KURSPLAN
Vetenskaplig metod i fritidshemmets pedagogik, 7,5 högskolepoäng
Research Methods in School-Age Educare, 7.5 credits
Kursplan för studenter vår 2021
Kurskod: LVFN18
Fastställd av: Utbildningschef 2017-12-15
Gäller fr.o.m.: Våren 2018
Version: 1
Diarienummer: HLK 2017/5041-313
Utbildningsnivå: Grundnivå
Utbildningsområde: Undervisningsområdet
Ämnesgrupp: UV1
Fördjupning: G2F

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

- redogöra för samband mellan teoretiska utgångspunkter och val av olika metoder för att bidra med olika former av kunskap till fritidshemspedagogisk verksamhet
- visa kunskap om vetenskapsteori och redogöra för kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt för relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen

Färdighet och förmåga

- identifiera och formulera forskningsfrågor inom det fritidshemspedagogiska fältet
- bearbeta empiriskt material utifrån vetenskapliga metoder

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- diskutera etiska aspekter och kritiskt värdera olika ställningstaganden inom fritidshemspedagogisk forskning
- kritiskt värdera val av metodologiska verktyg i relation till teoretiskt perspektiv och forskningsfråga
- kritiskt granska forskningsresultat

Innehåll

• Forskningsöversikt riktad mot frågor inom det fritidshemspedagogiska forskningsområdet
• Vetenskapsteori
• Forskningsmetodik med inriktning mot praktiknära ansatser
• Forskningsdesign
• Litteratursökning
• Forskningsetik

Undervisningsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar individuellt och i grupp.

I kursen används digital lärplattform, exempelvis PingPong.

Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning/handledning under den tid som angavs för det kurstillfälle som sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning/handledning.

Förkunskapskrav

Godkänt resultat på minst 105 hp inom grundlärarprogrammet varav 30 hp fritidspedagogik ska ingå. Genomgångna kurser enligt programmets fastställda studiegång (termin 1-5) eller motsvarande kunskaper.

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Undervisning och kurslitteratur utgör grund för examination.

Kursen examineras genom ett seminarium samt en individuell skriftlig inlämningsuppgift med tillhörande seminarium.

För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

För kursbetyget Godkänd krävs minst Godkänd på samtliga examinationsmoment och för kursbetyget Väl Godkänd krävs dessutom Väl Godkänd på individuell skriftlig inlämningsuppgift med tillhörande seminarium.

En student garanteras minst tre provtillfällen, inklusive ordinarie provtillfälle, för aktuellt kurstillfälle.

Efter att ha blivit underkänd vid examination på samma moment tre gånger har student rätt att på begäran, om möjligt, få därpå följande examination bedömd och betygsatt av ny examinator. Beslut om byte av examinator fattas av utbildningschef. En student som fått godkänt betyg på ett examinationsmoment kan inte examineras igen för att höja betyget.

Om en kurs upphör eller ändras väsentligt erbjuds examination enligt den förutvarande kursplanen vid minst två tillfällen inom ett år efter beslutet.

Poängregistrering av examinationen för kursen sker enligt följande system:
ExaminationsmomentOmfattningBetyg
Seminarium1,5 hpU/G
Individuell skriftlig inlämningsuppgift med seminarium6 hpU/G/VG

Kursvärdering

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren och om möjligt studentrepresentant/er (kursutvecklare), publiceras på lärplattform samt lämnas till utbildningsadministrationen. Kursvärderingen ska ligga till grund för kommande kursplanering.

Kurslitteratur

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (Red.) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. 245 s.

Berglund, Gösta W. (1983). Den etnografiska ansatsen. Ett aktuellt inslag i pedagogisk forskning. Arbetsrapporter från pedagogiska institutionen. Uppsala: Uppsala universitet. 29 s.

Bjørndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. 152 s.

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Løkensgard Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. 223 s.

Heath, Christian, Hindmarsh, Jon, & Luff, Paul (2010). Video in qualitative research. Analysing social interaction in everyday life (s. 1-13). Los Angeles: Sage. 13 s.

Johansson, Eva (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möte med barns perspektiv. Pedagogisk forskning. 8(1-2), 42-57. 15 s.

Klerfelt, Anna (2016). Samtalspromenader - en metod att närma sig andras perspektiv. I Elsie Anderberg (Red.), Praktiknära forskningsmetoder (s. 27-45). Lund: Studentlitteratur. 24 s.

Rohlin, Malin (Red.) (2017). Teori som praktik i fritidshemmet. Malmö: Gleerups. 173 s.

Rönnerman, Karin (2012). Vad är aktionsforskning? I Karin Rönnerman (Red.), Aktionsforskning i praktiken – förskola och skola på vetenskaplig grund (s. 21-40). Lund: Studentlitteratur. 19 s.

Rönnerman, Karin & Salo, Petri (2012). 'Collaborative and action research' within education: A Nordic perspective. Nordic Studies in Education. Vol. 32, s. 1-16.

Stukat, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (rev. 2011). Lund: Studentlitteratur. 240 s.

Svenska språknämnden (2000). Svenska skrivregler. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB. 218 s.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. 130 s.

Granskning av uppsatser och avhandlingar utifrån kursansvarigs val.

Till forskningsöversikt väljs litteratur baserad på vetenskaplig forskning och presenterad i form av rapporter, artiklar och avhandlingar i relation till forskningsintresse. Minst fem texter.

Referenslitteratur
Borg, Elisabet & Westerlund, Joakim (2012 ). Statistik för beteendevetare. (3.uppl.) Stockholm: Liber. S. 9-82.

Brinkkjaer, Ulf & Höyen, Marianne (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur. 127 s.

Nilholm, Claes (2016). Teori i examensarbetet - en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur. 24 s.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. 138 s.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (rev. 2017). Stockholm: Skolverket. 293 s.

Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket. 68 s.

UNICEF (1989). Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Litteraturreferenser – så skriver du
http:ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html
Interaktiva antiplagiatguiden
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet
http:
pingpong.hj.se/public/courseId/10128/publicPage.do
Finns även i kursens aktivitet på lärplattformen PingPong.