Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för sociala relationers betydelse i förskolan
- beskriva innebörden av det pedagogiska ledarskapets betydelse på organisations-, grupp- och individnivå

- tillämpa förskolans värdegrund vilket inkluderar de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna utifrån ett interkulturellt perspektiv
- tolka likabehandlingsarbete i förskolans pedagogiska verksamhet
- visa förmåga att som pedagogisk ledare göra professionella bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna

- kritiskt reflektera över och analysera sitt eget och andras förhållningssätt och bemötande i förskolan
- kritiskt reflektera över kommunikations- och relationsprocesser i förskolan samt hur jämlika och jämställda relationer byggs och vidmakthålls

• Teorier och modeller för kommunikations- och relationskompetens
• Sociala relationers betydelse för lärande och utveckling
• Pedagogiskt ledarskap med koppling till förskolans styrdokument
• Likabehandlingsarbete
• Jämlikhet och jämställdhet
• Diskriminering och kränkande behandling
• Konflikters uppkomst och strategier för konflikthantering
• Sociala mediers roll i relationsprocesser
• Grundläggande etiska frågor
• Anmälningsplikt i förskolan
• Introduktion i förskolan

I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Godkänt resultat på minst 45 hp inom förskollärarutbildningen varav 30 hp UVK ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-3) eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursens examineras genom:
-Seminarium 1,5 hp, U/G
-Gruppredovisning, 2 hp U/G
-Individuell skriftlig inlämningsuppgift, 4 hp U/G/VG


För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom Väl godkänd på examinationsmoment där det betyget kan erhållas.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarium	1,5 hp	U/G
Gruppredovisning	2 hp	U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Alnervik, Karin & Alnervik, Per (2017). Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan. Stockholm: Liber. 137 s.

Axelsson, Tomas & Stier, Jonas (Red.) (2017). En interkulturell förskola? Förhållningssätt och kunskapsformer hos förskolepersonal i Rinkeby-Kista. Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna (IKUD), Rapport nr 4. 44 s.

Eriksson, Anita (2014). Förskollärarens förtydligade ansvar – en balansgång mellan ett demokratiskt förhållningssätt och att utöva yrkeskunskap. Nordisk barnehageforskning, 7(7), 1-17. 17 s.

Johansson, Thomas (2017). Sociala relationer och samspel i förskolan. Stockholm: Liber. 111 s.

Löfdahl, Annica (2014). Kamratkulturer i förskolan – en lek på andras villkor (2. uppl.). Stockholm: Liber. 120 s.

Lökken, Gunvor (2004). Greetings and welcomes among toddler peers in a Norwegian barnehage. International Journal of Early Childhood, 36, 43-57, 14 s.

SFS (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2010). Barndomens förändrade villkor: förutsättningar för barns lärande i en ny tid. Stockholm: Skolverket. 69 s.

Skolverket (2013). Förskolan och skolans värdegrund - förhållningssätt, verktyg och metoder. Stockholm: Skolverket. 124 s.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan. LPFÖ 98. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Svaleryd, Kajsa & Hjertson, Moa (2012). Likabehandling i förskola och skola. Stockholm: Liber. 236 s.

Unicef (1989). FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Unicef Sverige.

Öhman, Margareta (2016). Samspelsbar och samtalsklar - om samtal i förskolan och skolan. Stockholm: Liber. 240 s.

Ytterligare litteratur kan tillkomma.

Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
http:pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.