Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- förklara innebörden av det pedagogiska ledarskapets betydelse på skol-, grupp- och individnivå, samt redogöra för hur man som ämneslärare bygger och vidmakthåller förtroendefulla relationer med elever, vårdnadshavare och andra aktörer som är viktiga för elevers lärande och utveckling
- identifiera och beskriva främjande och förebyggande arbete som syftar till att utveckla elevers interaktionsförmåga och delaktighet, samt en verksamhet som präglas av likabehandling

- urskilja och analysera fall av kränkande behandling och individers utsatthet i skola och sociala medier, samt kunna föreslå åtgärder som motverkar kränkande behandling och utanförskap
- kommunicera och diskutera frågor som rör identitet, samlevnad och sexualitet

- kritiskt granska verbala och ickeverbala kommunikations- och samtalsprocesser i skolan utifrån olika teorier
- kritiskt diskutera hanteringen av konflikter
- kritiskt diskutera och värdera den egna pedagogiska ledarförmågan, samt sitt eget och andras förhållningssätt och bemötande i mötet med såväl elever som vuxna

• Pedagogiskt ledarskap
• Teorier och modeller för verbal och ickeverbal kommunikation, samspel och relationskompetens
• Intern samverkan mellan skolaktörer, samverkan mellan skola och hem, samt mellan skola och andra samhälleliga stödfunktioner
• Främjande och förebyggande arbete som stärker sociala relationer och alla elevers delaktighet, samt motverkar konflikter och utanförskap
• Likabehandling/jämlikhetsaspekter
• Kränkande behandling, dess konsekvenser och nödvändiga åtgärder
• Konflikters uppkomst och strategier för konflikthantering
• Sociala mediers roll i relationsprocesser
• Identitet, samlevnad och sexualitet
• Grundläggande etiska frågor, samt anmälningsplikt

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, workshops, studiegruppsarbete och individuella arbeten som redovisas muntligt och/eller skriftligt.

I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Godkänt resultat på minst 90 hp inom ämneslärarprogrammet, varav 30 hp UVK ska ingå eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom ett studiegruppsarbete som redovisas vid ett seminarium, en muntlig grupptentamen där individuella insatser bedöms, samt genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer. För kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på individuell skriftlig inlämningsuppgift.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator.

Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarium	2 hp	U/G
Muntlig grupptentamen	1,5 hp	U/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Aspelin, Jonas (2012). How do relationships influence student achievement? Understanding student performance from a general, social psychological standpoint. International Studies in Sociology of Education, 22(1), 41-56, 16 s.

Katz, Olle, Bengtsdotter Katz, Viktoria, Franck, Olof & Wallin, Anita. (2014). Att undervisa om sexualitet och relationer. (pdf-fil, valda delar ca 140 s, tillhandahålls av lärare eftersom boken inte längre ges ut på något förlag).

Marega, Ana & Gusic, Selma (Red.). (2016). Det andra uppdraget: till försvar för skolans likabehandlingsarbete. Malmö: Universus, Academic Press. 274 s.

Möllås, Gunvie (2009). ”Detta ideliga mötande”. En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Doktorsavhandling, Jönköping University, School of Education and Communication. Kapitel 7-9, 153 s.

Nordevall, Elisabeth (2011). Gymnasielärarens uppdrag som mentor. En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet. Doktorsavhandling, Jönköping University, School of Education and Communication. Kapitel 5-9. 95 s.

Samuelsson, Marcus (2017). Lärandets ordning och reda. Ledarskap i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur. 221 s.

Vetenskapliga artiklar som rör konflikthantering. Ca 30 s.

Kompletterande artiklar, dokumentärer och diskussionsunderlag. Ca 50 s.

Aktuellt Skolverksmaterial. Ca 50 s.

Nationella och internationella styrdokument.

Kontakta kursansvarig vid behov av inläsning av tillkommande litteratur.

Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
http:pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.