Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- beskriva innebörden av centrala specialpedagogiska begrepp och vetenskapliga perspektiv
- beskriva hur organisering av lärandemiljöer, arbetssätt och pedagogiska förhållningssätt främjar elevers lärande och hur detta kan förebygga svårigheter och hinder på olika nivåer i skolverksamheten
- beskriva former för samverkan, uppföljning och utvärdering av stödinsatser

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- urskilja och diskutera specialpedagogiska behov på skol-, grupp- och individnivå
- reflektera över stödinsatser på skol-, grupp- och individnivå

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
- kritiskt reflektera över hur skolsvårigheter uppkommer och kan hanteras utifrån specialpedagogiska perspektiv
- kritiskt reflektera över eget och andras bemötande och förhållningssätt i mötet med elever och vårdnadshavare

• Specialpedagogiska perspektiv och teoribildningar i ett nationellt, internationellt, historiskt, hållbart och etiskt perspektiv
• Mötet mellan skolans krav och individers varierande behov och förutsättningar för lärande och utveckling
• Elever i komplicerade livssituationer
• Beteenderelaterade svårigheter/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
• Möjligheter och hinder i matematik-, tal-, läs- och skrivutveckling
• Organisering av inkluderande lärandemiljöer inom skola och fritidshem med fokus på främjande, förebyggande och stödjande åtgärder
• Praktiska och estetiska lärprocesser
• Samverkansformer och olika samverkanspartners, internt och externt
• Pedagogisk utredning, extra anpassningar och åtgärdsprogram
• Digitala verktyg i lärmiljön
• Informationssökning i databaser

Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp. I kursen används digital lärplattform.

Den som antagis till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstilllfälle som den sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet samt godkänt resultat på minst 45 hp inom grundlärarprogrammet varav 22,5 hp UVK samt 7,5 hp fritidspedagogik ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-3) eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

Kursen examineras genom seminarier och en individuell, skriftlig inlämningsuppgift.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls vid kursstart

För kursbetyget Godkänd krävs betyget Godkänd på samtliga uppgifter. För kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på den individuella, skriftliga inlämningsuppgiften.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarium	3,5 hp	U/G
Individuell skriftlig uppgift	4 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Andersson, Birgit (2012). Bedömning av barn på fritidshem. I Solveig, Eklund (Red.) Utveckling genom IUP? s. 49-55. Stockholm: Stiftelsen SAF i samverkan med Lärarförbundet.
www.stiftelsensaf.se/web7saf.nsf/file/8C261A90B6E93F43C1257AA2006C892F/$FILE/FUL9.PDF 6 s.

Elvstrand, Helene, Lago, Line & Simonsson, Maria (Red.). (2019). Fritidshemmets möjligheter. Att arbeta fritidspedagogiskt. Lund: Studentlitteratur. Valda delar, ca 75 s.

Greene, Ross W. (2016). Vilse i skolan. Hur kan vi hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Lund: Studentlitteratur. 332 s.


Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2019). Specialpedagogik och funktionsvariationer: att möta barn och ungdomar med funktionsnedsättningar i en utvecklande miljö . Stockholm: Natur och Kultur. Valda delar, ca 140 s.


Karlsson, Annelie (2020). Specialpedagogik för fritids. En grundbok. Lund: Studentlitteratur. 120 s.


Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. 80 s

Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10.
www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklaratioenen1.pdf 59 s.

Internationella och nationella styrdokument, skolverksmaterial, ca 50 s.

Valbar litteratur
En valbar vetenskaplig internationell artikel utifrån studentens val av inriktning, Musik, Bild eller Idrott och hälsa, ca 25 s.

Valbar litteratur i samband med fördjupningsuppgift, ca 100 s.

Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till en månad före kursstart.

Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns i kursens aktivitet på lärplattformen.
Vid behov av inläsning av kompletterande litteratur kontakta kursansvarig.