Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- visa sådan kunskap om det systematiska dokumentationsarbetet som krävs för yrkesutövning vad gäller uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- ha utvecklat förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling
- kunna observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera barns utveckling och lärande
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten
- kunna reflektera över sin egen kunskapsutveckling

• Pedagogisk dokumentation som teori och praktik
• Kvalitetsarbete i förskolan och den pedagogiska yrkesrollen
• Observation, analys och reflektion av barns kunskaper, erfarenheter och utveckling i lärprocesser
• Observationsmetodik och produktion av digital dokumentation

Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registretas på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.
Fältarbete ingår i kursen.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Godkänt resultat på minst 75 hp inom förskollärarutbildningen, varav 30 hp UVK från termin 1 samt 30 hp förskolepedagogik där kursen Uppföljning, utvärdering och utveckling 1 ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

För betyget Godkänd på hel kurs grävs god språkbehandling i tal och skrift samt betyget Godkänd i kursens samtliga moment. För betyget Väl godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på båda examinationsmomenten där detta betyg kan erhållas.
Kursen examineras genom tre examinationsuppgifter.

• Systematisk dokumentation, 3 hp, U/G/VG: Muntlig och skriftlig gruppredovisning samt individuell muntlig och skriftlig reflektion
• Seminarium, 3 hp, U/G: Gruppvis presentation och diskussion av vetenskapliga avhandlingar
• Pedagogisk dokumentation, 1,5 hp, U/G/VG: Individuell muntlig och skriftlig redovisning

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.
Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts tre gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till VD och skall vara skriftlig.
Om kursen ändras till innehåll och/eller litteratur kan examination ske enligt denna kursplan inom ett år efter ändring. Studenten garanteras minst tre provtillfällen inklusive ordinarie provtillfälle. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt den äldre kursplanen. Om kursen helt upphör kan den examineras inom två år efter det att kursen anordnats. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Systematisk dokumentation	3 hp	U/G/VG
Seminarium	3 hp	U/G
Pedagogisk dokumentation	1,5 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisningen sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut via webbplattformen PingPong. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt om möjligt en student, publiceras i PingPong samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Alnervik, Karin (2013). "Men så kan man också tänka" Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Doktorsavhandling. Högskolan för lärande och kommunikation. Jönköping University. 186 s.
Bjervås, Liselott (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan. En diskursanalys. Doktorsavhandling. Göteborg. Geson Hylte bruk. 269 s.
Björk Willén, Polly (2015). Döma eller bedöma? Bedömningspraktiker avseende barns språkliga kompetenser i Åsen, Gunnar Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. 14 s.
Eidevald, Christian (2013). Hallå, hur gör man? Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan. Liber. 202 s.
Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring: pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Doktorsavhandling. Stockholms universitet. 266 s.
Fennefors, Anne Tove & Jansen, Kirsten E. (2009). Småbarnspedagogik och praktikberättelser. Pedagogisk dokumentation i förskolan. Malmö: Gleerups förlag. 116 s.
Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Allmänna råd. 52 s. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. 26 s. Stockholm: Skolverket.
Vallberg, Roth, Ann-Christin (2013). Nordisk komparativ analys av riktlinjer för kvalitet och innehåll i förskola. http:dx.doi.org/10.6027/NA2013-927. 162 s.
Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor. Pedagogisk dokumentation. Stockholm: Stockholms universitetsförlag. 129 s.
Kontakta kursansvarig vid behov av inläsning av tillkommande artiklar.
Referensmaterial
Sök- och skrivhjälp (2010). Litteraturreferenser - så skriver du. Högskolebiblioteket: Högskolan i Jönköping. http:hj.se/bibl/sok---skrivhjalp/skriva-litteraturreferenser.html
Interaktiva antiplagiatguiden, finns på PingPong.