KURSPLAN
Vetenskapliga perspektiv och metoder (UVK), 7,5 högskolepoäng
Scientific Perspectives and Methods (ES), 7.5 credits
Kursplan för studenter höst 2020
Kurskod: LVMG17
Fastställd av: Utbildningschef 2019-04-08
Reviderad av: Utbildningschef 2020-03-27
Gäller fr.o.m.: Hösten 2020
Version: 4
Utbildningsnivå: Grundnivå
Utbildningsområde: Undervisningsområdet
Ämnesgrupp: UV1
Fördjupning: G1N

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

- redogöra för centrala vetenskapsteoretiska inriktningar
- beskriva hur vetenskapsteoretiska antaganden kommer till uttryck i handling i såväl forskning som i den pedagogiska praktiken
- redogöra för några centrala forskningsmetoder

Färdighet och förmåga

- tillämpa resultat från centrala forskningsmetoder av relevans för lärarprofessionen
- reflektera över digitaliseringens konsekvenser kopplat till kunskapsbildning

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- kritiskt granska och värdera lärarprofessionen utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter kopplat till det pedagogiska arbetet

Innehåll

• Centrala forskningsmetoder inom utbildningsvetenskap
• Olika vetenskapsteoretiska utgångspunkter
• Vilken betydelse har ett vetenskapligt förhållningssätt i läraryrket
• Kunskapsbegreppet
• Läraryrket och dess pendling mellan kunskap i något och kunskaper om något
• Källkritik
• Hur påverkar teoretiska antaganden praktikens didaktiska frågor
• Digitalisering och kunskapsbildning

Undervisningsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar.

I kursen används digital lärplattform.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet samt student på lärarprogram vid Jönköping University.

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom tre seminarier och en individuell skriftlig tentamen.

För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl godkänd krävs dessutom betyget Väl godkänd på individuell skriftlig tentamen.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
ExaminationsmomentOmfattningBetyg
Individuell skriftlig tentamen4,5 hpU/G/VG
Seminarium 11 hpU/G
Seminarium 21 hpU/G
Seminarium 31 hpU/G

Kursvärdering

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Kurslitteratur

Dimenäs, Jörgen (Red.).(2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod. Stockholm: Liber. 255 s.

Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber distribution, s. 50-55, 78-99. 26 s.

Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt: En introduktion till Samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups. 125 s.

Segolsson, Mikael (2010). Information, kunskap och bildning. I Hugo, Martin & Segolsson, Mikael (red.) (2010). Lärande och bildning i en globaliserad tid. Lund: Studentlitteratur. 10 s.

Thurén, Torsten (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. 184 s.

Vetenskapliga artiklar (engelska och skandinaviska språk/i urval). 100 s.

Referensmaterial
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Andra uppl. Stockholm: Liber. s. 10-46, 339-411.

Emsheimer, Peter, Hansson, Hasse & Koppfeldt, Thomas (2005). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur. 196 s.

Litteraturreferenser – så skriver du
http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet finns även i kursens aktivitet på lärplattformen.