UTBILDNINGSPLAN
Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng
Study programme in Social Work, 210 credits
Programkod: HGSO9
Fastställd av: VD 2018-10-23
Reviderad av: VD 2022-10-25
Version: 8
Gäller fr.o.m.: 2023-01-23
Utbildningsnivå: Grundnivå

Examensbenämning

Socionomexamen
Filosofie kandidatexamen med huvudområdet socialt arbete

Programbeskrivning

Socionomernas arbetsområde är varierande och examen kan leda till arbete inom många olika verksamhetsfält såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, socialt omsorgsarbete och frivilligsektorn. Kunskapsområdet är brett med skiftande arbetsuppgifter inom det sociala arbetets praktik. Kompetens behövs från olika vetenskapsområden. Utbildningen är vetenskapligt baserad och ger generella kunskaper för ett arbete inom fältet. Möjlighet till profilering finns främst genom valbara kurser på termin 7 och i samband med examensarbetet på termin 6. I utbildningen eftersträvas ett kritiskt perspektiv på socialt arbete. I detta ligger förmågan att inta en reflekterande hållning visavi yrkesutövningen, det egna förhållningsättet och den maktposition som socionomyrket innebär. Utbildningens pedagogik ska främja studenternas intresse och motivation att delta i den samhälleliga debatten med koppling till socialt arbete och det som definieras som sociala problem.

Huvudområdet socialt arbete
Definition av huvudområdet
Huvudområdet socialt arbete handlar om sociala problem, individer och grupper i utsatta livssituationer och på de strukturer som påverkar människors livsvillkor.
Studier i socialt arbete fokuserar sociala problem på individ- och gruppnivå i relation till samhälleliga strukturer, organisationer och professioner som arbetar med människors utsatthet samt interaktionen mellan individer och grupper och välfärdssystemens strukturer. Såväl kvantitativa som kvalitativa forskningsmetoder används. Studier inom socialt arbete vilar på teoretisk kunskap om samhället, dess uppbyggnad och föränderliga struktur, människors utveckling i ett livsloppsperspektiv och det sociala samspelet mellan människor. Studier i socialt arbete bygger vidare på kunskap om etiska principer och praktisk kunskap om utförandet av socialt arbete. Socialt arbete är ett tvärvetenskapligt ämne som tar sin utgångspunkt i teorier och metoder hämtade från samhällsvetenskaperna såsom sociologi, statskunskap och psykologi. Överlappningar kan ske med exempelvis rättsvetenskap och vårdvetenskap. Studier i socialt arbete ger kunskap att förklara, förstå och problematisera fenomen som social
välfärd, utsatthet och livskvalité samt att med utgångspunkt i mänskliga rättigheter, social rättvisa och respekt för mångfald utveckla färdigheter för att kunna identifiera, förebygga och hantera sociala problem och dess konsekvenser.

Fördjupning och progression i huvudområdet

Grundnivå:

Termin 1 introducerar socialt arbete som profession, kunskapsområde och forskningsfält. I detta ligger också en introduktion av vetenskapsteoretiska begrepp och metoder. Syftet med termin ett är inte minst att studenterna ska börja tillägna sig ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt i relation till socialt arbete som ämne. Även välfärdsstatens innebörd och struktur, dess förutsättningar och förändringar, studeras i ett internationellt jämförande perspektiv. Den första terminen ägnas också åt psykologiska grundkunskaper.

Termin 2 syftar till att fördjupa studenternas kunskaper i människans psykologiska utveckling i ett livsloppsperspektiv. Terminen ägnas även åt sociologiska perspektiv och teorier med relevans för socialt arbete, där grunden läggs för en förståelse för människans premisser och livsvillkor. Studenterna vidareutvecklar här sina kunskaper om och förståelse för människans skiftande sociala positioner, vilket ger en vidare förståelse för hur sociala problem uppstår, förstås och konstrueras i interaktion med det omgivande samhället. Detta sätts även i relation till en internationell kontext. Social problematik, och olika former av utsatthet i relation till etnicitet, genus, ålder och klass, blir härmed viktiga delar av terminens innehåll.

Termin 3 utgörs i huvudsak av rättsvetenskap där juridisk metod och central lagstiftning för socialt arbete behandlas. Under terminens senare del tillämpas kunskaperna i rättsvetenskap tillsammans med kunskaper i utredning, handläggning och dokumentation.

Termin 4 fokuserar på handlingsinriktat socialt förändringsarbete, på individ- grupp och samhällsnivå, i relation till olika målgrupper. Metoder granskas och diskuteras utifrån teoretiska traditioner och begreppet evidensbaserat socialt arbete. Människors livsvillkor relateras till ett makt- och samhällsperspektiv. I detta ligger även en problematisering av bemötande och samhällets stödsystem. Terminen utvecklar och integrerar studenternas teoretiska kunskaper och färdigheter, vilket sker i form av verksamhetsförlagda studier (VFU)- företrädesvis inom handläggning och myndighetsutövning.

Termin 5 innehåller en längre period av VFU, där studenten integrerar teoretisk kunskap med praktisk erfarenhet, samt utvecklar kompetens och handlingsberedskap i olika situationer och i förhållande till olika sociala problem. Förmågan att tillämpa och analysera tillägnade kunskaper fördjupas utifrån ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt i skilda verksamheter och sammanhang. Kunskaper om och färdigheter i kommunikation och samtalsmetodik tränas. Även här utgör erfarenheterna från VFU:n en väsentlig del av studenternas lärande. Terminen ger också grundläggande kunskaper om psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa med relevans för det sociala arbetets praktik.

Termin 6 utvecklar och fördjupar ämneskunskaper i socialt arbete samt ger studenten en bred och gedigen kunskap om vetenskapligt kunskapsbyggande och forskningsmetod, vilket tillämpas i ett självständigt examensarbete, där aspekter av socialt arbete kritiskt granskas, analyseras och problematiseras. Inom ramen för terminen får studenterna även grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper om ledning och organisering inom socialt arbete, vilket även rymmer arbetsrättens och arbetsmiljöns betydelse för individen och organisationen.


Avancerad nivå:
Termin 7 genomförs på avancerad nivå. Terminen består av professionsinriktade kurser. Här fördjupas och problematiseras det sociala arbetets teorier och metoder, vilket sätts i relation till fältets komplexitet och dilemman. Teorier och metoder problematiseras i förhållande till aktuell forskning i socialt arbete. Studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper utvecklas ytterligare. Valbara kurser omfattande 22,5 högskolepoäng ger studenterna möjlighet till profilering inom ämnet.


Angivna beteckningar avser fördjupning i förhållande till examensfordringar G1N grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapsrav
G1F grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
G2F grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
G2E grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
A1N avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav A1F avancerad nivå, har kurs/kurser på avancerad nivå som förkunskapskrav

Internationalisering
Hälsohögskolan arbetar aktivt för att skapa en internationell utbildnings- och forskarmiljö, vilket kan innefatta utbyte på student-, lärar- och forskarnivå. Syftet med internationalisering och interkulturell kommunikation är att studenten blir medveten om sin roll och sitt ansvar som professionell socionom i en global verksamhet. Internationalisering sker genom utbytesprogram för studier utomlands men även genom internationella inslag på hemmaplan exempelvis genom medverkan i undervisning av besökande studenter, lärare och forskare eller med stöd av informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Detta medför att vissa kurser och/eller kursmoment genomförs på engelska. Genom internationell vetenskaplig kurslitteratur på engelska tillvaratas och diskuteras olika aspekter av det sociala arbetet utifrån internationell kontext.

Socionomprogrammet har genom Hälsohögskolan bilaterala avtal med universitet i Europa, USA, Australien och Afrika flera länder i olika världsdelar med möjligheter för studenter att läsa kurser vid dessa universitet. Utlandsstudier planeras i samråd med programansvarig och internationaliseringsansvarig. Programansvarig godkänner i förväg om kurs vid annat lärosäte/institution bedöms som relevant och kan tillgodoräknas inom socionomprogrammet.
Internationell förståelse och interkulturell kompetens är dimensioner som genomgående integreras i programmet. I termin 4 ges studenterna möjlighet till studier vid något av avdelningens utländska partneruniversitet. I termin 5 är det möjlighet att göra verksamhetsförlagd utbildning utomlands. Även examensarbetet i termin 6 kan under vissa förutsättningar förläggas till utlandet.

Pedagogisk grundsyn
Hälsohögskolans pedagogiska grundsyn är att individen ges frihet att söka sin kunskap samt att ta ansvar för sitt lärande och sin personliga utveckling. Målet med lärandet är att individen skaffar sig handlingsberedskap för att delta i utveckling av ett föränderligt samhälle.

Den pedagogiska grundsynen innebär att:
- miljön för lärandet främjar aktivt kunskapssökande och studentens eget ansvar
- lärprocesser- och examinationsformer bidrar till utveckling av studentens förmåga till kritiskt
tänkande, problemlösning, djupinlärning och förståelse
- lärprocesser främjar utvecklingen av ett professionellt förhållningssätt i arbetet med
patienter/klienter/brukare, samt i samverkan med andra professioner
-lärprocesser främjar utveckling av och förståelsen för tvärprofessionell samverkan
- vetenskapligt förhållningssätt är en naturlig del i lärandet
- den verksamhetsförlagda utbildningen ger studenten möjligheter att observera, analysera och
reflektera över olika aspekter av betydelse för hög kvalitet i arbetet samt utföra uppgifter och
skaffa handlingsberedskap för yrket.
Den pedagogiska grundsynen konkretiseras i de olika programmen genom arbetsformer som
stöder studenternas lärprocesser. Regelbundna kursutvärderingar skall genomföras och
resultatet från dessa skall beaktas i utformningen av utbildningsplaner, kursplaner, arbetsformer
och examinationsformer. I detta arbete skall studenterna vara delaktiga. Hälsohögskolans
ledning har till uppgift att återkommande följa och utvärdera utvecklingen av den pedagogiska
grundsynen.

Mål

Utbildningsprogrammets mål

Mål för högskoleutbildning på grundnivå
Enligt Högskolelagen (SFS 1992:1434 med senare ändringar) skall utbildning på grundnivå utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter,

utveckla förmågan att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Programspecifika mål för Socionomexamen
Student som genomgått utbildningsprogrammet för socionomexamen skall enligt examensordningen (Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar) visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Kunskap och förståelse
För socionomexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer,
- visa kunskap om ledning av socialt arbete,
- visa kunskap om och förståelse för barns behov och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar mäns och kvinnors livsbetingelser, och
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Färdighet och förmåga
För socionomexamen skall studenten
- visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs,
- visa förmåga att tillämpa relevanta författningar i synnerhet inom det sociala området,
- visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och
- visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För socionomexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt,
- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För socionomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp.

Hälsohögskolans målsättning med programmet
Utöver Högskoleförordningens mål för socionomexamen är Hälsohögskolans lokala mål för utbildningen att studenten skall:
- visa förmåga att se välfärdsinsatser i en global och interkulturell kontext, och färdighet att utföra välfärdsarbete som inkluderar människor och som motverkar exkluderande förhållanden
- visa förmåga till ett interprofessionellt lärande i syfte att utveckla samverkan, samarbete och teamarbete som bidrar till ett kvalificerat välfärdsarbete.

Innehåll

Utbildningens 210 hp är uppdelade på sju terminer. Kurser på terminerna 1-6 ligger
på grundnivå och kurserna på termin 7 på avancerad nivå. I huvudområdet socialt arbete ingår 180 hp och i juridik 30 hp. Valbara kurser om 22,5 hp i eller med relevans för huvudområdet socialt arbete ligger på avancerad nivå.

Progression av kurser sker dels inom grundnivå (grundnivå 1 och 2) dels mellan grundnivå och avancerad nivå. Kurser på avancerad nivå vidareutvecklar och fördjupar kunskaperna från grundnivån och sätter på ett problematiserande sätt kunskaperna i relation till socialt arbete som
profession. Progressionen avser kunskap och färdigheter som syftar till att studenterna utvecklar en tillämpbar kunskap som är applicerbar i olika situationer med skilda förutsättningar.

I utbildningen ingår, som en integrerad del av olika kurser, tydliga moment som avser att bidra till personlig och professionell utveckling (PPU). Utvecklingen av empatisk kompetens, etisk medvetenhet, adekvat förhållningssätt och bemötande, inklusive kritisk reflektion, kopplas här till behovet av livslångt lärande. Detta förstärks och betonas genom uppgifter och reflektioner som följs upp i kurser varje termin och i sin helhet i slutet av programmet. Genom hela programmet tränas studenterna i vetenskaplig teori och metod, vilket integreras i de olika programkurserna.

Genom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) skall studenterna med utgångspunkt från teoretiska studier ges tillfälle att observera, praktisera och analysera samt reflektera över olika företeelser och situationer inom socialt arbete,. Studierna ger professionell handlingsberedskap i relation till ett föränderligt samhälle. Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 30 hp och utgörs av:
Fältstudier motsvarande ca 7,5 hp (integrerat i kurser på termin 1-5).
Verksamhetsförlagda studier, I, 7,5 hp.
Verksamhetsförlagda studier, II, 15 hp.

Fältstudierna genomförs under de första fem terminerna. De utgör en integrerad del av samtliga kurser och bidrar till den dynamik mellan teori och praktik som är viktig i en dylik professionsutbildning. Fältstudierna organiseras i samarbete med kommunerna i Jönköpings län. Inom ramen för fältstudierna får studenterna, genom att samla in och bearbeta data, också tillämpa olika vetenskapliga metoder. Fältstudierna har som syfte att anknyta, fördjupa och visa på tillämpningar av de teorier och metoder som kurserna behandlar. Avsikten är att studenterna under sin studietid ska kunna återvända till olika verksamheter, för att i dialog med praktiken utveckla insikten om det sociala arbetets komplexitet, med syftet att stärka den egna handlingskompetensen. I kurserna Socialt arbete, verksamhetsförlagda studier I och Socialt arbete, verksamhetsförlagda studier II, där studenten tilldelas en placering inom socionomens arbetsfält, fördjupas under handledning kunskaper om tillämpat socialt arbete. Det sociala arbetets praktik problematiseras och analyseras utifrån teoretiska kunskaper samtidigt som studenterna tränas i praktiska färdigheter. I samband med detta erbjuds handledare från fältet handledarutbildning vid Hälsohögskolan.

Kurser

Obligatoriska kurser

Kursbenämning Hp Huvudområde Fördjupning Kurskod
Grundläggande psykologi för socionomer 7,5 Socialt arbete G1N HGSG13
Juridik, handläggning och dokumentation i socialt arbete 30 Socialt arbete G2F HJHN12
Migration, integration och socialt arbete 7,5 Socialt arbete G1F HMSK12
Organisering och ledning i socialt arbete 7,5 Socialt arbete G2F HOAN12
Psykologiska perspektiv i socialt arbete 7,5 Socialt arbete G1F HPAK12
Samtal i socialt arbete 7,5 Socialt arbete G2F HSSN11
Socialt arbete, profession och kunskapsområde 15 Socialt arbete G1N HSKG19
Socialt arbete, profession och praktik 7,5 Socialt arbete A1F HSPS25
Socialt arbete, psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa 7,5 Socialt arbete G2F HSON11
Socialt arbete, social- och välfärdspolitik 7,5 Socialt arbete G1F HSSK19
Socialt arbete, verksamhetsförlagda studier I 7,5 Socialt arbete G2F HS1N11
Socialt arbete, verksamhetsförlagda studier II 15 Socialt arbete G2F HSTN16
Socialt arbete, vetenskapsteori och forskningsmetodik med examensarbete 22,5 Socialt arbete G2E HSVP12
Socialt förändringsarbete med individ och nätverk 15 Socialt arbete G2F HSIN11
Socialt förändringsarbete på grupp- och samhällsnivå 7,5 Socialt arbete G2F HSCN11
Sociologiska perspektiv i socialt arbete 15 Socialt arbete G1F HSOK12

Valbara kurser

Kursbenämning Hp Huvudområde Fördjupning Kurskod
Chef- och ledarskap i socialt arbete 1 7,5 Socialt arbete A1N HCLR22
Krisledning i socialt arbete 1 7,5 Socialt arbete A1N HKLR22
Social barnavård, myndighetsutövning, konsekvenser och dilemman 1 7,5 Socialt arbete A1N HSVR11
Socialt arbete, äldres livsvillkor och omsorg 1 7,5 Socialt arbete A1N HSLR20
Funktionshinder och samhällsstöd 2 7,5 Socialt arbete A1N HFDR28
Socialt arbete, missbruk och beroendeproblematik 2 7,5 Socialt arbete A1N HSBR25

1 Valbart block 1
2 Valbart block 2


Valfria högskolepoäng

Programöversikt

Årskurs 1
Termin 1 Termin 2
Period 1 Period 2 Period 3 Period 4
Socialt arbete, profession och kunskapsområde, 15 hp Grundläggande psykologi för socionomer, 7,5 hp Psykologiska perspektiv i socialt arbete, 7,5 hp Migration, integration och socialt arbete, 7,5 hp
  Socialt arbete, social- och välfärdspolitik, 7,5 hp Sociologiska perspektiv i socialt arbete, 15 hp

Årskurs 2
Termin 3 Termin 4
Period 1 Period 2 Period 3 Period 4
Juridik, handläggning och dokumentation i socialt arbete, 30 hp Socialt arbete, verksamhetsförlagda studier I, 7,5 hp Socialt förändringsarbete med individ och nätverk, 15 hp
   Socialt förändringsarbete på grupp- och samhällsnivå, 7,5 hp 

Årskurs 3
Termin 5 Termin 6
Period 1 Period 2 Period 3 Period 4
Samtal i socialt arbete, 7,5 hp Socialt arbete, psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa, 7,5 hp Organisering och ledning i socialt arbete, 7,5 hp Socialt arbete, vetenskapsteori och forskningsmetodik med examensarbete, 22,5 hp
Socialt arbete, verksamhetsförlagda studier II, 15 hp  

Årskurs 4
Termin 7 Termin 8
Period 1 Period 2 Period 3 Period 4
Chef- och ledarskap i socialt arbete 1, 7,5 hp Socialt arbete, profession och praktik, 7,5 hp  
Social barnavård, myndighetsutövning, konsekvenser och dilemman 1, 7,5 hp Funktionshinder och samhällsstöd 2, 7,5 hp  
Socialt arbete, äldres livsvillkor och omsorg 1, 7,5 hp Krisledning i socialt arbete 1, 7,5 hp  
  Socialt arbete, missbruk och beroendeproblematik 2, 7,5 hp  

1 Valbart block 1
2 Valbart block 2


Undervisning och examination

Utbildningen bedrivs med ett problemorienterat arbetssätt där studenternas eget lärande sätts i fokus. Arbetsformer anpassas efter kursens karaktär och programmets progression. Undervisningen består av litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, fältstudier samt uppgifter enskilt eller i grupp. Genom övningar och simuleringar tränas studenten i situationer som liknar den framtida yrkesutövningen. En webbplattform används för kommunikation under utbildningen och i undervisningen som en pedagogisk resurs för studenterna. Utbildningens examinationer regleras genom Bestämmelser och riktlinjer för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid Jönköping University.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet samt Matematik 2a eller 2b eller 2c, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2.

Tillgodoräknande

En student som gått igenom delar av högskoleutbildning med godkända resultat vid någon annan svensk eller utländsk högskola eller har inhämtat motsvarande kunskaper och färdigheter på annat sätt kan efter prövning få detta tillgodoräknat inom ramen för sin utbildning vid Hälsohögskolan. Efter framställan med nödvändig dokumentation av studenten beslutar avdelningschef, till vars avdelning kursen är knuten, om tillgodoräknande kan ske. Studenten skall underrättas skriftligt om innehållet i beslutet. Kurserna på avancerad nivå kan även tillgodoräknas för en magisterexamen i socialt arbete.

Villkor för fortsatta studier

Mellan terminerna finns utbildningsspärrar.
För att få påbörja studier i termin 2 krävs att kurser i termin 1 är genomgångna.

För att få påbörja studier i termin 3 krävs att den studerande är godkänd i alla ingående kurser i termin 1 samt att resterande kurser i termin 2 är genomgångna.

För att få påbörja studier i termin 4 krävs att den studerande är godkänd i alla ingående kurser i termin 1 och 2 samt att resterande kurser i termin 3 är genomgångna.

För att få påbörja studier i termin 5 krävs att den studerande är godkänd i alla ingående kurser i termin 1, 2 och 3, samt att resterande kurser i termin 4 är genomgångna.

För att få påbörja studier i termin 6 krävs att den studerande är godkänd i alla ingående kurser i termin 1, 2, 3 och 4 samt att resterande kurser i termin 5 är genomgångna.

För att få påbörja studier i termin 7 krävs att den studerande är godkänd i alla ingående kurser i termin 1, 2, 3, 4 och 5 samt att resterande kurser i termin 6 är genomgångna.

Avstämning sker 1 juli för studenter som påbörjar termin 3,4,5,6 och 7 en hösttermin.
Avstämning sker 1 januari för studenter som påbörjar termin 3,4,5,6 och 7 en vårtermin.

I kursplanen för respektive kurs finns särskilda behörighetsbestämmelser angivna.

Examenskrav

Socionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 hp inom socionomprogrammet (Bilaga 2 Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar)
Filosofie Kandidatexamen med huvudområdet socialt arbete uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp i huvudområdet socialt arbete varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet socialt arbete.
För socionomexamen och filosofie kandidatexamen med huvudområdet socialt arbete skall studenten inom ramen för kursfordringarna även ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp inom huvudområdet socialt arbete (Bilaga 2 Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar).
Inom socionomprogrammets ram vid Hälsohögskolan ingår 30 hp på avancerad nivå. Utbildningen innebär fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå (SFS 1992:1434 med senare ändringar).

Examensbevis
Examensbevis utfärdas på studentens begäran efter avslutad utbildning under förutsättning att examinationsresultaten är registrerade i studiedokumentationssystemet.

Övrigt

Betyg
I enlighet med av Jönköping University fastställda bestämmelser ska i kursplanen anges de betygsgrader som används. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Som betyg används A, B, C, D, E, FX, F. Hälsohögskolan kan föreskriva om annat betygssystem, vilket beslutas av VD. I sådant fall anges detta i kursplanen.
Undervisning och examination
För varje kurs i utbildningen finns en särskild kursplan som är ett juridiskt bindande dokument. Undervisnings- och examinationsformerna för de kurser som ges inom utbildningen framgår av kursplanerna. Närmare bestämmelser och information om examination och betygssättning återfinns i Bestämmelser och riktlinjer för utbildning vid Jönköping University (BRJU) i respektive kursplan samt respektive studieguide.

Lika villkor på JU
Jönköping University vill som utbildningsanordnare erbjuda en inkluderande studiemiljö där alla studenter behandlas på ett objektivt och professionellt sätt, där alla ges lika möjligheter att utvecklas, trivas och prestera väl. Jönköping University accepterar under inga omständigheter att diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling förkommer.

Disciplin- och avskiljandenämnden vid JU (DAN)
Som student är du skyldig att hålla dig till de regelverk som styr verksamheten vid Jönköping University (JU). Disciplin- och avskiljandenämnden vid JU kan vid bland annat fusk och störande av verksamhet besluta om disciplinära åtgärder.

Valbara kurser
Valbara kurser som anges i utbildningsplanen ska ses som exempel och kan ändras över tid.
Om student väljer att läsa valbar kurs vid annat lärosäte som önskas tillgodoräknas skall detta när det är aktuellt godkännas av programansvarig.

Tillgodoräknande
En student som gått igenom delar av högskoleutbildning med godkända resultat vid någon annan svensk eller utländsk högskola eller har inhämtat motsvarande kunskaper och färdigheter på annat sätt kan efter prövning få detta tillgodoräknat inom ramen för sin utbildning vid Hälsohögskolan. Ansökan om tillgodoräknande söks av studenten på särskilt formulär enligt de instruktioner som finns på formuläret. Ansökan ska vara inkommen senast fem veckor före kursstart för att kunna behandlas i god tid före kursstart. För studenter som är nya vid Jönköping University och som vill tillgodoräkna sig kurser i nära anslutning till kursstarten ska ansökan om detta göras snarast efter registreringen.

Studieuppehåll
Studieuppehåll kan endast sökas och beviljas från utbildningsprogram, inte från kurs. Studieuppehåll kan tidigast beviljas efter att student avslutat minst en kurs med godkänt betyg, i annat fall hänvisas student att ansöka till programmet på nytt. Studieuppehåll söks av studenten på särskilt formulär och kan endast beviljas på grund av sjukdom, föräldraledighet, militärtjänstgöring eller annan särskild anledning. Om inte särskilda skäl föreligger medges studieuppehåll för maximalt ett (1) år. Student som beviljats studieuppehåll skall meddela återinträde till studievägledare senast 15/10 inför vårtermin och 15/4 inför hösttermin.

Studieavbrott
Anmälan om studieavbrott från program eller kurs inges av studenten på särskilt formulär enligt de instruktioner som finns på formuläret. Student rekommenderas att ta kontakt med studievägledare innan studieavbrott.

Dispens
När student inte uppfyller fastställda behörighetskrav inför termins- och /eller kursstart ges dispens endast i de fall då Hälsohögskolan, Jönköping University, orsakat att studenten inte kan fullfölja sina studier enligt utbildningsplan.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Vid placering inför verksamhetsförlagd utbildning kommer verksamhetens krav beaktas, vilket kan betyda krav på exempelvis hälsodeklaration, vaccinationer och utdrag ur belastningsregistret.
Hälsohögskolan får avbryta en students medverkan i verksamhetsförlagd utbildning eller annan praktisk verksamhet under pågående kurs om en student visar grov olämplighet/oskicklighet när hen tillämpat sina färdigheter. En student vars verksamhetsförlagda utbildning eller annan praktisk verksamhet har avbrutits på grund av grov olämplighet/oskicklighet får inte delta i kursen på nytt innan kursansvarig eller examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som behövs. I samband med beslut om avbrytande ska i beslutet anges på vilka grunder avbrottet är baserat. Efter beslutet ska även en individuell plan fastställas för studenten i vilken ska framgå vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan räkna med, hur kontrollen ska gå till, när den första kontrollen ska äga rum och när eventuella nya kontroller får äga rum.
Avbrott på VFU eller annan klinisk/praktisk verksamhet på grund av grov oskicklighet räknas som ett underkänt tillfälle. Student som bedöms underkänd på tre VFU-placeringar i samma kurs måste avbryta sina studier i den aktuella utbildningen. En student som blivit underkänd tre gånger på VFU ska erbjudas samtal med studievägledare.