kan hanteras utifrån olika perspektiv
- förklara hur förhållningssätt och bemötande samt utformande av en pedagogisk miljö kan förebygga uppkomst av svårigheter för barn
Färdighet och förmåga
- analysera olika behov av specialpedagogiska insatser med särskilt fokus på samspel, lek och kommunikation
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kritiskt reflektera över och värdera sitt eget och andras förhållningssätt och bemötande utifrån kursens innehåll
- värdera och välja adekvata insatser utifrån ett kartlagt och analyserat behov av specialpedagogiskt stöd
Innehåll
• Specialpedagogiska förhållningssätt
• Kommunikation och samspel
• Barns rättigheter, delaktighet och inflytande
• Samverkan internt och externt
• Variationer av barns olika förutsättningar och behov
Undervisningsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.
Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet samt genomgången kurs Specialpedagogik, grundkurs, 7,5 hp eller motsvarande.
Examination och betyg
Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
Kursen examineras genom ett seminarium, en skriftlig inlämningsuppgift i grupp samt en individuell skriftlig inlämningsuppgift.
Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.
För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom betyg Väl Godkänd på den individuella skriftliga inlämningsuppgiften.
En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle. Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.
Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.
Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
Examinationsmoment | Omfattning | Betyg |
---|
Seminarium | 1,5 hp | U/G |
Skriftlig inlämningsuppgift i grupp | 2,5 hp | U/G |
Individuell skriftlig inlämningsuppgift1 | 3,5 hp | U/G/VG |
1 Bestämmer kursens slutbetyg vilket utfärdas först när samtliga moment godkänts.
Kursvärdering
Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut.
Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen.
Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.
Kurslitteratur
Ackesjö, Helena (2015). Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass. Nordisk barnehageforskning, 11(4), 1-16. 16 s.
Gerland, Gunilla & Aspeflo, Ulrika (2015). Barn som väcker funderingar: se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling. Enskedalen: Pavus Utbildning AB. 144 s.
Pramling Samuelsson, Ingrid (2010). Ska barns kunskaper testas eller deras kunnande utvecklas i förskolan? Nordisk barnehageforskning, 3(3), 159-167. 9 s.
Sandberg, Anette (Red.). (2014). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. 306 s.
Öhman, Margareta (2016). Samspelsbar och samtalsklar - om samtal i förskolan. Stockholm: Liber. 240 s.
Valbar obligatorisk litteratur i samband med gruppuppgift. (ca 100 s.)
Referenslitteratur
Hjalmarsson, Git (2014). Barn i behov av särskilt stöd. En studie om förskollärares upplevelser kring barn i behov av särskilt stöd. Masteruppsats, Jönköpings University, Högskolan för lärande och kommunikation.
Litteraturreferenser – så skriver du. http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet. Interaktiva antiplagiatguiden. http:pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do. Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen (PingPong).
Styrdokument i förskolan:
SFS 2010:800 Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentarer för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.
Unicef (1989). FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Unicef: Sverige.