Se respektive delkurs

Målgrupp
Du som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i detta ämne i gymnasieskolan eller i kommunal vuxenutbildning utan att vara ämnesbehörig.

Delkursen innehåller en översikt av historieämnets ställning i den svenska skolan, såväl historiskt som enligt gällande kursplaner. Särskild vikt läggs vid 2011 års kurs- och ämnesplaner. Vidare behandlas undervisningsformer och arbetsformer, bedömning och betygsättning, bemötandet av elever med olika kulturell bakgrund samt olika typer av läromedel. Delkursen examineras genom aktivt deltagande i seminarier och fullgörande av inlämningsuppgifter.
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten

• Ha kunskaper om historieämnets ställning i skolan
• Visa förståelse för elevers olika sätt att lära historia
• Ha fördjupad kunskap om 2011 års kurs- och ämnesplaner i historia

Färdighet och förmåga
Efter avslutad delkurs förväntas studenten

• Visa förmåga att använda IKT i olika undervisningssituationer
• Visa fördjupad förmåga att bedöma och betygsätta elevers kunskaper i historia
• Visa fördjupad förmåga att kritiskt granska läromedel utifrån skolans styr-dokument och aktuell forskning

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad delkurs förväntas studenten

• kunna reflektera över hur kulturell bakgrund, genus och elevers olika sätt att lära påverkar undervisningens planering och genomförande

Delkursen innehåller en översikt av historiografins, historieteorins samt historiedi-daktikteorins utveckling. Vidare behandlas arkivväsendet och dess betydelse för historisk forskning. Särskild vikt läggs vid resonemang kring hur teoretiska förändringar och hur tolkningar av dem förändrat villkoren för undervisningen. Delkursen examineras genom aktivt deltagande vid seminarier och genomförande av skrivuppgifter.

Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad delkurs förväntas studenterna

• ha övergripande insikter i de teoretiska utgångspunkter, som ligger till grund för både historievetenskapliga undersökningar och om hur historia förmedlas, används och upplevs både i och utanför skolan
• kunna förhålla sig till olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter samt de historiekulturella mönster inom vilka historia förmedlas på olika arenor i samhället

Färdighet och förmåga
Efter avslutad delkurs förväntas studenterna

• på ett betydligt djupare sätt än tidigare kunna förhålla sig till den historieveten-skapliga kunskapsbildningens möjligheter och begränsningar utifrån en grundläggande vetenskapsteoretisk och kunskapsteoretisk problematik samt att i en histo-riografisk mening se samband med den historievetenskapliga forskningens förändring över tid
• kunna omsätta denna förmåga i sin egen framtida undervisning

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenterna förväntas inom delkursens ram tillägna sig en grundläggande ödmjukhet inför den historievetenskapliga kunskapsbildningens problem inom såväl forskning som undervisning.

Delkursen innehåller att antal valbara fördjupningsteman. Studenten väljer ett av dem och får genom litteraturstudier på egen hand bearbeta detsamma. Varje tema, liksom anslutande litteraturförteckningar, är fastställda i förväg men studenten kan i samråd med examinerande lärare genomföra smärre förändringar. De teman som är valbara är:

• Afrikas koloniala historia
• Historia med genusperspektiv
• Global historia och identitet
• Svensk skol- och utbildningshistoria
• Historiedidaktik
• Våra politiska partiers historia
• Nordiska historiska längdsnitt

Lärandemål
Studenten skall lära sig att bedöma ett historievetenskapligt forskningsläge genom att lyfta fram återkommande och centrala perspektiv, motstridiga uppgifter samt teoretiska och metodiska utgångspunkter.

Inom delkursen ska varje student författa en teoretiskt, metodiskt och formellt gedigen seminarieuppsats, som skall försvaras vid ett seminarium, samt genomföra en opposition. Delkursen examineras genom seminariebehandling av uppsatsen och fullgörandet av oppositionsuppgiften.
Lärandemål
I kursen ges en introduktion till uppsatsskrivande. Därutöver förekommer seminariediskussioner, gruppövningar och individuell handledning. Inom delkursen skall studenten i arbetet med uppsatsen formulera, pröva och besvara frågeställningar, självständigt förhålla sig till ett forskningsläge som har direkt koppling till uppsatsens eller examensarbetets utgångspunkter, arbeta med metodfrågor och gärna utgå från och konsekvent arbeta med ett teoretiskt perspektiv.

Kursen ges dels genom 8 obligatoriska träffar på högskolan, dels genom nätbaserat lärande via högskolans plattform Pingpong. Högskoleträffarna innehåller föreläsningar, seminarier, examination och handledning.

Grundläggande behörighet samt minst 60 godkända högskolepoäng i historia eller motsvarande. Lärare, med lärarexamen, som är anställd av huvudman.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Examinationsuppgifterna innefattar bland annat:

• Individuella tentamina
• Fältstudier med planering, genomförande och utvärdering av undervis-ningsmoment
• En individuell seminarieuppsats inklusive opposition

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Historieundervisningens villkor	3 hp	U/G/VG

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Historiografi, historisk teori o metod, historiedidaktik1	6 hp	U/G/VG

¹ Studenten examineras genom att hon eller han skriver ett paper utifrån frågor om centrala perspektiv i kurslitteraturen. Papren utgör underlag för att bedöma hans eller hennes förmåga att tillgodogöra sig de teoretiska perspektiv som behandlas i kursen.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Fördjupningstema1	6 hp	U/G/VG

¹ Studenten examineras antingen genom en muntlig redovisning eller ett större paper i vilka hon eller han får tillfälle att redogöra för sina läsintryck och lyfta fram självständigt gjorda observationer.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Seminarieuppsats med opposition1	15 hp	U/G/VG

¹ Studenten examineras dels genom att hon eller han försvarar sin uppsats, dels genomför en opposition på en av studiekamraternas uppsatser, dels närvarar på andra seminarier.

Kontinuerlig kursvärdering sker under kursens gång. Sammantagen skriftlig utvärdering av hela kursen görs på hela kursen före dess slut.

Denna utbildning är en uppdragsutbildning och får endast sökas av lärare inom Lärarlyftet II enligt förordningar
(2007:222 och 2007:23) som reglerar Lärarlyftet. Den som söker till denna kurs utan godkännande av skolhuvudmannen är inte behörig att delta. Datorvana och tillgång till Internet krävs.

Se bilaga