Specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot distriktssköterska
Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad

Omfattning
Utbildningsprogrammet är på avancerad nivå och omfattar 75 hp. Ett läsår om 40 veckor omfattar 60 hp, varvid 1,5 hp i genomsnitt motsvarar en veckas studier om minst 40 timmar.

Innehåll och upplägg
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska och magisterexamen i omvårdnad utgörs programmet av kurser inom huvudområdet om sammanlagt 60 hp. Kurser inom medicinska ämnen utgörs av 15 hp.
Till varje enskild kurs finns en fastställd kursplan med angivna förkunskapskrav. Tillämpade studier ingår i programmets kurser och utgörs av 15 hp.

Huvudområdet Omvårdnad
I huvudområdet omvårdnad studeras människan, hälsa, miljö, liksom samskapande omvårdnad. Omvårdnad baseras på humanvetenskap och utgår från ett tvärvetenskapligt perspektiv med kunskaper hämtade från vårdvetenskap, medicin och beteendevetenskap och riktar sig mot såväl individ, grupp som samhälle. Huvudområdet studeras med både kvalitativ och kvantitativ metodik. Huvudområdet angränsar till natur-, samhälls- och beteendevetenskap.
Kunskaper inom ämnet omvårdnad vilar på en helhetssyn på människan i sitt sammanhang, hur det är att leva med sjukdom och ohälsa, hur lidande kan lindras och hur förutsättningar för hälsa kan skapas.

Huvudområdets progression
Progressionen inom programmet utgörs av att studenten erhåller fördjupade kunskaper inom olika områden som sammantaget visar på komplexiteten inom specialistsjuksköterskans arbetsområde och framtida utveckling. Den avancerade nivån innebär ett ökat krav på självständighet. Som ett led i detta tränas studenternas förmåga att kritiskt reflektera, analysera och argumentera vilket också bidrar till studentens personliga utveckling och mognad. Vidare erhåller studenten teoretisk kunskap baserat på vetenskap.

Likaså utvecklas handlingsberedskapen genom att studentens praktiska färdigheter inom den samskapande omvårdanden tränas. Under utbildningen sker även en progression avseende vetenskapsteoretiska och metodologiska kunskaper genom att studenten studerar vetenskaplig litteratur och frågor om forskningsdesign och metod. De fördjupande teoretiska studierna baseras på vetenskaplig faktakunskap, vilket innebär ”veta att”. Under studiernas gång tränas praktisk färdighet genom att utveckla sin handlingsberedskap, som handlar om att ”veta hur”.

Arbetsformer
Utbildningen är till övervägande del nätbaserad med koncentrerade kursdagar på lärosätet i syfte att skapa optimala förutsättningar för lärande. Studenten tar ett aktivt ansvar för sitt lärande och sin kunskapsutveckling, därför kännetecknas studierna av aktivt kunskapssökande, problemlösning och reflektion. Arbetsformer anpassas efter kursens karaktär och grad av fördjupning och varierar mellan individuellt arbete, arbete i studiegrupper, seminarier och föreläsningar. Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) innefattar såväl verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som metodträning och simuleringsövningar på kliniskt träningscentrum (KTC). På KTC tränar studenten situationer som liknar den framtida yrkesverksamhetens. VIL-moment förekommer kontinuerligt under utbildningen. I samband med VIL-moment arbetar studenter i grupp. Handledning sker fortlöpande både individuellt och i grupp under utbildningen.

Internationalisering
Hälsohögskolan arbetar aktivt för att skapa en internationell utbildnings- och forskarmiljö, vilket kan innefatta utbyte på student-, lärar- och forskarnivå. Internationaliseringen syftar till att studenten blir medveten om sin roll och sitt ansvar som professionell specialistsjuksköterska i ett globalt perspektiv. Detta kan ske via utbytesprogram för studier i ett annat land men även genom möten med utländska föreläsare och utbytesstudenter på hemmaplan.
Hälsohögskolan har bilaterala avtal med universitet och högskolor runt om i världen. För studenter som väljer att läsa kurser vid universitet och högskolor i andra länder är kravet att valda kurser har rätt kunskapsnivå och faller inom ramen för utbildningens examensmål, vilket avgörs av programansvarig. Studenter har också möjlighet att göra fältstudier i olika länder för att samla material till sitt examensarbete.

Pedagogisk grundsyn
Grunden för Hälsohögskolans pedagogiska syn är att individen ges frihet att söka sin kunskap samt att ta ansvar för sitt lärande och sin personliga utveckling. Målet med lärandet är att individen skaffar sig handlingsberedskap för att delta i utveckling av ett föränderligt samhälle.

Den pedagogiska grundsynen innebär att:
- miljön för lärandet främjar aktivt kunskapssökande och studentens eget ansvar
- lärprocesser- och examinationsformer bidrar till utveckling av studentens förmåga till kritiskt tänkande, problemlösning, djupinlärning och förståelse
- lärprocesser främjar utvecklingen av ett professionellt förhållningssätt i arbetet med vårdsökande person/patienter/klienter/brukare samt i samverkan med andra professioner
- vetenskapligt förhållningssätt är en naturlig del i lärandet
- den verksamhetsförlagda utbildningen ger studenten möjligheter att observera, analysera och reflektera samt utföra uppgifter och skaffa handlingsberedskap för yrket.

Den pedagogiska grundsynen konkretiseras i programmet genom arbetsformer som stöder studentens lärprocess. Regelbundna kursvärderingar ska genomföras och resultatet från dessa ska beaktas i utformningen av såväl utbildningsplaner, kursplaner, arbetsformer och examinationsformer. I detta arbete ska studenten vara delaktig. Hälsohögskolans ledning har till uppgift att återkommande följa och utvärdera utvecklingen av den pedagogiska grundsynen.

Allmänna mål
Enligt Högskolelagen (SFS 1992:1434 med senare ändringar) ska utbildning på avancerad nivå väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål för specialistsjuksköterskeexamen
För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten enligt examensordningen (Bilaga 2, Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar) visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska.

Kunskap och förståelse
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
- visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet.

Färdighet och förmåga
- visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan,
- visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder,
- visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete,
- visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och
- visa vårdpedagogisk förmåga.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Mål för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten enligt examensordningen (Bilaga 2, Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar) uppfylla följande mål:
- visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer,
- visa förmåga att observera och bedöma komplexa behov av vård och rehabilitering hos patienter, och
- visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet.

Självständigt arbete (examensarbete)
- För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).

Övrigt
- För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av utbildningen i en omfattning som är anpassad efter behovet för respektive inriktning.

Mål för Magisterexamen
För magisterexamen ska, enligt examensordningen (Bilaga 2, Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar), studenten


Kunskap och förståelse
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.


Färdighet och förmåga
- visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fodras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.


Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt i vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.


Självständigt arbete (examensarbete)
För magisterexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen.

Kurser inom utbildningsprogrammet.
Kurser som även omfattar medicinsk vetenskap:
- Allmän farmakologi och sjukdomslära
- Förskrivningsrätt och digital teknik för en patientsäker vård

Kursbenämning	Hp	Huvudområde	Fördjupning	Kurskod
Allmän farmakologi och sjukdomslära	7,5	Omvårdnad	A1N	HAFR22
Examensarbete för magisterexamen i omvårdnad med inriktning mot distriktssköterskans ämnesområde	15	Omvårdnad	A1E	HEDT22
Förskrivningsrätt och digital teknik för en patientsäker vård	7,5	Omvårdnad	A1N	HFPR22
God och nära vård för ett hållbart samhälle	7,5	Omvårdnad	A1F	HGNR22
Hälsofrämjande omvårdnad hos barn och ungdom	7,5	Omvårdnad	A1N	HHUR29
Omvårdnad inom specialistsjuksköterskans ansvarsområde	7,5	Omvårdnad	A1N	HSAR29
Samskapande och avancerade vård i hemmet	7,5	Omvårdnad	A1F	HSKR22
Verksamhetsförlagd utbildning inom specialistsjuksköterskans arbetsområde med inriktning elevhälsa och barnhälsovård	7,5	Omvårdnad	A1N	HVSR20
Verksamhetsförlagd utbildning inom specialistsjuksköterskans arbetsområde med inriktning primärvård och hemsjukvård	7,5	Omvårdnad	A1N	HVPR20