KURSPLAN
Bild för lärare åk 1-3, (1-30). Ingår i Lärarlyftet, 30 högskolepoäng
Art in Primary School year 1-3, 30 credits
Kurskod: U1BN10
Fastställd av: VD 2020-04-02
Reviderad av: Utbildningschef 2024-09-04
Gäller fr.o.m.: Våren 2025
Version: 4
Utbildningsnivå: Grundnivå
Utbildningsområde: Undervisningsområdet
Ämnesgrupp: UV3
Fördjupning: G2F

Lärandemål

Delkurs 1, 15 hp

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten
• visa kunskap om bildämnets teoretiska grund och historiska utveckling
• visa kunskap kring nationell och internationell didaktisk forskning inom bildområdet/visuell kultur
• visa kunskap om olika bildanalytiska modeller inom visuell kultur
• visa kunskap om visuella kulturers historiska och nutida betydelser
• visa kunskap om aktuella styrdokument

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs förväntas studenten
• visa förmåga att reflektera kring didaktiska frågor utifrån ett inkluderande förhållningssätt med hänsyn till genus, jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv, nyanlända och elever med olika kulturell tillhörighet samt elever i behov av särskilt stöd
• visa färdigheter i att med olika material och tekniker, såväl traditionella som digitala, gestalta och kommunicera budskap, erfarenheter och idéer i bild.

Värderingsförmåga och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten
• kunna värdera och förhålla sig till hur bildämnet kan bidra till att variera arbetssätt och arbetsformer i undervisning
• visa ett reflekterande förhållningssätt till estetiska lärprocesser och visuella kulturer

Delkurs 2, 15 hp
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten
• visa fördjupade kunskaper om olika bildanalytiska modeller inom visuell kultur
• visa kunskap om styrdokument och förmåga att hantera bedömningsfrågor i bildämnet
• ha kännedom om hur MIK kan användas i undervisning med fokus på bildämnet

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten
• visa didaktisk kompetens och ett reflekterande förhållningssätt till estetiska lärprocesser, multimodala uttrycksformer och ämnesintegrering
• visa förmåga att i praktiken planera, genomföra, bedöma och betygsätta elevers förmågor utifrån grundskolans kursplan i bild
• visa färdigheter i att med olika material och tekniker, såväl traditionella som digitala, gestalta och kommunicera budskap, erfarenheter och idéer i bild samt kunna reflektera över process och produkt

Värderingsförmåga och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten
• kunna värdera och förhålla sig till hur bildämnet kan verka för en flerspråkig lärandemiljö och bidra till att variera arbetssätt och arbetsformer i undervisning

Innehåll

Delkurs 1, 15 hp
• Visuell kultur (film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer) i ett nutida och historiskt perspektiv och med koppling till olika medier.
• Styrdokument och didaktiska frågeställningar, generellt och med fokus på bildämnet
• Bildämnets historia, samhällsförändringens inverkan på mål, innehåll och didaktik i styrdokument och skolans organisation
• Teorier om barns och ungdomars bildspråk
• Planering av bildundervisning
• Visuell kommunikation, bildanalys och bildsamtal.
• Eget bildlaborativt arbete i hantverksmässiga samt digitala tekniker och material
• Nationell och internationell didaktisk forskning inom bildområdet/visuell kultur
• Visuell kultur och bildskapande utifrån genusperspektiv och kulturell tillhörighet
• Bilddidaktiskt arbete med elever i behov av särskilt stöd
• Estetiska lärprocesser i teori och praktik

Delkurs 2, 15 hp
• Visuell kultur (film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer) i ett nutida och historiskt perspektiv och med koppling till olika medier.
• Styrdokument och didaktiska frågeställningar, generellt och med fokus på bildämnet
• Bedömning och värdering av den bildskapande processen och produkten
• Visuell kommunikation
• Rörlig bild och dramaturgi
• Eget bildlaborativt arbete i hantverksmässiga tekniker och material samt digitala tekniker
• MIK i undervisningen
• Nationell och internationell didaktisk forskning inom bildområdet/visuell kultur
• Normer och värderingar i bilder
• Menings- och identitetsskapande genom bilder
• Etiska frågor kopplade till användning av bilder i olika sammanhang

Ämnesteorin utgår från bildpedagogisk, bilddidaktisk forskning samt teorier om visuell kultur. Innehåll och kursupplägg kopplas till bildframställning, tekniker, verktyg och material samt bildanalys, genom föreläsningar, workshops, eget bildlaborativt arbete, litteraturstudier, seminarier och skriftliga inlämningar.

Det ämnesdidaktiska innehållet utgår från, aktuella styrdokument mot åk 1-3. Planering av undervisning och innehåll kring formativa arbetssätt och bedömning behandlas via föreläsningar, fältstudier, litteraturstudier, seminarium och skriftliga inlämningar.

Verktyg för varierade arbetssätt och arbetsformer behandlas genom workshops, eget bildlaborativt arbete, litteratur och skriftliga inlämningar och webbseminarium. Bildundervisning på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet behandlas genom föreläsning, litteraturstudier och skriftlig inlämning.

Med utgångspunkt från läroplanens innehåll och mål behandlas de generella kompetenserna som bemötande av elever i behov av särskilt stöd, olika kulturell bakgrund, jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och MIK genom workshops, föreläsningar, litteraturstudier och skriftliga inlämningar samt seminarier.

Undervisningsformer

Distansstudier med inslag av campusträffar. Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp. I kursen används digital lärplattform.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet. Du som är anställd som lärare och har en behörighetsgivande lärarexamen som är avsedd för åk 1-3 utan att vara ämnesbehörig.

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination. För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

En deltagare garanteras tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
ExaminationsmomentOmfattningBetyg
Delkurs 115 hpU/G
Delkurs 215 hpU/G

Kursvärdering

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt publiceras på lärplattform.

Kurslitteratur

Andersson, Lars Gustav & Hedling, Erik. (2010). Filmanalys - en introduktion. Studentlitteratur. (Kopierat material) 10 s.

Forsler, Ingrid, Magnusson, Lena O. & Öhman, Elisabeth Lisa (red.) (2024). Bild och visuell kultur: undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. Studentlitteratur AB. 210 s.

Hansson Stenhammar, Marie-Louise. (2015). En avestetiserad skol- och lärandekultur. Art monitor (Pdf) 50 s.

Howells, R. & Negreiros, J. (2019). Visual culture. (Third edition.) Medford, MA: Polity. 360 s.

Karlsson, Sten-Gösta & Lövgren, Staffan. (2001). Bilder i skolan. Studentlitteratur. (Kopierat material) 15 s.

Lindberg, Viveca & Lindström, Lars. (2011). Pedagogisk bedömning: Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. HLS förlag. (Kopierat material) 10 s.

Lindstrand, Fredrik. (2006). Att göra skillnad – Representationer, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film. HLS. (Kopierat material) 256 s.

Lindström, Lars. (2006). Creativity: What Is It? Can You Assess It? Can It Be Taught? JADE 25. 1, NSEAD. Blackwell Publishing Ltd.

Marner, Anders. (2007). Möten & medieringar – estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Umeå Universitet. s 5-50, s 70-84. (Pdf) 59 s

Marner. A. & Örtegren. H. (2015). ”Kunskapsöversikt/orientering i bildämnet 2003–2015”

Sheridan, K.M., Veenema, S.A., Winner, E. & Hetland, L. (2022). Studio thinking 3: the real benefits of visual arts education. (Third edition.) New York Antal sidor: 15, utdrag.

Skolverket (2022). Kommentarmaterial till kursplanen i bild. 25 s.

Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

Vygotskij, Lev S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Daidalos. 110 s.

Åsén, Gunnar. (red.) (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder. Första upplagan Liber 200 s.

Öberg, Joakim, Lindberg, Ylva & Baccstig, Linda (red.) (2023). Undervisningens konst. Studentlitteratur. (Kopierat material) 15 s.

Öhling, Klas. (2018). Filmproduktion och multimodalt meningsskapande. Ett ämne-sintegrerat projekt i bild och kemi i grundskolans årskurs 4. Masteruppsats. Göteborgs Universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. 45 s. www.gupea.ub.gu.se/handle/2077/59607

Kompendier max 100 s.

Referenslitteratur


Bergström, Bo. (2015). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. 9., [rev.] uppl. Carlsson 300 s.

Frid, Johan. (2002). Intro - bild: [skapa, kommunicera, förstå]. 1. uppl. Didacta 300 s.

Frid, Johan. (2011). Intro - form: formgivning, design, hantverk. 1. uppl. Didacta 280 s.

Farthing, S. (2015). Art: the whole story. (Revised and updated edition.) London: Thames & Hudson.

Observera att kurslitteraturen kan komma att ändras fram till åtta veckor före kursstart.

Litteraturreferenser – så skriver du
www.ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns på lärplattformen