Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten:
- kunna förklara och använda sociolingvistiska termer och begrepp (1)
- kunna redogöra för olika perspektiv av barns läsande, skrivande och identitetsskapande i interaktiva medier (2)

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten:
- kunna relatera sociala faktorer som till exempel klass, kön, etnicitet och ålder till språklig variation utifrån sociolingvistisk forskning (3)
- visa en fördjupad förmåga att utgå från elevers olika erfarenheter och förutsättningar samt kunna identifiera och i samverkan med andra möta specialpedagogiska behov (4)

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten:
- kunna på ett utvecklat sätt redogöra för och motivera didaktiska val när det gäller skriftligt och muntligt innehåll i svenskämnet, med utgångspunkt i elevers olika erfarenheter och förutsättningar (5)
- kunna bedöma och betygsätta autentiskt elevmaterial i ämnet svenska utifrån gällande styrdokument (6)
- kunna analysera och kritiskt granska läromedel i ämnet svenska (7)
- kunna kritiskt granska, värdera och sammanfatta aktuell forskning inom svenska med didaktisk inriktning (8)
- ha utvecklat ett vetenskapligt förhållningssätt samt visa en fördjupad förståelse för vetenskapligt arbete och skrivande (9)

Studium av

• sociolingvistik/språksociologi
• aktuell forskning kring barns läsande och skrivande, forskningsfältet literacy
• kritiska vetenskapliga perspektiv på läromedel, val av arbetssätt, planering och genomförande av undervisningen i svenska
• skriftlighet och muntlighet i traditionella, digitala och interaktiva medier
• perspektiv på bedömning
• specialpedagogiska perspektiv
• svenskämnet ur ett historiskt och kritiskt perspektiv
• vetenskapligt förhållningssätt samt kvantitativa och kvalitativa metoder i den forskning som berörs i kursen

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.

Undervisningen bedrivs helt eller delvis på målspråket.

Godkänt resultat på minst 135 hp inom grundlärarprogrammet 4-6 varav 26 hp Svenska inklusive VFU II ska ingå. Därutöver krävs genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-6) eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

För kursbetyget Godkänd krävs god språkbehandling i tal och skrift samt betyget Godkänd på samtliga examinerande delar. För kursbetyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på skriftlig individuell tentamen, 2,5 hp, och på gruppuppgift, 1,5 hp.

Kursen examineras genom:

• en skriftlig individuell tentamen (U/G/VG), 2,5 hp: lärandemål 1, 3, 9
• aktivt deltagande och muntliga redovisningar vid obligatoriska seminarier (U/G), 2,5 hp: lärandemål 4, 6, 7, 8, 9
• en muntligt redovisad gruppuppgift (U/G/VG), 1,5 hp: lärandemål 5
• gruppuppgift MIK (U/G), 1 hp: lärandemål 2

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts tre gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.

Om kursen ändras till innehåll och/eller litteratur kan examination ske enligt denna kursplan inom ett år efter ändring. Studenten garanteras minst tre provtillfällen inklusive ordinarie provtillfälle. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt den äldre kursplanen. Om kursen helt upphör kan den examineras inom två år efter det att kursen anordnats. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Skriftlig individuell tentamen	2,5 hp	U/G/VG
Seminarier	2,5 hp	U/G
Gruppuppgift	1,5 hp	U/G/VG
Gruppuppgift MIK	1 hp	U/G

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt en student (kursutvecklare), publiceras om möjligt på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. 100 s.

Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (red.) (2014). Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups. 168 s. Ca 60 s. läses enligt lärares anvisningar.

Liberg, Caroline (2019). Svenskämnenas framväxt. I C. Liberg och J. Smidt (red). Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber. 15 s. (kopierat material).

Nielsen, Cecilia (2011). The Most Important Thing: Students with Reading and Writing Difficulties Talk About Their Experiences of Teachers' Treatment and Guidance. Scandinavian Journal of Educational Research, Okt. 2011 55(5). S. 551-565, 15 s.

Palmér, Anne (2010). Muntligt i klassrummet. Om tal, samtal och bedömning. Lund: Studentlitteratur. 191 s.

Schmidt, Catarina (2016). Läsa, skriva och förstå texter. Lund: Studentlitteratur. 200 s.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. 279 s. Ca 30 s. läses enligt lärares anvisningar.

Skolverket (2020). Nya språket lyfter! Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1–6 enligt Lgr11. Stockholm: Skolverket. 95 s. Ca 50 s. läses enligt lärares anvisningar.

Sundgren, Eva (red.) (2013). Sociolingvistik. Stockholm: Liber. 377 s. Ca 200 s. läses enligt lärares anvisningar.

Tjernberg, Catharina (2016). Skrivundervisning. Processinriktat skrivande i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur. 140 s.

Westlund, Barbro (2016). Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad. Kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. 350 s.

Wilson, Carolyn, Grizzle, Alton, Tuazon, Ramon, Akyempong, Kwame & Cheung, Chi-Kim (2011). Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. Paris: UNESCO. 190 S.

Två engelska artiklar tillkommer. Ca 200 s.



Studenten läser dessutom individuellt en doktorsavhandling inom forskningsfältet barns läsande och skrivande, barns literacy, förslagsvis:

Andersson, Katharina (2014). Pojkar kan visst skriva! Skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i Sverige. Doktorsavhandling. Åbo Akademi: Åbo akademis förlag.

Ewald, Annette (2007). Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Doktorsavhandling. Malmö studies in educational sciences 29. Malmö: Malmö högskola.

Ingemansson, Mary (2010). ”Det kunde lika gärna ha hänt idag”. Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Doktorsavhandling. Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet 107. Göteborg: Makadam förlag.

Schmidt, Catarina (2013). Att bli en sån som läser. Barns menings- och identitetsskapande genom texter. Doktorsavhandling. Örebro Studies in Education 44. Örebro: Örebro universitet.

Skolverkets hemsida, http:www.skolverket.se nationella prov och bedömning. Vissa delar från moduler i Läslyftet, http:www.larportalen.skolverket.se

Ytterligare artiklar, ca 40 sidor.
Material från http:www.skolverket.se och http:www.natprov.nordiska.uu.se


Referenslitteratur
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Nationalencyklopedins ordbok (1995-96). Höganäs böcker.

Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. 3. uppl. Stockholm: Liber.

Strömquist, Siv (2014). Skrivboken. skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. 7. uppl. Malmö: Gleerups.

Svenska akademien (2006). Svenska akademiens ordlista över svenska språket. 13. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Svenska språknämnden (2011). Språkriktighetsboken. 2. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Svenska språknämnden (2011). Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktioner och fraser. Stockholm: Norstedts.

Referensmaterial
Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html
Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns i kursens aktivitet på lärplattformen.

Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.