UTBILDNINGSPLAN
Masterprogram i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, 120 högskolepoäng
Master Programme on Quality Improvement and Leadership in Health and Welfare, 120 credits
Programkod: HAKL9
Fastställd av: VD 2018-10-23
Reviderad av: VD 2024-01-15
Version: 8
Programstart: Hösten 2024
Utbildningsnivå: Avancerad nivå

Examensbenämning

Filosofie masterexamen med huvudområde Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd.

Programbeskrivning

Omfattning
Utbildningsprogrammet genomförs på avancerad nivå och omfattar 120 hp. Ett läsår om 40 veckor omfattar 60 hp varvid 1,5 hp i genomsnitt motsvarar en veckas studier om minst 40 timmar. Utbildningsprogrammet, omfattar tre år och ges de två första åren på halvfart och år tre på helfart.

Utbildningen består av obligatoriska kurser om 112,5 hp och valbara kurser om 7,5 hp.

Innehåll och upplägg
Utbildningen genomförs i samarbete med företrädare från verksamheter inom hälso- och
välfärdssektorn. Masterprogrammet kombinerar campusträffar på lärosätet med distansundervisning. Genom hela utbildningen omsätts den teoretiska kunskapen till praktik som avser att leda till förbättringar inom hälsa- och välfärdssektorn. De två första åren i masterprogrammet består av kurser där teoretisk kunskap kopplas och bearbetas utifrån frågeställningar huvudsakligen hämtade från den egna praktiken. Under det tredje året fördjupas studentens teoretiska kunskap ytterligare genom ett självständigt vetenskapligt examensarbete om 30 hp som baseras på ett förbättringsarbete. Examensarbetet genomförs med fördel på studentens egen arbetsplats.

Internationalisering
Genom samverkan med internationella partners inom området ledarskap och kvalitetsförbättring ges studenterna möjlighet att möta utländska lärare och forskare, men även att genomföra studier utomlands. För studenter som väljer att läsa kurser vid ett universitet i annat land är kravet att valda kurser har rätt kunskapsnivå och faller inom ramen för programmets målsättning, vilket avgörs av programansvarig.


Pedagogisk grundsyn
Grunden för Hälsohögskolans pedagogiska syn är att individen ges frihet att söka sin kunskap samt att ta ansvar för sitt lärande och sin personliga utveckling. Målet med lärandet är att individen skaffar sig handlingsberedskap för att delta i utveckling av ett föränderligt samhälle.

Den pedagogiska grundsynen innebär att:
-miljön för lärandet främjar aktivt kunskapssökande och studentens eget ansvar
-lärprocesser- och examinationsformer bidrar till utveckling av studentens förmåga till kritiskt tänkande, problemlösning, djupinlärning och förståelse
-lärprocesser främjar utvecklingen av ett professionellt förhållningssätt i arbetet med patienter/brukare/anhöriga alternativt kunder i samverkan med andra professioner
-vetenskapligt förhållningssätt är en naturlig del i lärandet
-det praktikbaserade förbättringsarbetet ger studenten möjligheter att pröva, observera, analysera och reflektera över olika aspekter av betydelse för ledning av hög kvalitet och god förbättringsförmåga.

Den pedagogiska grundsynen konkretiseras i programmets kurser genom arbetsformer som stöder studenternas lärprocesser. Regelbundna kursutvärderingar ska genomföras och resultatet från dessa ska beaktas i utformningen av utbildningsplaner, kursplaner, arbetsformer och examinationsformer. I detta arbete ska studenterna vara delaktiga. Hälsohögskolans ledning har till uppgift att återkommande följa och utvärdera utvecklingen av den pedagogiska grundsynen.

Mål

Allmänna mål
Enligt Högskolelagen (SFS 1992:1434 med senare ändringar) ska utbildning på avancerad nivå väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål för masterexamen
Student som genomgått utbildningsprogrammet för masterexamen ska, enligt examensordningen (Bilaga 2, Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar), inom nedan angivna områden kunna

Kunskap och förståelse
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Målet med utbildningsprogrammet är att bidra till förbättring av hälsa och välfärd. Masterprogrammet ska öka studentens förmåga att leda och åstadkomma förbättring som leder till nyttiggörande och värdeskapande i hälsa och välfärd samt en god resurshushållning.

Självständigt arbete
För masterexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp inom huvudområdet för utbildningen.

Innehåll

Kurser inom utbildningsprogrammet.
1 Valbar kurs

Kurser

Obligatoriska kurser

Kursbenämning Hp Huvudområde Fördjupning Kurskod
Drivkrafter och inspirationskällor för förbättringsarbete 5 Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd A1N HDIR24
Förbättringskunskap I 5 Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd A1N HIKR22
Förbättringskunskap II 5 Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd A1F HIKS23
Förbättringsledning och projektplanering som stöd för kvalitetsförbättring inom hälso- och välfärds organisationer 7,5 Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd A1F HFKS22
Förbättringsvetenskap: teori och metod 3,8 Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd A1F HFTS22
Informationens roll i kvalitetsförbättring inom hälsa och välfärd 3,7 Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd A1F HIRS23
Kvalitet, mätning och lärande 7,5 Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd A1F HKMS25
Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, examensarbete för masterexamen, del I 30 Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd A2E HK2V29
Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, examensarbete för masterexamen, del II 30 Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd A2E H2KV24
Metoder för att förstå patientens, brukarens och närståendes perspektiv av hälsa och välfärd 5 Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd A1N HMBR23
Systemtänkande: organisering, ledning och styrning av omsorg samt hälso- och sjukvård 10 Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd A1N HSYR22

Valbara kurser

Kursbenämning Hp Huvudområde Fördjupning Kurskod
Coaching för kvalitetsförbättring i vård och omsorg 1 7,5 Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd G1N HCKG12
Co-production in Health and Welfare 1 7,5 Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd A1N HCPR22
Patientsäkerhet - från teori till praktik 1 7,5 Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd A1N HPSR22

Programöversikt

Årskurs 1
Termin 1 Termin 2
Period 1 Period 2 Period 3 Period 4
Drivkrafter och inspirationskällor för förbättringsarbete, 5 hp Metoder för att förstå patientens, brukarens och närståendes perspektiv av hälsa och välfärd, 5 hp Förbättringskunskap II, 5 hp
Förbättringskunskap I, 5 hp Systemtänkande: organisering, ledning och styrning av omsorg samt hälso- och sjukvård, 10 hp

Årskurs 2
Termin 3 Termin 4
Period 1 Period 2 Period 3 Period 4
Kvalitet, mätning och lärande, 7,5 hp Informationens roll i kvalitetsförbättring inom hälsa och välfärd, 3,7 hp Förbättringsvetenskap: teori och metod, 3,8 hp
Coaching för kvalitetsförbättring i vård och omsorg 1, 7,5 hp Förbättringsledning och projektplanering som stöd för kvalitetsförbättring inom hälso- och välfärds organisationer, 7,5 hp
Co-production in Health and Welfare 1, 7,5 hp  
Patientsäkerhet - från teori till praktik 1, 7,5 hp  

Årskurs 3
Termin 5 Termin 6
Period 1 Period 2 Period 3 Period 4
Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, examensarbete för masterexamen, del I, 30 hp Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, examensarbete för masterexamen, del II, 30 hp


Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet samt kandidatexamen eller yrkesexamen om minst 180 hp i en utbildning inom vård, medicin, teknik eller samhälls-/beteendevetenskap inklusive ett examensarbete omfattande 15 hp eller motsvarande. För sökande med yrkesexamen omfattande lägst 300 hp kan dispens medges från kravet i examensarbete för antagning om den sökande skrivit minst en vetenskaplig artikel som bedöms motsvara kraven för ett examensarbete på kandidatnivå. Dispens kan även medges sökande till det särskilda urvalet, med yrkesexamen omfattande minst 300 hp, som genomför ett examensarbete på kandidatnivå under studietiden. Dessutom krävs 2 års arbetslivserfarenhet.

Villkor för fortsatta studier

För tillträde till programmets kurser finns särskilda förkunskapskrav, vilka framgår av respektive kursplan.

Examenskrav

Filosofie Masterexamen i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng enligt gällande utbildningsplan, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom huvudområdet. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. För filosofie masterexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.

Examensbevis
Examensbevis utfärdas på studentens begäran efter avslutad utbildning under förutsättning att examinationsresultaten är registrerade i studiedokumentationssystemet.

Övrigt

Betyg
I enlighet med av Jönköping University fastställda bestämmelser ska i kursplanen anges de betygsgrader som används. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Som betyg används A, B, C, D, E, FX, F. Hälsohögskolan kan föreskriva om annat betygssystem, vilket beslutas av VD. I sådant fall anges detta i kursplanen.

Undervisning och examination
För varje kurs i utbildningen finns en särskild kursplan som är ett juridiskt bindande dokument. Undervisnings- och examinationsformerna för de kurser som ges inom utbildningen framgår av kursplanerna. Närmare bestämmelser och information om examination och betygsättning återfinns i styrdokumentet ”Bestämmelser och riktlinjer för utbildning vid Jönköping University (BRJU)”, i respektive kursplan samt i respektive lärplattform.

Lika villkor på Jönköping University
Jönköping University vill som utbildningsanordnare erbjuda en inkluderande studiemiljö där alla studenter behandlas på ett objektivt och professionellt sätt, och där alla ges lika möjligheter. Jönköping University accepterar under inga omständigheter att diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling förkommer.

Disciplin- och avskiljandenämnden vid Jönköping University
Studenter är skyldiga att följa de regelverk som styr verksamheten vid Jönköping University. Disciplin- och avskiljandenämnden vid Jönköping University (DAN) kan besluta om disciplinära åtgärder.

Valbara kurser
Valbara kurser som anges i utbildningsplanen kan ändras över tid.

Tillgodoräknande
En student som gått igenom delar av högskoleutbildning med godkända resultat vid annan svensk eller utländsk högskola eller vid annat universitet, eller har inhämtat motsvarande kunskaper och färdigheter på annat sätt kan efter prövning få detta tillgodoräknat inom ramen för sin utbildning vid Hälsohögskolan. Ansökan om tillgodoräknande söks av studenten på särskilt formulär enligt de instruktioner som finns på formuläret. Ansökan ska vara inkommen senast fem veckor före kursstart för att kunna behandlas i god tid före kursstart. För studenter som är nya vid Jönköping University och som vill tillgodoräkna sig kurser i nära anslutning till
kursstarten ska ansökan om detta göras snarast efter registreringen.

Studieuppehåll
Studieuppehåll kan endast sökas och beviljas från utbildningsprogram, inte från kurs. Studieuppehåll kan tidigast beviljas efter att student avslutat minst en kurs med godkänt betyg, i annat fall hänvisas student att ansöka till programmet på nytt. Studieuppehåll söks av studenten på särskilt formulär och kan endast beviljas på grund av sjukdom, föräldraledighet, militärtjänstgöring eller annan särskild anledning. Student som beviljats studieuppehåll ska meddela återinträde till studievägledare senast 15/10 inför vårtermin och 15/4 inför hösttermin.

Studieavbrott
Student rekommenderas att ta kontakt med studievägledare innan studieavbrott. Avbrytande av studier från program eller kurs inges av studenten på särskilt formulär enligt de instruktioner som finns på formuläret.

Dispens
När student inte uppfyller fastställda behörighetskrav inför termins- och /eller kursstart ges dispens endast i de fall då Jönköping University orsakat att studenten inte kan fullfölja sina studier enligt utbildningsplan.