Högskoleingenjörsexamen i Maskinteknik, inriktning Produktutveckling och design.
Teknologie kandidatexamen med huvudområdet Maskinteknik, inriktning Produktutveckling och design.

Bakgrund
Inom näringslivet är produktutveckling en av de absolut viktigaste verksamheterna. Att utveckla produkter som möter kundernas önskemål och förväntningar är en nödvändighet för att nå framgång på marknaden. För att lyckas behövs både kreativitet, expertis och ett metodiskt tillvägagångssätt där stor hänsyn tas till marknadens krav, produktens funktion, form och användbarhet samt produktionsteknik och kostnad.
Syfte
Utbildningen syftar till att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna delta i design och konstruktion för utveckling av produkter från behov, kravformulering, idégenerering till koncept- och detaljkonstruktioner med val av material och tillverkningsmetoder.
Arbetsområden efter examen
Inom näringslivet är det stor efterfrågan på ingenjörer med helhetstänk vilka kan arbeta som produktutvecklare med kunnande inom tillverkning, konstruktion och industridesign. Efter studierna kan studenten arbeta som innovativ produktutvecklare, idéskapare och konstruktör eller vara delaktig i projektledning inom design, konstruktion eller tillverkning. Arbetsgivare är oftast tillverkande företag eller konsultbranschen. Arbeten inom produktions- och kvalitetsutveckling eller inom marknadsföring och försäljning är inte heller ovanliga.
Påbyggnadsutbildning
Utbildningen ger en grund till fortsatta studier på avancerad nivå. Tekniska Högskolan i Jönköping erbjuder följande påbyggnadsutbildningar för detta program:
Teknologie master i Produktutveckling med inriktning Produktutveckling och material, 120 hp.
Teknologie master i Produktionssystem med inriktning Produktionsutveckling och ledning, 120 hp.
Teknologie master i Produktutveckling med inriktning Industridesign, 120 hp.
Tekniska Högskolans utbildningskoncept
Samtliga utbildningar vid Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH) följer ett utbildningskoncept. Konceptet ger ett helhetsperspektiv, där näringslivsanknytning, internationalisering och entreprenörsanda är nyckelord. Vid sidan av tekniska kunskaper inom utbildningsprogrammets område är ledarskap och kommunikation, affärsmässighet samt hållbar utveckling andra viktiga delar av konceptet.
Näringslivsanknytning innebär att JTH har en etablerad samverkan med näringslivet i olika former genom hela utbildningen. Ett exempel är den näringslivsförlagda kursen (NFK), som ingår i alla utbildningsprogram. Syftet med kursen är att ge studenterna en förståelse för kommande arbetsuppgifter och hur dessa är relaterade till den egna utbildningen.
Internationalisering innebär att det t.ex. ges möjlighet att träna språk och interkulturell kommunikation genom studentutbyte med utländska universitet. JTH har ett 70-tal partneruniversitet i olika delar av världen, och deltar i flera internationella utbytesprogram för studenter. Det finns möjlighet att tillbringa en del av studietiden utomlands och tillgodoräkna utlandsstudierna i examen. Beroende på detta studentutbyte ges även ett stort antal kurser inom JTH på engelska.
Entreprenörsanda erhåller studenterna med hjälp av helheten i utbildningsprogrammet. Av avgörande betydelse är inslagen från näringslivet, från ledarskapsmoment, från verklighetsanknytningen bl.a. i projektbaserade kurser och inte minst från ekonomiinslagen.
Ledarskap och kommunikation innefattar till exempel träning i muntlig och skriftlig kommunikation, att arbeta i projektform, att leda och motivera människor samt att förstå beslutsprocesser i företag och organisationer.
Affärsmässighet skapas via grundkunskaper i ekonomi, marknadsföring och affärsplanering. Kunskaperna vidareutvecklas sedan integrerat i sitt tekniska sammanhang. Ingenjörer och tekniker med dessa erfarenheter är användbara inom ett stort antal områden i näringslivet.
Hållbar utveckling omfattar kunskap om vad som är förenligt med ett uthålligt samhälle samt miljömässiga och mänskliga aspekter i framtidens produktionskedjor och produkter. Undervisningen är helt integrerad i sitt tekniska sammanhang och behandlar sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter av hållbar utveckling.
Projektbaserad undervisning är också en del av utbildningskonceptet. Att i grupp eller individuellt ta ansvar för större eller mindre sammanhängande projekt är vanligt förekommande i arbetslivet. För att förbereda studenterna för detta, genomförs skarpa projekt i direkt samarbete med näringslivet inom en del av programkurserna.
Studentinflytande är en stor och viktig del i JTH:s kontinuerliga kvalitetsutveckling. Genom att studentrepresentanter finns i alla nämnder, råd och beslutande organ, är studenterna med och kan aktivt påverka utbildningen.

Efter genomgånget program skall studenten uppfylla lärandemålen som anges i högskoleförordningen gällande högskoleingenjörsexamen (i) och kandidatexamen (k) samt lärandemålen som JTH (j) formulerar:
Gemensamma lärandemål
Kunskap och förståelse
1. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor,(k)
2. visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,(i)
3. visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap,(i)
4. visa kunskap om företagande (ekonomi, entreprenörskap, affärsplanering, marknadsföring) i relevanta verksamheter inom det valda teknikområdet,(j)
Färdighet och förmåga
5. visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,(k)
6. visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,(i)
7. visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,(k)
8. visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,(i)
9. visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper,(i/k)
10. visa förmåga att tillämpa förvärvade kunskaper i praktiskt arbete och visa insikt i sin kommande yrkesroll,(j)
11. visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser,(k)
12. visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,(i)
13. visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,(i)
14. visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning,(i)
Värderingsförmåga och förhållningssätt
15. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,(k)
16. visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,(i)
17. visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter,(i)
18. visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används,(k)
19. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att (fortlöpande [i]) utveckla sin kompetens,(i/k)
20. visa förmåga till ett tvärvetenskapligt förhållningssätt och att tillämpa ett systemperspektiv,(j)
Programspecifika lärandemål
Efter genomgånget program skall studenten även uppfylla de programspecifika lärandemålen:
Kunskap och förståelse
21. visa kunskap om maskintekniska standardkomponenter, beräkningsmetoder och maskinelement vilka krävs för att kunna konstruera ett system.
22. visa kunskap inom ritteknik och datorstödd konstruktion med syfte att kunna dokumentera och specificera samt stödja utveckling av produkter.
23. visa grundläggande kunskap om gjutna produkters egenskaper och tillverkningsprocesser med syfte att kunna verka inom utveckling av gjutna komponenter.
24. visa förståelse om marknadens och produktutvecklings betydelse för företagets verksamhet och konkurrenskraft.
Färdighet och förmåga
25. visa förmåga att inom industridesign- och produktutvecklingsprocessen kunna tillämpa flera olika metoder för att skapa och utvärdera nya produkter med fokus på användaren.
26. visa förmåga att delta i utveckling, kvalitetssäkring och förvaltning av produktutvecklingsprocessen.
27. visa förmåga inom konstruktionsberäkning och produktmodellering med syfte att kunna verka i industriell produktutveckling.
28. visa förmåga att skapa illustrationer och modeller för visualisering med syfte att förmedla information, produktidéer och resultat.

Programprinciper
Utbildningen ger en maskinteknisk grund vilken kompletteras med inriktningen produktutveckling. Utbildningen avser ge en bredd som förbereder studenten på att verka såväl som konstruktör, produktutvecklare, konsult eller teknisk säljare. Detta görs bl.a. genom att varva teoretiska och praktiska kurser där studenten själv får pröva sina kunskaper.
Produktutveckling är ett brett område och studenterna får inom programmet både teoretisk och praktisk kunskap om produktutvecklingsprocessens alla delar från idé och råvara till återvunnen produkt. Studenterna får också chansen att lära dig olika design-, konstruktions- eller produktionsmetoder samt att får praktisk erfarenhet av dessa genom produktutvecklingsprojekt och projektkurser med företagskontakt. Eftersom hänsyn också tas till produktens hela livscykel lär sig studenterna produktutveckling med ett utpräglat helhetstänkande. Vidare studeras andra ämnen såsom projektledning, ekonomi, kvalitet och miljö vilka är viktiga för helheten.
Termin 1 - En introduktionskurs till ämnesområdet innehållande orientering om produktutvecklingsmetoder och industriell produktframtagning tillsammans med gruppdynamik och ledarskap samt projektledning inleder programmet. Parallellt med detta ges två matematikkurser samt en första kurs inom industriell design vilken fokuserar på produktgestaltning och teknisk kommunikation.
Termin 2 - Kurser i matematik samt ellära och mätteknik avslutar den grundläggande naturvetenskapliga kursdelen. Två traditionella maskinteknikkurser, materialteknik och mekanik, ge parallellt med kurs i datorstöd konstruktion innehållande både programmeringslära och CAD.
Termin 3 - Det traditionella maskintekniska kursinslaget fortsätter med kurser i hållfasthetslära, tillverkningsteknik och konstruktionselement. Under denna termin ges även andra kursen inom industriell design med fokus på designprocessen.

Termin 4 - En fortsättningskurs i mekanik ges parallellt med kursen PLM vilken fokuserar på produktens livscykel och produktdatahantering (PDM) tillsammans med vidare inslag av CAD. Även kurs i vetenskapling arbetssätt och kommunikation ges. Terminen avslutas med kursen NFK i vilken studenterna genomför näringslivsförlagd praktik.
Termin 5 - Kurs i tillämpad FEM med dimensionering ges tillsammans med kurser i produktutformning och materialval samt komponentgjutning. Under denna termin genomförs också en större projektkurs med inriktning mot produktutveckling innehållande både DBT-projekt och delkurs i CAD samt prototypframtagning.
Termin 6 - Kursen marknad, ekonomi och kommunikation samt valbar kurs avslutar tillsammans med examensarbete på 15 hp programmet.
Programmets progression
Under utbildningen ges kurser med syfte att succesivt bygga fördjupad kunskap och förstålse för olika ämnen inom huvudområdet. Dessa ämnen byggs antingen med fördjupad progression eller parallellt med andra för att ge en bred kunskapsbas inom huvudområdet. Examination av studenternas kunskap, förståelse och färdighet samt värderingsförmåga och förhållningssätt sker genom olika moment anpassade efter ämne och fördjupningsnivå. Tidigt i studierna tillämpas tentamen i större utsträckning för att i senare kurser, där färdighet och värderingsförmåga examineras, ersättas eller kompletteras med projektgenomförande och projektredovisningar.
Under utbildningens första år läses grundläggande kurser inom naturvetenskap (Linjär algebra och funktionslära, Envariabelanalys, Flervariabelanalys och Ellära och mätteknik)samt maskinteknik. Kurserna Introduktion till produktframtagning och Industriell design 1 ger grundläggande kunskaper om huvudområdet samt bygger en bas för fortsatt fördjupning inom ämnet produktutveckling. Kurserna Materialteknik, Mekanik 1 och Datorstödd konstruktion ger grundläggande kunskaper och färdigheter inom huvudområdet maskinteknik.
År två följs första årets kurser upp av både fördjupningskurser och breddningskurser för att i slutet av år två följas av företagsförlagd kurs (NFK) där tillskansad teori kan omsättas i praktik. Kurserna Tillverkningsteknik, Hållfasthetslära, Konstruktionselement och Mekanik 2 bygger vidare på och fördjupar såväl kunskap som färdighet och förståelse inom maskinteknik. En fördjupning och breddning inom ämnet produktutveckling ges genom kurserna Industriell design 2 och PLM. I kursen Vetenskapligt arbetssätt och kommunikation examineras studenternas kunskap och förmåga att utföra, redovisa och rapportera arbete med ett vetenskapligt förhållningssätt och i kursen NFK ges studenterna möjlighet att genom praktik omsätta ditintills teroetiska kurser i praktik.
Under tredje och sista året ges ytterligare fördjupning inom maskinteknik genom kurserna Komponentgjutning, Tillämpad FEM med dimensionering och Produktutformning och materialval samt inom produktutveckling genom kursen Produktutveckling, en projektkurs där kunskap och erfarenhet från tidigare kurser appliceras i projektform och studenternas kunskap, färdighet och förhållningssätt inom huvudområdet examineras. Breddning och grundläggande kunskap inom bl.a. ekonomi ges parallellt med examensarbetet i kursen Marknad, ekonomi & kommunikation. Slutlig examination inom alla kunskapsnivåer sker genom det avslutande examensarbetet.
Kopplingen mellan programmål och ingående kurser redovisas i en separat matris.

Kursbenämning	Hp	Huvudområde	Fördjupning	Kurskod
Datorstödd konstruktion	6	Maskinteknik	G1N	TDKG14
Ellära och mätteknik	6		G1F	TEMK14
Envariabelanalys	6		G1F	TVAK13
Examensarbete i Maskinteknik	15	Maskinteknik	G2E	TEMP16
Flervariabelanalys	6		G1F	TFVK14
Hållfasthetslära	6	Maskinteknik	G1F	THLK14
Industriell design 1	6	Maskinteknik	G1N	TIDG13
Industriell design 2	9	Maskinteknik	G1F	TIDK14
Introduktion till produktframtagning	9	Maskinteknik	G1N	TIPG13
Komponentgjutning	6	Maskinteknik	G1F	TKGK15
Konstruktionselement	6	Maskinteknik	G1F	TKEK14
Linjär algebra och funktionslära	9		G1N	TLFG13
Marknad, ekonomi och kommunikation	9		G1F	TMEK16
Materialteknik	6	Maskinteknik	G1N	TMAG14
Mekanik 1	6	Maskinteknik	G1F	T1MK14
Mekanik 2	6	Maskinteknik	G1F	T2MK15
Näringslivsförlagd kurs i Maskinteknik	12	Maskinteknik	G2F	TNMN15
PLM	6	Maskinteknik	G1F	TLMK15
Produktutformning och materialval	6	Maskinteknik	G1F	TPMK15
Produktutveckling	12	Maskinteknik	G2F	TPUN15
Tillverkningsteknik	9	Maskinteknik	G1F	TTVK14
Tillämpad FEM med dimensionering	6	Maskinteknik	G1F	TFDK15
Vetenskapligt arbetssätt och kommunikation	6		G1N	TVEG13

I programmet ingår dessutom 6 hp valbara poäng. Någon av följande kurser eller kurser som meddelas senare ska väljas:
Programmering för ingenjörsapplikationer
Produktionsrobotar, grundläggande programmering