Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för hur förskolans dokumentation kan användas i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten

- tillämpa teorier och tillvarata barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling
- observera, dokumentera och analysera förskolans verksamhet, barns allsidiga lärande och utveckling för att på bästa sätt stimulera barns utveckling och lärande

- kritiskt värdera och bedöma pedagogiskt arbete utifrån relevanta vetenskapliga perspektiv och etiska aspekter

• Pedagogisk dokumentation som teori och praktik
• Observation, analys och reflektion av barns kunskaper, erfarenheter och utveckling i lärprocesser
• Observationsmetodik
• Samverkan mellan förskola och vårdnadshavare

Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier, fältarbete och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registretas på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Godkänt resultat på minst 75 hp inom förskollärarutbildningen varav 30 hp UVK från termin 1 samt 30 hp förskolepedagogik där kursen Uppföljning, utvärdering och utveckling I ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-4) eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom två examinationsuppgifter.

• Individuell skriftlig inlämningsuppgift, 4 hp, U/G/VG
• Seminarium, 3,5 hp, U/G

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd på hel kurs krävs betyget Godkänd i kursens samtliga moment. För kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på det examinationsmoment där detta betyg kan erhållas.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Individuell skriftlig inlämningsuppgift	4 hp	U/G/VG
Seminarium	3,5 hp	U/G

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Alnervik, Karin (2013). "Men så kan man också tänka" Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Doktorsavhandling. Högskolan för lärande och kommunikation. Jönköping University. s. 1 - 58.

Alnervik, Karin, Öhman, Charlotte, Lidén, Eva & Nilsson, Monica (2018). Barn och vårdnadshavares minnen av deltagande i pedagogisk dokumentation JOURNAL OF NORDIC EARLY CHILDHOOD EDUCATION RESEARCH VOL. 17(8), p. 1-12

Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber. 148 s.

Dahlberg, Gunilla & Elström, Ingela (2014). Pedagogisk dokumentation i tillblivelse. Pedagogisk forskning i Sverige årg 19 nr. 4-5, 268 - 296.

Eidevald, Christian (2017). Hallå, hur gör man? Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan. Stockholm: Liber. 150 s.

Elfström Pettersson, Katarina. (2015). Children’s participation in preschool documentation practices. Childhood 22(2), ss. 231-247. (16 s.)

Essén, Gunilla., Björklund, Erika. & Olsborn Björby Leicy, L. (2015). Pedagogisk dokumentation: utvecklas och lära tillsammans. Stockholm: Natur & kultur. (99 s.)

Folkman, Sara (2017). Distans, disciplin och dogmer- om ett villkorat lyssnade i förskolan. En studie av lyssnandet i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik (Licentiatavhandling, Stockholms universitet, Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen). 160 s.

Markström, Ann-Marie & Simonsson, Maria (2018). Utvecklingssamtal. Kommunikation mellan hem och förskola. Lund: Studentlitteratur. 136 s.

Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig: barns rättigheter och möjligheter i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur. 110 s.

Åsen, Gunnar (2015). Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber. 100 s.

Valbar litteratur tillkommer (ca 150 s.)

Kontakta kursansvarig vid behov av inläsning av tillkommande artiklar.

Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen.