Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för centralt innehåll och lärarens uppdrag i ämnet svenska i F-3 enligt läroplanen
- beskriva elevers tidiga språkutveckling med fokus på tal och läsande
- redogöra för möjligheter till meningsskapande och språkutveckling med hjälp av multimodala resurser
- redogöra för ett urval av litteratur- och språkvetenskapliga analysmetoder

- välja ut och använda multimodala texter som är anpassade för elevernas skilda behov och förutsättningar
- på grundläggande nivå analysera bilderböcker ur ett genusperspektiv
- använda högläsning och muntligt berättande med god kommunikativ förmåga
- använda bild, drama och/eller musik som estetisk resurs för att stödja elevers språkutveckling
- använda obligatoriskt bedömningsmaterial för att kartlägga elevers språkutveckling i förskoleklassen och årskurs 1
- utifrån elevers förutsättningar och behov reflektera över pedagogiska åtgärder för att stärka elevers språkliga medvetenhet

- kritiskt reflektera över bilderbokens användningsområde med särskilt beaktande av genusperspektiv
- kartlägga elevers språkliga medvetenhet i samband med pedagogisk bedömning och intervju som metod

• Svenskämnet i läroplanen för förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3
• Elevers tidiga språkutveckling med fokus på tal och läsnin
• Språkutvecklande arbetssätt
• Bilderboken och andra multimodala berättelseformer
• Dramatik, folksagor och myter
• Estetiska lärprocesser
• Intervjun som vetenskaplig metod och förhållningssätt för att samtala med barn
• Litteratur- och språkvetenskapliga analysmetoder
• Genusperspektiv

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.
I kursen används en digital lärplattform.

Den som antagits till och registrerats på kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som den sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Genomgången termin 1 i grundlärarprogrammet eller motsvarande kunskaper.

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom en individuell skriftlig tentamen, två individuella redovisningar samt en gruppredovisning.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationer och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom Väl Godkänd på samtliga examinationer.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator.
Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Examinationsmoment	Omfattning	Betyg
Individuell skriftlig tentamen	2,5 hp	U/G/VG
Individuell redovisning	1 hp	U/G/VG
Individuell redovisning	1 hp	U/G/VG
Gruppredovisning	3 hp	U/G/VG

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Dahlbäck, Katharina (2011). Musik och språk i samverkan. s. 18-66 (Licentiatavhandling). Högskolan för scen och musik - HSM, konstnärliga fakulteten. Göteborgs universitet. 48 s

Dahlgren, Gösta, Gustafsson, Karin, Mellgren, Elisabeth, & Olsson, Lars-Erik (2013). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. (Uppsala Studies in Education nr 115). Uppsala, Sverige: Acta Universitatis Upsaliensis.

Gjems, Liv (2013). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur. 131 s.

Herrlin, Katharina, Frank, Elisabeth & Ackesjö, Helena (2019). Förskoleklassens didaktik. Möjligheter och utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur.

Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskolan. s.17-45, s 90-111. (Doctoral dissertation). Jönköping: School of Education and Communication, Jönköping University. 49 s.


Lenz Taguchi Hillevi, Bodén Linnea & Ohrlander Kajsa (Red): En rosa pedagogik. s. 90-100. Stockholm: Liber. 9 s.



Liberg, Caroline (2007). Språk och kommunikation. I Myndigheten för skolutveckling. Att läsa och skriva. Forskning och beprövad erfarenhet. s. 7-22. Stockholm: Skolverket. http:www.skolverket.se. 15 s.

Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling. Kartläggningar och övningar. Stockholm: Natur och Kultur. 90 s.


Lundberg, Ingvar & Strid, Anna (2009). Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass. Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift (1). 8 s.

Skolverket (2019). Hitta språket. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2011, reviderad 2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2020). Nya språket lyfter. Stockholm: Skolverket.


Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. s. 89-99. Lund: Studentlitteratur. 10 s.


Wiklund, Calla, Petrusson-Nahlin & Schönbäck, Hedda (2011). Språkande som vägvisare i förskolan. Pedagogers språkbruk - en genuspedagogisk fråga om hur vi gör skillnad genom vårt språkliga bemötande.


Österlund, Mia (2008). Kavat men känslosam. Den komplexa bilderboksflickan i Piija Lindenbaums Gittan-trilogi. I Maria Andersson & Elina Druker, red. Barnlitteraturanalyser, s. 97-112. Lund: Studentlitteratur. 16 s.

Artiklar, länkar och annat material kan tillkomma.

Vid behov av inläsning av tillkommande litteratur kontakta kursansvarig.


Referenslitteratur

Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten (2001). Dramabok. Stockholm: Liber. 151 s.

Statens medieråd. Småungar & medier 2019. www.statensmedierad.se

Valfritt urval av bilderböcker


Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html

Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen.