Efter genomgången kurs ska studenten, inom områdena nedan, kunna;

• redogöra för samband mellan diagnos, behandling, utfall och prognos inom cariologi och parodontala sjukdomar
• redogöra för när patientens behov av vård är utanför tandhygienistens kompetensområde.

• identifiera munslemhinneförändringar, bettavvikelser, tand- och bettutvecklingsstörningar
• självständigt besluta om och genomföra lokalanestesiologiska principer inom tandhygienistens kompetensområde
• självständigt utföra och dokumentera munhälsoundersökningar och behandlingar på alla åldersgrupper
• självständigt diagnostisera karies och parodontala sjukdomar
• självständigt bemöta, bedöma, föreslå, planera, utföra och följa upp patientens behov avseende hälsofrämjande, förebyggande och behandlande åtgärder i förhållande till individens förutsättningar och resurser
• tillämpa ergonomi i det egna arbetet
• tillämpa teoretiska perspektiv och beteendepåverkande metoder i kommunikativa situationer inom tandvården
• utarbeta förslag till och värdera utvecklings- och förbättringsarbete, kopplat till hållbar utveckling inom en reell verksamhet.

• uppvisa ett holistiskt och professionellt förhållningssätt med en vetenskaplig samt etisk medvetenhet med beaktande av patientens förutsättningar, behov och önskemål
• medvetandegöra hur egna värderingar och förhållningssätt påverkar eget arbete och utveckling för ett hållbart arbetsliv
• reflektera över mänskliga rättigheter relaterat till egen människosyn och egna värderingar.

- bettfysiologi
- diagnostik
- individuell vårdplanering
- preventiva, behandlande åtgärder
- radiologiska differentialdiagnoser
- analys av insatta åtgärder
- reflektion kring eget arbete och insats
- dentala specialinstrument
- implantat
- stödbehandling
- dokumentation
- individer med speciella behov
- uppsökande tandvård
- ergonomi
- samtalsteknik och beteendepåverkande metoder
- etisk analys
- förbättringsarbete
- hållbar utveckling

Kursen genomförs i form av föreläsningar, seminarier och verksamhetsförlagd utbildning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Grundläggande behörighet och avslutade kurser i Oral hälsa, introduktion, 7,5 hp, Anatomi och fysiologi, grundkurs, 7,5 hp, Medicinsk mikrobiologi, vårdhygien och immunologi - inriktning oral hälsa, 7,5 hp, Patofysiologi och farmakologi, inriktning oral hälsa, 7,5 hp, Människan i ett livscykelperspektiv, 10,5 hp, Oral hälsa, beslutsgrundande teori och klinisk tillämpning, 12 hp, Vetenskaplig grundkurs, 7,5 hp, Hälsokommunikation, 7,5 hp, Oral hälsa, beslutsfattande teori och behandling vid oral sjukdom, 15 hp och Orala hälsans bestämningsfaktorer, 7,5 hp samt genomgångna kurser i Oral hälsa, Kliniskt beslutsfattande och tillämpning I, 15 hp och Oral hälsa och hälsofrämjande i ett livscykelperspektiv, 15 hp (eller motsvarande kunskaper).

Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, FX eller F.

Kursen examineras i form av individuell skriftlig tentamen, individuell praktisk examination och seminarier. Som underlag för examination ingår även handledarens skriftliga bedömning från verksamhetsförlagd utbildning.

Kursen exmineras av universitetsadjunkt.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Skriftlig tentamen	4,5 hp	A/B/C/D/E/FX/F
Praktisk examination	4,5 hp	U/G/VG
Seminarier	3 hp	U/G
Verksamhetsförlagd utbildning	3 hp	U/G

Uppdragsgivaren utser kursdeltagare.

Deltagare som genomgått uppdragsutbildning med godkänd examination erhåller högskolepoäng och kursbevis. Övriga deltagare får ett intyg över genomgången kurs.

Närvarobestämmelser
Obligatorisk närvaro vid all verksamhetsförlagd utbildning och vid seminarier.

Tillfälligt avbrytande av verksamhetsförlagda studier
Hälsohögskolan får avbryta en students medverkan i verksamhetsförlagd utbildning eller annan praktisk verksamhet under pågående kurs om en student visar grov olämplighet/oskicklighet när hen tillämpat sina färdigheter. En student vars verksamhetsförlagda utbildning eller annan praktisk verksamhet har avbrutits på grund av grov olämplighet/oskicklighet får inte delta i kursen på nytt innan kursansvarig eller examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som behövs. I samband med beslut om avbrytande ska i beslutet anges på vilka grunder avbrottet är baserat. Efter beslutet ska även en individuell plan fastställas för studenten i vilken ska framgå vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan räkna med, hur kontrollen ska gå till, när den första kontrollen ska äga rum och när eventuella nya kontroller får äga rum.

Begränsningar av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning
Avbrott på VFU eller annan klinisk/praktisk verksamhet på grund av grov oskicklighet räknas som ett underkänt tillfälle. Student som bedöms underkänd på tre VFU placeringar i samma kurs måste avbryta sina studier i den aktuella utbildningen. En student som blivit underkänd tre gånger på VFU ska erbjudas samtal med studievägledare.

Axell, T. (2016). Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom: Klinisk diagnostik och behandling. Förlagshuset Gothia.

Baart, J.A., & Brand, H.S. (2009). Local anaesthesia in dentistry. Blackwell.

Cappelli, D.P., & Mobley, C.C. (2008). Prevention in clinical oral health care. Mosby.

Darby, M.L., & Walsh, M.M. (2019). Dental hygiene. Theory and practice. Saunders Elsevier.

Fehrenbach, M., Popowics. T., & Bath-Balogh. M. (2019). Illustrated Dental Embryology, Histology, and Anatomy. Elsevier Saunders.

Fejerskov, O., & Kidd, E.A.M. (Red.). (2015). Dental caries: the disease and its clinical management. Blackwell Munksgaard.

Fossum, B. (2019). Kommunikation. Samtal och bemötande i vården. Studentlitteratur.

Holm, U. (2020). Det räcker inte att vara snäll: Om empati och professionellt förhållningssätt inom människovårdande yrke. Natur & kultur.

Ivarsson B., & Sjögren K. (2017). Motiverande samtal. Praktisk handbok för tandvården. Förlagshuset Gothia.

Koch, G. & Poulsen, S. (Red.). (2016). Pediatric dentistry: a clinical approach. Munksgaard.

Magnusson, T. (2013). Klinisk bettfysiologi. Förlagshuset Gothia.

Mohlin, B., Follin, M., & Hagberg, C. (2017). Ortodonti: varför? när? hur? Gothia.

Murphy, D.C. (1998). Ergonomics and the Dental Care Worker. American Publican Health Association.

Nield-Gehrig, J., & Wilmann, D. E. (2011). Foundations of Periodontics for the Dental Hygienist. Philadelphia: Lippincott.

Nield-Gehrig, J.S. (2018). Fundamentals of periodontal instrumentation & advanced root instrumentation. Lippincott Williams & Wilkins.

Sveriges tandhygienistförening. (2013). Etiska regler och kommentarer. Tillgänglig via www.srat.se/Tandhygienistforening/tandhygienistyrket/etik

Socialstyrelsen. (2011). Tandvårdens nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 - stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen.
Tillgänglig via www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer

Tillkommer vetenskapliga artiklar om ca 100 sidor.

Senaste upplaga av kurslitteraturen skall användas.