KURSPLAN
Utvecklingsstörning, grundkurs, 7,5 högskolepoäng
Intellectual Disability, Basic Course, 7.5 credits
Kursplan för studenter vår 2020
Kurskod: LUGK19
Fastställd av: Utbildningschef 2018-11-28
Reviderad av: Utbildningschef 2019-11-04
Gäller fr.o.m.: Våren 2020
Version: 2
Utbildningsnivå: Grundnivå
Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området
Ämnesgrupp: PE1
Fördjupning: G1F
Huvudområde: Pedagogik

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

- redogöra för teoretiska perspektiv på och innebörden av utvecklingsstörning i ett historiskt och samtida perspektiv
- redogöra för olika orsaker till utvecklingsstörning samt översiktligt beskriva närliggande funktionsnedsättningar
- diskutera konsekvenser av funktionsnedsättningen i relation till inkluderings- och exkluderingsprocesser

Färdighet och förmåga

- analytiskt reflektera över omgivningens betydelse för personer med utvecklingsstörning med stöd av olika vetenskapliga perspektiv

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- kritiskt diskutera stödinsatser som främjar delaktighet och lärande hos personer med utvecklingsstörning
- kritiskt analysera och värdera sitt eget förhållningssätt och bemötande

Innehåll

Undervisningsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet samt genomgången kurs Specialpedagogik, grundkurs, 7,5 hp eller motsvarande.

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Kursen examineras genom två litteraturseminarier och en individuell skriftlig inlämningsuppgift. För betyget G på hela kursen krävs G på samtliga examinationer och för betyget VG krävs dessutom VG på den individuella skriftliga uppgiften.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
ExaminationsmomentOmfattningBetyg
Seminarier3,5 hpU/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift4 hpU/G/VG

Kursvärdering

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Kurslitteratur

Frithiof, Elisabet (2007). Mening, makt och utbildning: delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning. Växjö: University Press. 230 s.

Guralnick, Michael J. (2005). Early Intervention for Children with Intellectual Disabilities: Current Knowledge and Future Prospects. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities. 18. 313-324. 12 s.

Hejlskov, Elvén, Bo (2018). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. 232 s.

Ineland, Jens & Sauer, Lennart (2014). Kulturella aktiviteter för personer med utvecklingsstörning – en pedagogisk utmaning. Pedagogisk forskning i Sverige. 19. (1) 31-51. 21 s.

Ineland, Jens, Molin, Martin & Sauer, Lennart (2019). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. 3:e rev. uppl. Malmö: Gleerups. 224 s.

Kylén, Gunnar (2012). Helhetssyn på människan. Begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm: Stiftelsen ALA. 79 s.

Lisle, Angela Mary (2007). Assessing learning styles of adults with intellectual difficulties. Journal of Intellectual Disabilities. 11 (1). 23 -45. 22 s.

Söderman, Lena & Nordlund, Mårten (red.) (2019). Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. Stockholm: Liber.276 s.

Vetenskapliga artiklar eller avhandlingskapitel utifrån valt område kopplat till individuell uppgift. Cirka 50 s.

Referenslitteratur

Internationella och nationella styrdokument (Barnkonventionen, Läroplaner, Skollagen, Diskrimineringslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om Särskilt Stöd och Service)

Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns på lärplattformen