UTBILDNINGSPLAN
Arbetsterapeutprogrammet, 180 högskolepoäng
Study Programme in Occupational Therapy, 180 credits
| Programkod: | HGAR8 |
| Fastställd av: | VD 2017-05-15 |
| Reviderad av: | VD 2024-02-05 |
| Version: | 9 |
| Programstart: | Hösten 2024 |
| Utbildningsnivå: | Grundnivå |
Examensbenämning
Arbetsterapeutexamen och Filosofie kandidatexamen med huvudområdet arbetsterapi.
Programbeskrivning
Omfattning
Utbildningsprogrammet omfattar 180 hp och leder till yrkesexamen som arbetsterapeut samt kandidatexamen med huvudområdet arbetsterapi. Programmet är uppbyggt av kurser. Till varje kurs finns en fastställd kursplan med angivna förkunskapskrav. Utbildningsprogrammet består av obligatoriska kurser om 169,5 hp och resterande 10,5 hp består av valbara kurser. Huvudområdet arbetsterapi omfattar minst 120 hp.
Ett läsår om 40 veckor omfattar 60 hp, varvid 1,5 hp i genomsnitt motsvarar en veckas studier om minst 40 timmar.
Innehåll och upplägg
Utbildningsprogrammet inleds med grundläggande kurser inom huvudområdet arbetsterapi. Dessa kurser innehåller även relaterad kunskap såsom humanbiologi och samhälls- och beteendevetenskap. Därefter ökas successivt omfattningen av kursinnehåll med fokus på huvudområdet arbetsterapi, för att mot slutet av utbildningen helt koncentreras på huvudområdet.
I huvudområdet arbetsterapi ingår såväl teoretisk som verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med fokus på aktivitet relaterat till hälsa och ohälsa. Målet med VFU är att studenten ska integrera teori och praktik i en reell miljö. Studenten har tillgång till studieplatser för VFU inom Region Jönköpings län och Västra Götalandsregionen. Dessa studieplatser är i första hand förlagda till orter inom Jönköpings län och Skaraborgsområdet, men andra orter kan förekomma.
Kursinnehållet under första året är i huvudsak inriktat på arbetsterapi i yrke och forskning samt aktivitet och utveckling genom hela livet och med ett tydligt fokus på aktivitetens relation till hälsa och välbefinnande. Under det andra året belyses aktivitet och ohälsa ur ett biopsykosocialt perspektiv samt arbetsterapeutiska åtgärder för att återskapa hälsa och välbefinnande. Viktiga inslag i kurserna är sjukdomslära, social- och välfärdspolitik samt olika gruppers livsvillkor utifrån etnicitet, genus, jämställdhet, marginalisering och delaktighet. Det tredje året förbereder studenten för att kunna medverka i utvärdering och utveckling av arbetsterapeutisk verksamhet på såväl traditionella som nya arenor samt såväl lokalt som globalt och avslutas med ett examensarbete om 15 hp.
Praktiska moment och VFU ingår under samtliga år. VFU omfattar cirka 22 veckor under utbildningen, alltifrån enstaka dagar till sammanhängande perioder.
Undervisningen bedrivs företrädesvis på dagtid och helfart och flera kurser ges på engelska.
Under utbildningen kan studenten, genom valbara kurser, skapa en viss fördjupning med inriktning mot de forskningsområden som bedrivs inom huvudområdet arbetsterapi. Någon platsgaranti för en viss valbar kurs kan ej ges. Studenten konkurrerar med övriga sökande i enlighet med kursplanens urvalsregler. De antal valbara högskolepoäng programmet innehåller kan alltid garanteras inom Hälsohögskolans kursutbud. Studenten kan även välja kurser vid andra universitet och högskolor nationellt och internationellt. Den kurs som väljs ska svara mot utbildningsprogrammets mål och därför godkännas av programansvarig.
Arbetsformer
Utbildningen inom huvudområdet bedrivs i stor utsträckning i form av studiegruppsarbete, där gruppen arbetar med olika slags uppgifter som ska lösas tillsammans. Andra förekommande lärandeaktiviteter är föreläsningar, caseseminarier, litteraturstudier, seminarier och workshops/laborationer, enskilt eller i grupp. I workshops/laborationer tränar studenten situationer som liknar de framtida yrkesuppgifterna. Som stöd i studentens lärande används webbaserad lärplattform.
Internationalisering
Hälsohögskolan arbetar aktivt för att skapa en internationell utbildnings- och forskarmiljö, vilket kan innefatta utbyte på student-, lärar- och forskarnivå. Detta kan medföra att vissa kurser och/eller kursmoment genomförs på engelska även om detta inte framgår av aktuell kursplan. Internationalisering syftar till att studenten blir medveten om sin roll och sitt ansvar som professionell arbetsterapeut i ett globalt perspektiv. Detta kan ske via utbytesprogram för studier utomlands, genom möten med utländska föreläsare och utbytesstudenter på hemmaplan samt via webbaserade kursmoment i samarbete med lärosäten utomlands. Internationalisering såväl på hemmaplan som utomlands kan ske i programmets samtliga terminer.
Arbetsterapeutprogrammet har genom Hälsohögskolan bilaterala avtal med universitet och högskolor inom och utom Europa. För studenter som väljer att läsa kurser vid andra universitet och högskolor är kravet att valda kurser har ett innehåll och kunskapsnivå som faller inom ramen för programmets målsättning, vilket avgörs av programansvarig.
Pedagogisk grundsyn
Grunden för Hälsohögskolans pedagogiska syn är att individen ges frihet att söka sin kunskap samt att ta ansvar för sitt lärande och sin personliga utveckling. Målet med lärandet är att individen skaffar sig handlingsberedskap för att delta i utveckling av ett föränderligt samhälle.
Den pedagogiska grundsynen innebär att:
- miljön för lärandet främjar aktivt kunskapssökande och studentens eget ansvar
- lärprocesser och examinationsformer bidrar till utveckling av studentens förmåga till kritiskt tänkande, problemlösning, djupinlärning och förståelse
- lärprocesser främjar utvecklingen av ett professionellt förhållningssätt i arbetet medpatienter/klienter/brukare samt i samverkan med andra professioner
- vetenskapligt förhållningssätt är en naturlig del i lärandet
- den verksamhetsförlagda utbildningen ger studenten möjligheter att observera, analysera och reflektera över olika aspekter av betydelse för hög kvalitet i arbetet samt utföra uppgifter och skaffa handlingsberedskap för yrket.
Den pedagogiska grundsynen konkretiseras i de olika programmen genom arbetsformer som stöder studenternas lärprocesser. Regelbundna kursutvärderingar ska genomföras och resultatet från dessa ska beaktas i utformningen av utbildningsplaner, kursplaner, arbetsformer och examinationsformer. I detta arbete ska studenterna vara delaktiga. Hälsohögskolans ledning har till uppgift att återkommande följa och utvärdera utvecklingen av den pedagogiska grundsynen.
Huvudområdet arbetsterapi
Definition av huvudområdet
Huvudområdet arbetsterapi omfattar kunskaper om människors vardagliga aktiviteter och deras relation till delaktighet och hälsa. Inom arbetsterapi bedrivs grundforskning och tillämpad forskning. Grundforskning omfattar hur resurser och begränsningar hos personen och i omgivningen påverkar möjligheter till aktivitet, delaktighet och hälsa. Tillämpad forskning handlar om hur aktivitetsinriktade hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser kan främja delaktighet i vardagliga aktiviteter och hälsa.
Huvudområdet arbetsterapi tillhör humanistiskt-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde och kunskapsutveckling sker i nära samspel med aktivitetsvetenskap och andra vetenskapsområden såsom medicin, naturvetenskap och teknik. I huvudområdet ingår den teoretiska grunden för arbetsterapeutens yrkesutövning i form av referensramar och praxismodeller som ger stöd för resonemang och beslutsfattande samt tillämpning av evidensbaserade arbetsterapeutiska åtgärder.
Huvudområdets progression
Huvudområdet arbetsterapi är organiserat så att progressionen inom programmet sker i tre färdighets- och kompetenssteg. Av utbildningsprogrammets totala 180 hp utgör minst 120 hp kurser inom huvudområdet.
Det första steget, huvudsakligen år 1, omfattar studier om aktivitet i relation till individens utveckling och hälsa genom hela livet samt generella arbetsterapeutiska strategier för preventivt och hälsofrämjande arbete. Inom detta steg studeras också arbetsterapeutens yrkesroll, yrkets filosofiska och etiska grund samt centrala begrepp inom arbetsterapi. Vidare läggs grunden för ett vetenskapligt förhållningssätt till kunskap. Studierna ska leda till att studenten kan beskriva arbetsterapi i yrke och forskning samt redogöra för individens förutsättningar för aktivitet och utveckling genom hela livet. Steget omfattar 30 hp.
I nästa steg, huvudsakligen år 2, studeras aktivitet och ohälsa och omfattar arbetsterapeutiska åtgärder riktade mot individen och miljön med utgångspunkt från specifika metoder/modeller som ger riktlinjer och stöd för resonemang och beslutsfattande. Vidare ska studenten integrera kunskaper från olika ämnesområden samt organisera och kategorisera information på ett för problemställningen meningsfullt sätt och beskriva möjliga samband och/eller relationer mellan dessa. Inom ramen för detta steg ska den kommande yrkesrollen utvecklas och formas och studenten ska också kunna uppvisa början till ett professionellt förhållningssätt. Steget omfattar 50 hp.
Det sista steget, huvudsakligen år 3, har ett tydligt fokus på vetenskaplig skolning och innebär att studenten fördjupar sina kunskaper inom det valda området i arbetsterapi. Vidare ska studenten utveckla handlingsberedskap för att kunna initiera och delta i förändringsarbete inom professionen och följa forskningsfronten inom huvudområdet. Studenten ska självständigt kunna söka relevant kunskap och kritiskt granska och jämföra olika teorier och modeller och generera nya idéer. Dessutom ska studenten visa prov på ett kreativt tänkande och ett kritiskt förhållningssätt till kunskap. Detta steg inkluderar ett självständigt examensarbete om 15 hp inom huvudområdet och steget omfattar 40 hp.
I huvudområdet ingår VFU i olika former, som syftar till att studenten utvecklar handlingsberedskap för att kunna lösa olika slags problem i praxis samt förmåga till inlevelse med beaktande av ett etiskt och professionellt förhållningssätt i relation till individer och deras närstående. Vidare ska studenten utveckla en förståelse och respekt för andra yrkesgruppers kompetens.
Mål
Allmänna mål
Enligt Högskolelagen (SFS 1992:1434 med senare ändringar) ska utbildning på grundnivå utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Mål för Arbetsterapeutexamen
Student som genomgått utbildningsprogrammet för arbetsterapeutexamen ska enligt examensordningen (Bilaga 2 Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar) visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som arbetsterapeut inom följande kompetensområden:
Kunskap och förståelse
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra arbetsterapeutiska åtgärder som förebygger, förbättrar och kompenserar nedsatt aktivitetsförmåga,
- visa förmåga att identifiera och genomföra miljöinriktade åtgärder både på individ-, grupp- och samhällsnivå,
- visa förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande arbete,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskuteranya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För arbetsterapeutexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp.
Lokala mål
Utöver de i Högskoleförordningen angivna målen för arbetsterapeutexamen är Hälsohögskolans lokala mål för utbildningen att studenten ska:
Kunskap och förståelse
-visa kunskap avseende aktivitet, hälsa och välbefinnande samt deras relation till hållbar utveckling.
Färdighet och förmåga
- kunna medverka i utvärdering av olika aspekter av arbetsterapeutisk verksamhet samt kunna tillämpa ett evidensbaserat arbetssätt,
- kunna initiera och medverka i utvecklings- och förbättringsarbete inom såväl offentlig som privat verksamhet,
- visa förmåga att initiera och medverka i arbete för att främja hållbar utveckling, och
- kunna tillämpa ett entreprenöriellt förhållningsätt vid utveckling, förbättring och främjande av arbetsterapi.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- värdera aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande såväl globalt som lokalt, och
- integrera kulturell kompetens i yrkesutövningen som arbetsterapeut.
Mål för kandidatexamen
Student som genomgått utbildningsprogrammet för kandidatexamen ska enligt examensordningen (Bilaga 2 Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar) visa sådan kunskap och förmåga som krävs för generella examina avseende kandidatexamen inom:
Kunskap och förståelse
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen ska studenten inom ramen för kursfordringar ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen.
Innehåll
Kurser i programmet
Samtliga kurser inom programmet ges på grundnivå.
Kurser
Obligatoriska kurser | Kursbenämning | Hp | Huvudområde | Fördjupning | Kurskod |
| Aktivitet och utveckling genom hela livet | 30 | Arbetsterapi | G1F | HUGK10 |
| Arbetsterapi i yrke och forskning | 30 | Arbetsterapi | G1N | HAYG18 |
| Arbetsterapi och aktivitetsproblem genom hela livet | 9 | Arbetsterapi | G2F | HAPN10 |
| Arbetsterapi och aktivitetsproblem vid funktionsnedsättning och sjukdom | 30 | Arbetsterapi | G2F | HASN19 |
| Arbetsterapi och aktivitetsproblem vid ohälsa och utsatta livssituationer | 9 | Arbetsterapi | G2F | HALN10 |
| Arbetsterapi, examensarbete | 15 | Arbetsterapi | G2E | HAEP14 |
| Arbetsterapi, verksamhetsförlagd utbildning | 6 | Arbetsterapi | G2F | HAVN13 |
| Arbetsterapi, verksamhetsförlagd utbildning | 7,5 | Arbetsterapi | G2F | HABN10 |
| Arbetsterapi, verksamhetsförlagd utbildning på nya arenor | 7,5 | Arbetsterapi | G2F | HAAN12 |
| Arbetsterapi, vetenskaplig metod, fortsättningskurs | 7,5 | Arbetsterapi | G2F | HAFN10 |
| Globalt perspektiv på aktivitet | 4,5 | Arbetsterapi | G2F | HGPN11 |
| Ledarskap och kvalitetsutveckling | 10,5 | Arbetsterapi | G2F | HLKN10 |
| Professionella perspektiv i samverkan | 3 | Arbetsterapi | G2F | HPPN11 |
Valbara kurser
| Kursbenämning | Hp | Huvudområde | Fördjupning | Kurskod |
| Aktivitetsbalans och dess betydelse för hälsa och välbefinnande 1 | 3 | Arbetsterapi | G2F | HHVN10 |
| Aktivitetsbalans ur olika perspektiv 1 | 1,5 | Arbetsterapi | G2F | HAON10 |
| Aktivitetsfokuserade hälsofrämjande metoder för äldre personer 1 | 1,5 | Arbetsterapi | G2F | HHMN12 |
| Arbetsförmåga ur ett försäkringsmedicinskt perspektiv 1 | 3 | Arbetsterapi | G2F | HFMN10 |
| Arbetsterapi efter krigs- och konfliktrelaterade trauman 1 | 3 | Arbetsterapi | G2F | HKTN10 |
| Arbetsterapi och bedömning av digitalt engagemang 1 | 3 | Arbetsterapi | G2F | HADN13 |
| Arbetsterapi och kreativitet 1 | 3 | Arbetsterapi | G2F | HKRN10 |
| Arbetsterapi och stödjande av digitalt engagemang 1 | 1,5 | Arbetsterapi | G2F | HAGN13 |
| Att främja delaktighet för personer med långvarig smärta 1 | 4,5 | Arbetsterapi | G2F | HFDN10 |
| Samverkan inom arbetsrehabilitering 1 | 3 | Arbetsterapi | G2F | HSAN10 |
| Smärta och dess relation till aktivitet och delaktighet 1 | 1,5 | Arbetsterapi | G2F | HRAN10 |
| The Potential of Nature-based Community Intervention Programs for the Promotion of Mental Health I 1 | 3 | Arbetsterapi | G2F | HPHN13 |
| The Potential of Nature-based Community Intervention Programs for the Promotion of Mental Health, application II 1 | 1,5 | Arbetsterapi | G2F | HNBN13 |
| Tillämpning av aktivitetsbaserade hälsofrämjande metoder för äldre personer 1 | 4,5 | Arbetsterapi | G2F | HTHN11 |
| Understanding Participation for Children with Disabilities and their Families 1 | 1,5 | Arbetsterapi | G2F | HUCN10 |
| Vardagens aktiviteter ur ett hållbarhetsperspektiv 1 | 3 | Arbetsterapi | G2F | HVAN10 |
| Arbetsrehabilitering 2 | 4,5 | Arbetsterapi | G1N | HARG10 |
| Arbetsterapi och existentiell hälsa 2 | 4,5 | Arbetsterapi | G2F | HEXN11 |
| Arbetsterapi och pedagogik 2 | 4,5 | Arbetsterapi | G2F | HPKN10 |
| Enabling Participation for Children with Disabilities 2 | 4,5 | Arbetsterapi | G2F | HEPN10 |
1 Valbart block 1
2 Valbart block 2
Programöversikt
Årskurs 1 | Termin 1 | Termin 2 |
| Period 1 | Period 2 | Period 3 | Period 4 |
| Arbetsterapi i yrke och forskning, 30 hp | Aktivitet och utveckling genom hela livet, 30 hp |
Årskurs 2 | Termin 3 | Termin 4 |
| Period 1 | Period 2 | Period 3 | Period 4 |
| Arbetsterapi och aktivitetsproblem vid funktionsnedsättning och sjukdom, 30 hp | Arbetsterapi och aktivitetsproblem genom hela livet, 9 hp | Arbetsterapi och aktivitetsproblem vid ohälsa och utsatta livssituationer, 9 hp |
| | | Arbetsterapi, verksamhetsförlagd utbildning, 6 hp |
| | | Aktivitetsbalans och dess betydelse för hälsa och välbefinnande 1, 3 hp |
| | | Aktivitetsbalans ur olika perspektiv 1, 1,5 hp |
| | | Aktivitetsfokuserade hälsofrämjande metoder för äldre personer 1, 1,5 hp |
| | | Arbetsförmåga ur ett försäkringsmedicinskt perspektiv 1, 3 hp |
| | | Arbetsterapi efter krigs- och konfliktrelaterade trauman 1, 3 hp |
| | | Arbetsterapi och kreativitet 1, 3 hp |
| | | Samverkan inom arbetsrehabilitering 1, 3 hp |
| | | Smärta och dess relation till aktivitet och delaktighet 1, 1,5 hp |
| | | Understanding Participation for Children with Disabilities and their Families 1, 1,5 hp |
| | | Vardagens aktiviteter ur ett hållbarhetsperspektiv 1, 3 hp |
Årskurs 3 | Termin 5 | Termin 6 |
| Period 1 | Period 2 | Period 3 | Period 4 |
| Ledarskap och kvalitetsutveckling, 10,5 hp | Arbetsterapi, vetenskaplig metod, fortsättningskurs, 7,5 hp | Arbetsterapi, verksamhetsförlagd utbildning på nya arenor, 7,5 hp | Globalt perspektiv på aktivitet, 4,5 hp |
| Arbetsterapi, verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp | Arbetsterapi, examensarbete, 15 hp |
| Arbetsrehabilitering 2, 4,5 hp | Professionella perspektiv i samverkan, 3 hp |
| Arbetsterapi och bedömning av digitalt engagemang 1, 3 hp | | |
| Arbetsterapi och existentiell hälsa 2, 4,5 hp | | |
| Arbetsterapi och pedagogik 2, 4,5 hp | | |
| Arbetsterapi och stödjande av digitalt engagemang 1, 1,5 hp | | |
| Att främja delaktighet för personer med långvarig smärta 1, 4,5 hp | | |
| Enabling Participation for Children with Disabilities 2, 4,5 hp | | |
| The Potential of Nature-based Community Intervention Programs for the Promotion of Mental Health I 1, 3 hp | | |
| The Potential of Nature-based Community Intervention Programs for the Promotion of Mental Health, application II 1, 1,5 hp | | |
| Tillämpning av aktivitetsbaserade hälsofrämjande metoder för äldre personer 1, 4,5 hp | | |
1 Valbart block 1
2 Valbart block 2
Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet samt Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2 eller motsvarande kunskaper.
Villkor för fortsatta studier
Inom programmet finns uppflyttningskrav som ska vara uppfyllda inför fortsatta studier.
För att få påbörja studier i termin 2 krävs att samtliga kurser i termin 1 är genomgångna.
För att få påbörja studier i termin 3 krävs att den studerande är godkänd i alla ingående kurser i termin 1 samt att resterande kurser i termin 2 är genomgångna.
För att få påbörja studier i termin 4 krävs att den studerande är godkänd i alla ingående kurser i termin 1 och 2 samt att resterande kurser i termin 3 är genomgångna.
För att få påbörja studier i termin 5 krävs att den studerande är godkänd i alla ingående kurser i termin 1, 2 och 3, samt att resterande kurser i termin 4 är genomgångna.
För att få påbörja studier i termin 6 krävs att den studerande är godkänd i alla ingående kurser i termin 1, 2, 3 och 4 samt att kurser i termin 5 är genomgångna.
Avstämning sker 1 juli för studenter som påbörjar termin 3 och 5.
Avstämning sker 1 januari för studenter som påbörjar termin 2, 4 och 6.
I kursplanen för respektive kurs finns särskilda behörighetsbestämmelser angivna.
Examenskrav
Arbetsterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp i enlighet med gällande utbildningsplan. Filosofie kandidatexamen med huvudområdet arbetsterapi uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet. För arbetsterapeuts- och kandidatexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet.
Examensbevis
Examensbevis utfärdas på studentens begäran efter avslutad utbildning under förutsättning att examinationsresultaten är registrerade i studiedokumentationssystemet.
Legitimation
Socialstyrelsen är den myndighet som beslutar om och utfärdar legitimation. Efter fullgjorda kursfordringar, i enlighet med bilaga 2 Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar, utfärdas, på studentens begäran, arbetsterapeutexamen vilket ligger till grund för Socialstyrelsen utfärdande av legitimation.
Övrigt
Ingående kurser i programmet
Viss omflyttning och förändring av kurser kan ske så länge det inte påverkar utbildningens innehåll och progression. Valbara kurser som anges i utbildningsplanen kan ändras över tid.
Betyg
I enlighet med av Jönköping University fastställda bestämmelser ska i kursplanen anges de betygsgrader som används. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Som betyg används A, B, C, D, E, FX, F. Hälsohögskolan kan föreskriva om annat betygssystem, vilket beslutas av VD. I sådant fall anges detta i kursplanen.
Undervisning och examination
För varje kurs i utbildningen finns en särskild kursplan som är ett juridiskt bindande dokument. Undervisnings- och examinationsformerna för de kurser som ges inom utbildningen framgår av kursplanerna. Närmare bestämmelser och information om examination och betygsättning återfinns i styrdokumentet ”Bestämmelser och riktlinjer för utbildning vid Jönköping University (BRJU)”, i respektive kursplan samt i respektive lärplattform.
Lika villkor på Jönköping University
Jönköping University vill som utbildningsanordnare erbjuda en inkluderande studiemiljö där alla studenter behandlas på ett objektivt och professionellt sätt, och där alla ges lika möjligheter. Jönköping University accepterar under inga omständigheter att diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling förekommer.
Disciplin- och avskiljandenämnden vid Jönköping University
Studenter är skyldiga att följa de regelverk som styr verksamheten vid Jönköping University. Disciplin- och avskiljandenämnden vid Jönköping University (DAN) kan besluta om disciplinära åtgärder.
Tillgodoräknande
En student som gått igenom delar av högskoleutbildning med godkända resultat vid annan svensk eller utländsk högskola eller vid annat universitet, eller har inhämtat motsvarande kunskaper och färdigheter på annat sätt kan efter prövning få detta tillgodoräknat inom ramen för sin utbildning vid Hälsohögskolan. Ansökan om tillgodoräknande söks av studenten på särskilt formulär enligt de instruktioner som finns på formuläret. Ansökan ska vara inkommen senast fem veckor före kursstart för att kunna behandlas i god tid före kursstart. För studenter som är nya vid Jönköping University och som vill tillgodoräkna sig kurser i nära anslutning till kursstarten ska ansökan om detta göras snarast efter registreringen.
Studieuppehåll
Studieuppehåll kan endast sökas och beviljas från utbildningsprogram, inte från kurs.
Studieuppehåll kan tidigast beviljas efter att student avslutat minst en kurs med godkänt betyg, i annat fall hänvisas student att ansöka till programmet på nytt. Studieuppehåll söks av studenten på särskilt formulär och kan endast beviljas på grund av sjukdom, föräldraledighet, militärtjänstgöring eller annan särskild anledning. Student som beviljats studieuppehåll ska meddela återinträde till studievägledare senast 15 oktober inför vårtermin och 15 april inför hösttermin.
Studieavbrott
Student rekommenderas att ta kontakt med studievägledare innan studieavbrott. Avbrytande av studier från program eller kurs inges av studenten på särskilt formulär enligt de instruktioner som finns på formuläret.
Dispens
När student inte uppfyller fastställda behörighetskrav inför termins- och /eller kursstart ges dispens endast i de fall då Jönköping University orsakat att studenten inte kan fullfölja sina studier enligt utbildningsplan.
Verksamhetsförlagd utbildning
Vid placering inför VFU kommer verksamhetens krav beaktas, vilket kan betyda krav på exempelvis hälsodeklaration, vaccinationer och utdrag ur belastningsregistret. VFU kan vara förlagd på dagtid, kvällar och helger.
Hälsohögskolan får avbryta en students medverkan i VFU eller annan praktisk verksamhet under pågående kurs om en student visar grov olämplighet/oskicklighet när hen tillämpat sina färdigheter. En student vars VFU eller annan praktisk verksamhet har avbrutits på grund av grov olämplighet/oskicklighet får inte delta i kursen på nytt innan kursansvarig eller examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som behövs. I samband med beslut om avbrytande ska i beslutet anges på vilka grunder avbrottet är baserat. Efter beslutet ska även en individuell plan fastställas för studenten i vilken ska framgå vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan räkna med, hur kontrollen ska gå till, när den första kontrollen ska äga rum och när eventuella nya kontroller får äga rum.
Avbrott på VFU eller annan klinisk/praktisk verksamhet på grund av grov oskicklighet räknas som ett underkänt tillfälle. Student som bedöms underkänd på tre VFU-placeringar i samma kurs måste avbryta sina studier i den aktuella utbildningen. En student som blivit underkänd tre gånger på VFU ska erbjudas samtal med studievägledare.
