Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för centrala vetenskapsteoretiska inriktningar
- redogöra för relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen
- beskriva hur vetenskapsteoretiska antaganden kommer till uttryck i handling i såväl forskning som i den pedagogiska praktiken
- redogöra för några centrala kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder inom utbildningsvetenskap

- använda resultat från forskning om lärarprofessionen kopplat till valt undervisningsämne
- använda digitala verktyg vid insamling och källkritisk bearbetning av forskningsmaterial
- använda och reflektera över det svenska språket i tal och skrift på ett sätt som är anpassat till professionen

- kritiskt granska och värdera lärarprofessionen utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt utifrån perspektiv på hållbar utveckling
- kritiskt reflektera över kompetenser som krävs för att ett vetenskapligt förhållningssätt ska genomsyra det dagliga skolarbetet

• Olika vetenskapsteoretiska utgångspunkter
• Innebörden av ett vetenskapligt förhållningssätt i läraryrket med fokus på hållbar skolutveckling
• Teoretiska antaganden om praktikens didaktiska frågor
• Centrala forskningsmetoder inom utbildningsvetenskap
• Digitala verktyg
• Källkritik
• Forskningsdesign
• Akademiskt skrivande
• Kunskapsbegreppet
• Vetenskapligt förhållningssätt i skolarbetet

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet och registrerad student på termin 1 på ämneslärarprogram eller motsvarande.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Lärandemålen utgör grund för examination.

Kursen examineras genom seminarier och en individuell skriftlig tentamen.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på samtliga examinationer där det går att erhålla betyget Väl godkänd.

En student garanteras minst tre examinationstillfällen, inklusive ordinarie examinationstillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få byta examinator till därpå följande examination. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinator har rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt givet att lärandemålen kan säkras och att det finns synnerliga skäl härför, inbegripet studentens rätt till riktat pedagogiskt stöd.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Individuell skriftlig tentamen	3 hp	U/G/VG
Seminarium 1	1 hp	U/G
Seminarium 2	1 hp	U/G
Seminarium 3	2,5 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Sammanställning och kommentarer publiceras på lärplattform. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Dimenäs, Jörgen (2019). Vetenskap och beprövad erfarenhet – forskningsmetodik för förskollärar- och lärarprofessionen. Liber. 168 sidor.

Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Skolverket. s. 50-55, 78-99. 26 s.

Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt: En introduktion till Samhällsvetenskaplig metod (2. uppl.). Gleerups. 198 s.

Thurén, Torsten (2019). Vetenskapsteori för nybörjare (3. uppl.). Liber. 184 s.

Wahlström, Ninni (2023). Läroplansteori och didaktik (3. uppl.). Gleerups. Kapitel 2. 15 s.

Valbara vetenskapliga artiklar. ca 100 s.

Referensmaterial
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Liber.

Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.

Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet.
Finns på lärplattformen.