UTBILDNINGSPLAN
Civilingenjör i Industriell Produktframtagning, 300 högskolepoäng
Industrial Product Realisation, 300 credits
Programkod: TGCP1
Fastställd av: VD 2022-03-09
Reviderad av: Utbildningschef 2022-06-01
Version: 2,2
Programstart: Hösten 2022
Utbildningsnivå: Grundnivå och avancerad nivå

Examensbenämning

Civilingenjörsexamen i Industriell Produktframtagning.

Programbeskrivning

Bakgrund
Den industriella utvecklingen är snabb och alltmer global till sin karaktär. Kundkraven idag blir mer specifika och individualiserade samtidigt som kostnadspressen är hård av den globala konkurrensen. För att uppnå tillräckliga fördelar på marknaden krävs alltmer av integrerade internationella utvecklings-, tillverknings- och distributionsprocesser där ingenjörsarbetet sker med massivt stöd av digitala verktyg och kommunikationsteknologi. Kraven på uthållighet och cirkulära varuflöden, dvs. att redan på utvecklingsstadiet planera för 100 % återvinning i olika former när produktens livslängd är förbrukad höjs hela tiden. Nya arbetssätt och affärsmodeller för att höja konkurrensförmågan utvecklas i snabb takt och med en ökad tjänstefiering som följd. Detta tillsammans med höga krav på både grundläggande tekniska kunskaper och fördjupade och integrerade kunskaper i både produktutveckling och produktionsutveckling hos morgondagens ingenjörer är bakgrunden till civilingenjörsprogrammet i industriell produktframtagning.

Syfte
Civilingenjörsprogrammet i Industriell produktframtagning syftar till att förmedla kunskap och helhetsförståelse om produktframtagningsprocessen och hur produkt- och produktionsutvecklingen kan integreras för att skapa en långsiktigt konkurrenskraftig industriell verksamhet. Vidare syftar programmet till att förbereda och träna studenterna för ett arbete i en globaliserad miljö med stora inslag av digitalisering och arbete i nätverk. Utbildningen förbereder också för en forskarutbildning inom området

Arbetsområden efter examen
Civilingenjörsexamen i Industriell produktframtagning ger en utmärkt grund för att arbeta med teknisk utveckling i företag som verkar på en internationell arena och med betoning på integration av utvecklings- och fullföljandeprocesser gällande produkter och system.

Studier efter examen
Civilingenjörsexamen ger behörighet till forskarutbildning.

Programstödjande forskning
Programmet understöds direkt av forskningen vid Tekniska Högskolan som inriktas på industriell produktframtagning i samverkan. Forskningen bedrivs dels i projekt på skolans avdelningar, dels inom SPARK som är Jönköping Universitys forsknings- och utbildningsmiljö inom kunskapsintensiv produktframtagning. Forskningen och utbildningen inom SPARK utförs inom fem tematiska områden:
• Avancerade och optimerade komponenter, material och tillverkning
• Integrerad utveckling av produkter och produktion
• Förnyelse och organisering för hållbar innovation
• Digitalisering för smarta produkter och tjänster
• Responsiva processer och försörjningskedjor
Varje område representerar olika behov som behöver mötas för att göra dagens industri mer kunskapsintensiv i produktframtagningen.
Avdelningar där forskning bedrivs som främst har inverkan på innehållet i programmet är Logistik och verksamhetsutveckling där forskningen bidrar till ökad kunskap om hur industriell verksamhet genomförs kundorienterat, kunskapsbaserat, kreativt och resurseffektivt. Systemperspektivet har valts som forskningsansats, vilket inkluderar såväl teknik som människor och organisation. Vid avdelningen Produkt- och produktionsutveckling är forskningen inriktad på metodik och teknik för utveckling och tillverkning av industriprodukter och forskningen vid Material och tillverkning är inriktad på materialegenskaper och tillverkningsprocesser för gjutna material. Även forskningen vid Datateknik och informatik samt vid Datavetenskap utnyttjas i kurser i utbildningen relaterade till digitalisering.


Tekniska Högskolans utbildningskoncept
Samtliga utbildningar vid Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH) följer ett utbildningskoncept. Utbildningskonceptet består av ett antal inslag som måste återfinnas i utbildningsprogrammen för att främja utbildningarnas kvalitet och attraktivitet på ett sätt som gör att studenterna blir yrkesmässigt skickliga och eftertraktade. Konceptet lyfter särskilt fram näringslivsanknytning och internationalisering som två viktiga inslag för att skapa framgångsrika utbildningar med en hög kvalitet.

Näringslivsanknytning innebär att JTH har en etablerad samverkan med näringslivet i olika former genom hela utbildningen. Ett exempel är den näringslivsförlagda kursen (NFK), genom vilken studenterna befäster de teoretiska kunskaperna i praktiskt arbete. I civilingenjörsutbildningen omfattar kursen 15 högskolepoäng (ca 9 veckors praktik på ett företag) och det finns även möjlighet att genomföra kursen utomlands.

Internationalisering innebär att det t.ex. ges möjlighet att träna språk och interkulturell kommunikation genom studentutbyte med utländska universitet. JTH har ett 70-tal partneruniversitet i olika delar av världen, och deltar i flera internationella utbytesprogram för studenter. Det finns möjlighet att tillbringa en del av studietiden utomlands och tillgodoräkna utlandsstudierna i examen. Beroende på detta studentutbyte ges även ett stort antal kurser inom JTH på engelska.

I konceptet ingår även gemensamma lärandemål gällande områdena ledarskap, projektledning, ekonomi, entreprenörskap, marknadsföring, hållbar utveckling, vetenskapligt arbetssätt och kommunikation.

Ledarskap och kommunikation innefattar till exempel träning i muntlig och skriftlig kommunikation, att arbeta i projektform, att leda och motivera människor samt att förstå beslutsprocesser i företag och organisationer.

Hållbar utveckling omfattar kunskap om vad som är förenligt med ett uthålligt samhälle samt miljömässiga och mänskliga aspekter i framtidens produktionskedjor och produkter.

Mål

Efter genomgånget program skall studenten uppfylla de lärandemål som anges i högskoleförordningen gällande civilingenjörsexamen samt visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör.
Gemensamma lärandemål
Kunskap och förståelse
1. visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
2. visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området
Färdighet och förmåga
3. visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen
4. visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar
5. visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar
6. visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information
7. visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
8. visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning
9. visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa
Värderingsförmåga och förhållningssätt
10. visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete
11. visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter
12. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Programspecifika lärandemål
Efter genomgånget program skall studenten även uppfylla de programspecifika lärandemålen:
Kunskap och förståelse
13. visa kunskap om tekniska krav och integrerande teknik i väsentliga delar av produktframtagningsprocessen
14. visa fördjupad förståelse för helheten i produktframtagningsprocessen
Färdighet och förmåga
15. visa förmåga att leda och utveckla helheten i produktframtagningsprocessen
16. visa förmåga att utveckla produktframtagningen i ett internationellt sammanhang
Värderingsförmåga och förhållningssätt
17. visa insikt i internationaliseringens påverkan på produktframtagningsprocessen
18. visa fördjupad förmåga till ett tvärvetenskapligt förhållningssätt och att tillämpa ett systemperspektiv.


Innehåll

Programprinciper
En helhetsförståelse är nödvändig för att säkerställa en effektiv produktframtagning genom hela processen från början av produktutvecklingsarbetet till leverans av färdig produkt med tillhörande tjänsteinnehåll (i fortsättningen enbart betecknat som produkten). Detta gäller för såväl stora som små- och medelstora företag. Därför anlägger programmet en helhetssyn på hela produktframtagningsprocessen. Programmet fokuserar på utformning och utveckling av produkter integrerat med utformning och utveckling av de processer som krävs för att kunna leverera dessa produkter, både inom företaget och i nätverkssamarbete. Det innebär att programmet har ett kombinerat produkt- och flödesperspektiv på företagens verksamhet.

Integration mellan olika aktörer och kompetensområden är således ett nyckelord, inte minst mellan produktutveckling, tillverkning, logistik och organisering som alla har bidragande teorigrunder till programmet. En bärande idé är också att studenterna ska få möjlighet att koppla teori till industriell praktik. Därför läggs särskild vikt vid att studenterna under studietiden ska tillämpa den inhämtade kunskapen. Således genomförs en väsentlig del av utbildningen i projektform, där teorier, modeller, metoder och verktyg som studenterna inhämtat kunskap om tillämpas i projekt där industriella problemställningar behandlas. Projekten knyter samman programmets olika teoriområden och fungerar som viktiga instrument för att studenterna ska erhålla djup förståelse om och öka sin förmåga att skapa den integration som behövs mellan olika aktörer och kompetensområden. Denna integration är central för konkurrenskraftig produktframtagning, inte minst i små- och medelstora företag. Projekten har stark förankring i verkliga problemställningar i olika verksamheter. En fördjupning av denna ansats sker i Näringslivsförlagd kurs där studenterna tillbringar sista läsperioden i åk 3 på ett företag för att tillämpa de första årens teoretiska kunskaper och lägga grunden för en förståelse för hur de senare årens kurser bidrar till fördjupning av kunnandet. Avsikten med detta upplägg är att studenternas kunskaper ska förankras i en djup förståelse för industrins verkliga villkor.

På våren i åk 4 finns enbart valbara kurser. Denna termin har studenterna möjligheter att förlägga på ett annat universitet eller välja andra kurser än här redovisade. De valbara kurser som redovisas här ska därför ses som exempel på vilken typ av kurser som kan förekomma. Programansvarig beslutar i varje enskilt fall vilka valbara kurser som kan inräknas i examen. Kriteriet för valbara kurser är att de ska kunna definieras inom ämnet industriell produktframtagning och att de till minst 50 % är på avancerad nivå.

Programmets progression
Programmets progression kan beskrivas i en struktur med fem kategorier av ämnen. Dessa är matematik och metod (tot 45 hp), grundläggande fysik och teknik (tot 37,5 hp), produkt- och processutveckling (tot 180 hp), yrkeskunnande (tot 30 hp), samt teknisk ledning (tot 37,5 hp). Inom var och en av dessa kategorier finns sedan en progression från introduktionsnivå till mera avancerade nivåer, se programöversikten. Det finns också en progression från grundläggande matematik, fysik och teknik samt från teknisk ledning till mer tillämpade ämnen inom programmets huvudinriktning och mot allt mer avancerade och specialiserade kurser inom denna. Sammantaget sker därmed också en progression över åren där senare kurser bygger på kunskaper från tidigare kurser i programmet. För varje kurs finns också specifika förkunskapskrav som hänvisar till de specifika förkunskaper som krävs i respektive kurs. Dessa krav kan gälla kurser från olika kurskategorier. Progressionen gäller också utvecklingen av yrkeskunnandet inom inriktningen. Detta introduceras i början av utbildningen, tränas i viss utsträckning i olika kurser men framför allt i Näringslivsförlagd kurs där studenten under våren i tredje årskurs tillbringar en läsperiod på en arbetsplats utanför skolan och där arbetar som ingenjör på den nivå som utbildningen dittills lett till. Erfarenheterna från denna period kan sedan användas i senare kurser inom utbildningen, ytterligare utvecklas i projektarbeten och demonstreras i examensarbetet.

Kurser

Obligatoriska kurser

Kursbenämning Hp Huvudområde Fördjupning Kurskod
Datorverktyg i produktframtagningsprocessen 7,5 Maskinteknik G1F TDPK10
Digitala system 7,5 G1F TDYK19
Envariabelanalys (civ.ing) 7,5 G1N TEAG18
Examensarbete i Industriell Produktframtaging (civ.ing) 30 A2E TCXV23
Flervariabelanalys 7,5 G1F TFVK17
Forskningsmetodik i produktframtagning 7,5 Produktionssystem, Produktutveckling A1N TFPR22
Human Factors i produktframtagning 7,5 G2F TPEN11
Hållbar produktframtagning 7,5 Industriell organisation och ekonomi G2F THPN10
Industriell ekonomi 7,5 Industriell organisation och ekonomi G1N TIEG18
Industriell marknadsföring och inköp 7,5 Industriell organisation och ekonomi A1N TIMS22
Industriella produktionssystem 7,5 Produktionssystem G2F TIPN10
Integrerad produkt- och produktionsutveckling 7,5 G2F TPPN10
Intelligent dataanalys 7,5 Datateknik A1N TIGR21
Interkulturella utmaningar i ingenjörsarbete 7,5 A1N TIUR21
Introduktionskurs produktframtagning 7,5 Maskinteknik G1N TIPG18
Kvalitets- och innovationsledning 7,5 G2F TKLN11
Linjär algebra (civ.ing) 7,5 G1N TLAG19
Logistik 7,5 G2F TLSN12
Maskinelement 7,5 Maskinteknik G2F TMEN12
Matematisk statistik 7,5 G1F TMSK17
Material i produkt och tillverkningsprocess 15 Maskinteknik G1F TTSK10
Material och processval 7,5 Produktutveckling A1F TKAS22
Mekanik och hållfasthetslära 1 7,5 Produktutveckling G1F TM1K10
Mekanik och hållfasthetslära 2 7,5 Produktutveckling G1F TMHK10
Mekanik och hållfasthetslära 3 7,5 Produktutveckling G2F TM3N10
Näringslivsförlagd kurs i Industriell produktframtagning 15 G2F TNPN11
Projektkurs 15 Produktionssystem, Produktutveckling A1N TPFR21
Projektledning och gruppdynamik 7,5 G1N TPGG18
Termodynamik och energiteknik 7,5 Maskinteknik G1F TTYK10
Utformning av försörjningskedjor 7,5 A1F TFKS22

Valbara kurser

Kursbenämning Hp Huvudområde Fördjupning Kurskod
Deliver: Strategy, Planning and Operations 1 7,5 Produktionssystem A1F TDSS22
Developing Sustainable Supply Chain Operations 1 7,5 Produktionssystem A1F TSSS22
Entreprenörskap och affärsplanering 1 7,5 Industriell organisation och ekonomi G2F TEAN11
Grundläggande FEM-analys 1 7,5 Maskinteknik G1F TGFK10
Human-System Integration 1 7,5 A1F TS4S22
Konstruktion och beredning i parametrisk CAD 1 7,5 Maskinteknik G2F TKCN10
Leading Advanced Socio-Technical System 1 7,5 Produktionssystem A1F TATS22
Leading Sustainable Operations 1 7,5 Produktionssystem A1N TSOR22
Materialmekanik 1 7,5 Produktutveckling A1F TMMS22
Microstructural Engineering 1 7,5 A1F TMES22
Numerisk analys 1 7,5 A1N TNAR22
Produkt- och produktionsplattformar 1 7,5 Produktionssystem, Produktutveckling A1F TPDS22
Ytteknik 1 7,5 Produktutveckling A1F TYTS22

Programöversikt

Årskurs 1
Termin 1 Termin 2
Period 1 Period 2 Period 3 Period 4
Introduktionskurs produktframtagning, 7,5 hp Envariabelanalys (civ.ing), 7,5 hp Datorverktyg i produktframtagningsprocessen, 7,5 hp Flervariabelanalys, 7,5 hp
Projektledning och gruppdynamik, 7,5 hp Industriell ekonomi, 7,5 hp Linjär algebra (civ.ing), 7,5 hp Mekanik och hållfasthetslära 1, 7,5 hp

Årskurs 2
Termin 3 Termin 4
Period 1 Period 2 Period 3 Period 4
Digitala system, 7,5 hp Mekanik och hållfasthetslära 3, 7,5 hp Matematisk statistik, 7,5 hp Logistik, 7,5 hp
Mekanik och hållfasthetslära 2, 7,5 hp Termodynamik och energiteknik, 7,5 hp Material i produkt och tillverkningsprocess, 15 hp

Årskurs 3
Termin 5 Termin 6
Period 1 Period 2 Period 3 Period 4
Industriella produktionssystem, 7,5 hp Hållbar produktframtagning, 7,5 hp Human Factors i produktframtagning, 7,5 hp Näringslivsförlagd kurs i Industriell produktframtagning, 15 hp
Maskinelement, 7,5 hp Integrerad produkt- och produktionsutveckling, 7,5 hp Kvalitets- och innovationsledning, 7,5 hp 

Årskurs 4
Termin 7 Termin 8
Period 1 Period 2 Period 3 Period 4
Industriell marknadsföring och inköp, 7,5 hp Interkulturella utmaningar i ingenjörsarbete, 7,5 hp Deliver: Strategy, Planning and Operations 1, 7,5 hp Developing Sustainable Supply Chain Operations 1, 7,5 hp
Intelligent dataanalys, 7,5 hp Utformning av försörjningskedjor, 7,5 hp Grundläggande FEM-analys 1, 7,5 hp Entreprenörskap och affärsplanering 1, 7,5 hp
   Konstruktion och beredning i parametrisk CAD 1, 7,5 hp Human-System Integration 1, 7,5 hp
   Leading Sustainable Operations 1, 7,5 hp Leading Advanced Socio-Technical System 1, 7,5 hp
   Numerisk analys 1, 7,5 hp Materialmekanik 1, 7,5 hp
   Produkt- och produktionsplattformar 1, 7,5 hp Microstructural Engineering 1, 7,5 hp
   Ytteknik 1, 7,5 hp 

Årskurs 5
Termin 9 Termin 10
Period 1 Period 2 Period 3 Period 4
Material och processval, 7,5 hp Forskningsmetodik i produktframtagning, 7,5 hp Examensarbete i Industriell Produktframtaging (civ.ing), 30 hp
Projektkurs, 15 hp  


Undervisning och examination

Läsåret är uppdelat i två terminer och terminerna i två läsperioder. Under varje läsperiod läses normal två kurser parallellt. Examination anordnas i varje kurs eller delkurs. Examinationsformer och betygsättning framgår av respektive kursplan. I programmet strävas efter många olika former av examination för att erbjuda goda möjligheter till att anpassa examinationen till respektive kurs lärandemål.
De olika kursernas bidrag till att studenterna uppfyller lärandemålen för programmet redovisas i programmatrisen, se separat dokument. Programöversikten visar programmets principiella upplägg för samtliga årskurser, och kan ändras vid behov under programmets gång. För uppdaterad programöversikt se www.ju.se

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet samt Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 eller Matematik D.

Villkor för fortsatta studier

För uppflyttning till årskurs 2 krävs 30 hp godkända kurser/kursmoment inom programmet.
För uppflyttning till årskurs 3 krävs 90 hp godkända kurser/kursmoment inom programmet.
För uppflyttning till årskurs 4 krävs 150 hp godkända kurser/kursmoment inom programmet.
För uppflyttning till årskurs 5 krävs 210 hp godkända kurser/kursmoment inom programmet.

Examenskrav

För Civilingenjörsexamen i Industriell Produktframtagning krävs fullgjorda kurser om 300 högskolepoäng (hp) enligt gällande utbildningsplan.

Kvalitetsutveckling

Tekniska Högskolan har ett kvalitetssäkringsarbete som innebär kontinuerlig utveckling och säkring av utbildningsprogram och kurser. Det innebär bland annat att stor vikt läggs vid studenternas återkoppling och att ett proaktivt arbete görs för att utveckla program och kurser. Kvalitetssäkringsarbetet görs utifrån gällande styrdokument.

Övrigt

Saknas formell behörighet kan den sökandes reella kompetens prövas om denne anser sig ha inhämtat motsvarande kunskaper på annat sätt. Syftet är att bedöma den samlade kompetensen och om den sökande har möjlighet att klara vald utbildning. Reell kompetens kan handla om kunskaper och erfarenheter från arbetsliv, längre utlandsvistelse eller annan kursverksamhet.

Kurs ingående i programmet kan läsas som fristående kurs i mån av plats. Respektive behörighetskrav framgår av kursplanen.

Antagning sker enligt "Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avanceradnivå vid Jönköping University (JU)".

Denna utbildningsplan grundar sig på "Bestämmelser och riktlinjer för utbildning på grundnivå, avanceradnivå och forskarnivå vid Jönköping University (JU)".