Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för och jämföra huvuddragen i teorier om individens utveckling och lärande som krävs för skolformen
- beskriva omgivningens och skolans betydelse för individens utveckling och lärande, med stöd av olika vetenskapliga perspektiv
- redogöra för individens utveckling i ett mångkulturellt klassrum på ett grundläggande sätt

- reflektera över ungdomars identitetsbildning utifrån begreppen relationer, identitet och sexualitet på ett grundläggande sätt
- tillämpa medie- och informationskunnighet (MIK) som verktyg för kunskapsgestaltning och presentationsform i olika lärandesituationer
- tillämpa akademiskt skrivande samt referenshantering på grundläggande nivå

- problematisera lärandeteorier i relation till lärares arbete och undervisning
- diskutera barnrättsperspektivets innebörd i förhållande till ungdomars utveckling ur ett etiskt, hållbart och samhälleligt perspektiv
- diskutera jämställdhets- och hållbarhetsfrågors betydelse för individens utveckling i den pedagogiska verksamheten

• Teoretiska perspektiv på individens utveckling och lärande i ett mångkulturellt klassrum
• Pedagogisk psykologi, dess grundläggande teorier och begrepp
• Ungdomars identitetsbildning utifrån sociala relationer, kultur, identitet och sexualitet
• Medie- och informationskunnighet (MIK), alternativa presentationsformer och kunskapsgestaltning
• Akademiskt skrivande
• Jämställdhets- och hållbarhetsfrågor i skolans verksamhet

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/ handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet och registrerad student på termin 1 på ämneslärarprogram eller motsvarande.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

Kursen examineras genom gruppredovisning och seminarium.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom Väl Godkänd på examinationen seminarium.

En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Gruppredovisning	1,5 hp	U/G
Seminarium I	1 hp	U/G
Seminarium II	5 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Ahl, Helene (2004). Motivation och vuxnas lärande. En kunskapsöversikt och problematisering. Skolverket. Kapitel 1, 2,3,5,6. 112 s.

American Psychological Association (2015). Top 20 principles from psychology for PreK-12 teaching and learning. Coalition for psychology in Schools and Education. 28 s.

Andersson, Märta (2014). Berättandets möjligheter: Multimodala berättelser och estetiska lärprocesser. Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet. Institutionen för konst, kommunikation och lärande. 270 s.

Bertil, Thomas; Ekman, Rolf & Giota, Joanna (2020). Hjärnan och lärandet. Kunskaper för framtidens lärande. Liber. 174 s.

Maaike, Hajer (2016). Språkutvecklande arbetssätt främjar lärande. Skolverket. 12 s.

Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten– en resurs i lärande och undervisning. Skolverket. 162 s.

Säljö, Roger (2020). Den lärande människan. Teoretiska traditioner, i Lundgren, U; Säljö, R och Liberg, C (Red.) (2020). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. (Femte upplagan). Natur & Kultur. Kapitel 7. 60 s.

Woolfolk, Anita & Karlberg, Martin (2015). Pedagogisk psykologi. Harlow: Pearson. 600 s.

Vetenskapliga artiklar/övrigt material tillkommer, 150–200 s.

Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.

Litteraturreferenser – så skriver du
www.ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet.
Finns på lärplattformen