Efter genomförd kurs kommer studenten att:

1. Kunna förklara och analysera samhällens uppbyggnad och utveckling.
2. Kunna redogöra hur samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer samt hur maktfördelning och möjligheter till påverkan ser ut.
3. Kunna redogöra för rättsaspekter och etiska överväganden lokalt och globalt i förhållande till lag, individens rättigheter, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
4. Kunna redogöra för samhällets ekonomiska strukturer och förhållandet mellan sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

5. Kunna söka, sortera, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor, och utifrån informationen analysera orsaker, konsekvenser till och lösningar på olika samhällsfrågor.
6. Använda information och samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i argumentation, diskussion och redogörelse.

Lärandemålen som berör värderingsförmåga och förhållningssätt genomsyrar och understryker undervisningsmetodiken i hela kursen, och är inte specifika för någon delkurs eller examination.
• Reflektion över den egna utvecklingen av färdigheter och förmågor, själv och i grupp.
• Kritisk utvärdering av relevant information kopplad till kursens olika delar.

Kursen behandlar samhällsvetenskapliga ämnen, dels övergripande och generellt, dels med inriktning mot samspelet mellan samhället, ekonomin och hållbar utveckling. Kursens teoretiska innehåll kan appliceras för omvärldsbevakning, affärsutveckling, nätverkande och i entreprenörskapet.

Övergripande områden för innehållet i kursen är:
1. Samhällets uppbyggnad och utveckling
Politiska ideologiers historia och koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen, digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden och möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik.
2. Maktfördelning och möjligheter att påverka
Både för medborgare och andra aktörer, i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och politiska system på lokal, nationell och europeisk nivå.
3. Grupperingar och gemenskaper
Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Internationella och nordiska samarbeten. Lobbying och intresseorganisationer.
4. Rätt
Inom olika delar av det globala och lokala samhället; de mänskliga rättigheterna, arbetsrätt och arbetsmiljö, folkrätten i väpnade konflikter, den internationella humanitära rätten, konsumenträtt, miljölagstiftning och etiska värderingar.
5. Ekonomi
Från samhällets ekonomiska strukturer och flöden lokalt och globalt till privatekonomi. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. Konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.

I samtliga ovanstående områden ingår innehåll som skapar förutsättningar för förståelse och analys:
Begrepp, teorier, modeller och metoder
Viktiga begrepp och teorier. Metoder för att samla in och bearbeta information i undersökningar och forskning om samhällsvetenskap och ekonomi.
Källkritik
Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form. Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Det övergripande målet är att utveckla och stärka studentens färdigheter i högre utbildning genom grupparbete, socialt engagemang, peer learning, reflekterande lärande och självständigt lärande, samtidigt som interkulturell kommunikationsförmåga, metakognitiv förmåga, information literacy och kritiskt tänkande utvecklas.

Kursen innehåller tematiska föreläsningar som följs upp med workshops och uppgifter. Undervisningsformerna som används i kursen är föreläsningar, workshops, handledning och seminarier.

Aktivt deltagande är obligatoriskt vid seminarier och andra former av examination.

Grupparbete är obligatoriskt för att uppfylla kursens lärandemål. Kursbetyget ges endast när alla kursmoduler blivit godkända.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Examinationen består av skriftliga och muntliga uppgifter i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter. Aktivt deltagande i hela kursen krävs.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Examination	7,5 fup	A/B/C/D/E/FX/F

För genomförande av kursen måste studenten klara samtliga lärandemål, totalt 7,5 förutbildningspoäng.

Aktivt deltagande i seminarier, gruppdiskussioner och individuella möten är obligatoriskt för att uppfylla lärandemålen.

Bengtsson, B-A. (2017). Zigma 1, 2 och 3 (10 uppl.) Stockholm: Liber. ISBN: 9789147123773
Frey, C., & Osborne, M. (2017). The future of employment: How susceptible are jobs to computerisation? Technological Forecasting & Social Change, 114(C), 254–280. https:doi.org/10.1016/j.techfore.2016.08.019
Fölster, S. (2014). Vartannat jobb automatiseras inom 20 år - utmaningar för Sverige.
Stiftelsen för strategisk forskning.
Lindell, E. (2015). Framtidens arbetsmarknad: En teoretisk kunskapsöversikt.
Regeringskansliet. (2018). Handlingsplan Agenda 2030 2018–2020. Finansdepartementet Fi 2018:3.
Regeringskansliet. (2020). Regeringens politik. https:www.regeringen.se/regeringens-politik/
Regeringskansliet. (2014). Så styrs Sverige. https://www.regesringen.se/sa-styrs-sverige/
Debattartiklar, vetenskapliga artiklar och annat digitalt material är tillgängligt från Högskolebiblioteket eller hänvisad webbsida. Specialutvecklade läromedel och annan obligatorisk läsning delas ut av undervisande lärare eller föreläsare tillsammans med föreläsningsmaterial.