Delkurs 1, 15 hp

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten
• visa kunskap om bildämnets teoretiska grund och historiska utveckling
• visa kunskap kring nationell och internationell didaktisk forskning inom bildområdet/visuell kultur
• visa kunskap om olika bildanalytiska modeller inom visuell kultur
• visa kunskap om visuella kulturers historiska och nutida betydelser
• visa kunskap om aktuella styrdokument

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten
• visa förmåga att reflektera kring didaktiska frågor utifrån ett inkluderande förhållningssätt med hänsyn till genus, jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv, nyanlända och elever med olika kulturell tillhörighet samt elever i behov av särskilt stöd
• visa färdigheter i att med olika material och tekniker, såväl traditionella som digitala, gestalta och kommunicera budskap, erfarenheter och idéer i bild.

Värderingsförmåga och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten
• kunna värdera och förhålla sig till hur bildämnet kan bidra till att variera arbetssätt och arbetsformer i undervisning
• visa ett reflekterande förhållningssätt till estetiska lärprocesser och visuella kulturer

Delkurs 2, 15 hp
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten
• visa fördjupade kunskaper om olika bildanalytiska modeller inom visuell kultur
• visa kunskap om styrdokument och förmåga att hantera bedömningsfrågor i bildämnet
• ha kännedom om hur MIK kan användas i undervisning med fokus på bildämnet

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten
• visa didaktisk kompetens och ett reflekterande förhållningssätt till estetiska lärprocesser, multimodala uttrycksformer och ämnesintegrering
• visa förmåga att i praktiken planera, genomföra, bedöma och betygsätta elevers förmågor utifrån grundskolans kursplan i bild
• visa färdigheter i att med olika material och tekniker, såväl traditionella som digitala, gestalta och kommunicera budskap, erfarenheter och idéer i bild samt kunna reflektera över process och produkt

Värderingsförmåga och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten
• kunna värdera och förhålla sig till hur bildämnet kan verka för en flerspråkig lärandemiljö och bidra till att variera arbetssätt och arbetsformer i undervisning

Delkurs 1, 15 hp
• Visuell kultur (film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer) i ett nutida och historiskt perspektiv och med koppling till olika medier.
• Styrdokument och didaktiska frågeställningar, generellt och med fokus på bildämnet
• Bildämnets historia, samhällsförändringens inverkan på mål, innehåll och didaktik i styrdokument och skolans organisation
• Teorier om barns och ungdomars bildspråk
• Planering av bildundervisning
• Visuell kommunikation, bildanalys och bildsamtal.
• Eget bildlaborativt arbete i hantverksmässiga samt digitala tekniker och material
• Nationell och internationell didaktisk forskning inom bildområdet/visuell kultur
• Visuell kultur och bildskapande utifrån genusperspektiv och kulturell tillhörighet
• Bilddidaktiskt arbete med elever i behov av särskilt stöd
• Estetiska lärprocesser i teori och praktik

Delkurs 2, 15 hp
• Visuell kultur (film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer) i ett nutida och historiskt perspektiv och med koppling till olika medier.
• Styrdokument och didaktiska frågeställningar, generellt och med fokus på bildämnet
• Bedömning och värdering av den bildskapande processen och produkten
• Visuell kommunikation
• Rörlig bild och dramaturgi
• Eget bildlaborativt arbete i hantverksmässiga tekniker och material samt digitala tekniker
• MIK i undervisningen
• Nationell och internationell didaktisk forskning inom bildområdet/visuell kultur
• Normer och värderingar i bilder
Ämnesteorin utgår från bildpedagogisk, bilddidaktisk forskning samt teorier om visuell kultur. Innehåll och kursupplägg kopplas till bildframställning, tekniker, verktyg och material samt bildanalys, genom föreläsningar, workshops, eget bildlaborativt arbete, litteraturstudier, seminarier, tentamen och skriftliga inlämningar.

Det ämnesdidaktiska innehållet utgår från, aktuella styrdokument mot åk 1-3. Planering av undervisning och innehåll kring formativa arbetssätt och bedömning behandlas via föreläsningar, fältstudier, litteraturstudier, seminarium och skriftliga inlämningar.

Verktyg för varierade arbetssätt och arbetsformer behandlas genom workshops, eget bildlaborativt arbete, litteratur och skriftliga inlämningar och webbseminarium.

Bildundervisning på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet behandlas genom föreläsning, litteraturstudier och skriftlig inlämning.

Med utgångspunkt från läroplanens innehåll och mål behandlas de generella kompetenserna som bemötande av elever i behov av särskilt stöd, olika kulturell bakgrund, jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och MIK genom workshops, föreläsningar, litteraturstudier och skriftliga inlämningar samt seminarier.

Distansstudier med inslag av campusträffar. Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp. I kursen används digital lärplattform.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet. Du som är anställd som lärare och har en behörighetsgivande lärarexamen som är avsedd för åk 1-3 utan att vara ämnesbehörig.

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

En deltagare garanteras tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Examinationsmoment delkurs 1, 15 hp
Obligatoriska skriftliga och visuella moment, 8 hp
Digitalportfolio med bildlaborativa tillämpningsövningar, 5 hp
Tentamen, 1 hp
Aktivt deltagande i seminarium, 1 hp
Examinationsmoment delkurs 2, 15 hp
Obligatoriska skriftliga och visuella moment, 7 hp
Aktivt deltagande i seminarium, 4 hp
Individuellt projektarbete, 2 hp
Digitalportfolio med bildlaborativa tillämpningsövningar, 2 hp

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Delkurs 1	15 hp	U/G
Delkurs 2	15 hp	U/G

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt publiceras på lärplattform.

Andersson, Lars Gustav & Hedling, Erik. (2010). Filmanalys–en introduktion. Lund: Studentlitteratur. (Kopierat material) 10 s.

Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette. (2012). Möten med bilder. Lund: Studentlitteratur. 170 s.

Hansson Stenhammar, Marie-Louise. (2015). En avestetiserad skol- och lärandekultur. Göteborg: Art monitor (Pdf) 50 s.

Häggström, Margareta & Örtengren, Hans. (red.) (2017). Visuell kunskap för multimodalt lärande. Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, Sten-Gösta & Lövgren, Staffan. (2001). Bilder i skolan. Lund: Studentlitteratur. (Kopierat material) 15 s.

Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: skolverket

Lindberg, Viveca & Lindström, Lars. (2011). Pedagogisk bedömning: Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS förlag. (Kopierat material) 10 s.

Lindstrand, Fredrik. (2006). Att göra skillnad – Representationer, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film. Stockholm: HLS. (Kopierat material) 256 s.

Lindström, Lars. (2006). Creativity: What Is It? Can You Assess It? Can It Be Taught? JADE 25. 1, NSEAD. Blackwell Publishing Ltd.

Marner, Anders. (2007). Möten & medieringar – estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Umeå: Umeå Universitet. s 5-50, s 70-84. (Pdf) 59 s
Marner. A. & Örtegren. H. (2015). ”Kunskapsöversikt/orientering i bildäm-net 2003–2015”

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i bild. Stockholm: Fritze. 25 s.

Skolverket. (2014). Bedömningsstöd i bild årskurs 4-6. 52 s.
Sturken, Marita & Cartwright, Lisa. (2017). Practices of looking: an introduction to visual culture, 2. ed., Oxford University Press, New York, 2009 466 s.

Vygotskij, Lev S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. 110 s.

Wilson, Carolyn, Grizzle, Alton, Tuazon, Ramon, Akyempong, Kwame & Cheung, Chi-Kim. (2011). Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. UNESCO. http:u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/08/Medie_informationskunnighet.pdf (Pdf) 190 s.

Winner, Ellen & Goldstein, Thalia R & Vincent-Lancrin, Stéphan. (2013). Art for Art´s Sake?: The Impact Of Arts Education. Educational Research and Innova-tion, OECD Publishing. (Pdf) 115 s.

Åsén, Gunnar. (red.) (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder. Första upplagan Stockholm: Liber 200 s.

Öhling, Klas. (2018). Filmproduktion och multimodalt meningsskapande. Ett ämnesintegrerat projekt i bild och kemi i grundskolans årskurs 4. Masteruppsats. Göteborgs Universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk pro-fession. 45 s. https:gupea.ub.gu.se/handle/2077/59607

Kompendier max 200 s.

Referenslitteratur

Bergström, Bo. (2015). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. 9., [rev.] uppl. Stockholm: Carlsson 300 s.

Frid, Johan. (2002). Intro - bild: [skapa, kommunicera, förstå]. 1. uppl. Malmö: Didacta 300 s.

Frid, Johan. (2011). Intro - form: formgivning, design, hantverk. 1. uppl. Malmö: Didacta 280 s.

Farthing, Stephen. (red.) (2011). Det här är konst: hela historien från grottmålningar till graffiti. Stockholm: Norstedt