UTBILDNINGSPLAN
Masterprogram i gerontologi, 120 högskolepoäng
Master Programme (120 credits) in Gerontology, 120 credits
Programkod: HAMS0
Fastställd av: VD 2020-06-11
Version: 2
Programstart: Våren 2021
Utbildningsnivå: Avancerad nivå

Examensbenämning

Filosofie masterexamen med huvudområdet gerontologi

Programbeskrivning

Omfattning
Utbildningsprogrammet genomförs på avancerad nivå och omfattar 120 hp för masterexamen. Ett läsår om 40 veckor omfattar 60 hp, varvid 1,5 hp i genomsnitt motsvarar en veckas studier om minst 40 timmar.

Innehåll och uppläggning
Masterprogrammet är ett nordiskt samarbete mellan Jönköping University, Islands universitet, Lunds universitet och Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Gjövik, kallat NordMaG (Nordic Master Degree Programme in Gerontology). Programmet består av olika kurser inom huvudområdet gerontologi och självständigt arbete (examensarbete) om totalt 30 hp. Till varje enskild kurs finns en fastställd kursplan med angivna förkunskapskrav.
Studenten ska även läsa kurser vid andra universitet och högskolor som ingår i NordMaG-samarbetet. Kurserna i huvudområdet gerontologi är organiserade så att det bildas en logisk progression.

Arbetsformer
Utbildningen bedrivs med ett problemorienterat arbetssätt där studentens eget lärande sätts i fokus. Arbetsformer anpassas efter kursens karaktär och grad av fördjupning och kan bestå av litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, uppgifter enskilt eller i grupp.
Masterprogrammet ges på halvfart och är delvis webbaserat med vissa kurstillfällen på respektive lärosäte.

Pedagogisk grundsyn
Grunden för Hälsohögskolans pedagogiska syn är att individen ges frihet att söka sin kunskap samt att ta ansvar för sitt lärande och sin personliga utveckling. Målet med lärandet är att individen skaffar sig handlingsberedskap för att delta i utveckling av ett föränderligt samhälle.
Den pedagogiska grundsynen innebär att:
- miljön för lärandet främjar aktivt kunskapssökande och studentens eget ansvar
- lärprocesser och examinationsformer bidrar till utveckling av studentens förmåga till kritiskt tänkande, problemlösning, djupinlärning och förståelse
- lärprocesser främjar utvecklingen av ett professionellt förhållningssätt i arbetet med patienter/klienter/brukare, samt i samverkan med andra professioner
- vetenskapligt förhållningssätt är en naturlig del i lärandet
Den pedagogiska grundsynen konkretiseras i de olika programmen genom arbetsformer som stöder studenternas lärprocesser. Regelbundna kursutvärderingar skall genomföras och resultatet från dessa skall beaktas i utformningen av utbildningsplaner, kursplaner, arbetsformer och examinationsformer. I detta arbete skall studenterna vara delaktiga. Hälsohögskolans ledning har till uppgift att återkommande följa och utvärdera utvecklingen av den pedagogiska grundsynen.

Internationalisering
Hälsohögskolan arbetar aktivt för att skapa en internationell utbildnings- och forskarmiljö, vilket innefattar utbyte på student-, lärar- och forskarnivå. Genom bland annat utbytesprogram för studier utomlands men även möte med utländska föreläsare och utbytesstudenter, syftar internationalisering och interkulturell kommunikation till att studenten blir medveten om åldrande och äldreomsorg i ett globalt perspektiv.

Interprofessionell samverkan
På Hälsohögskolan i Jönköping finns utbildning på avancerad nivå inom flera huvudområden. I syfte att tillgodogöra sig kunskap om andra huvudområden inom hälsa och välfärd bedrivs därför vissa kurser helt eller delvis i samverkan med andra professioner.

Mål

Övergripande målsättning
Enligt Högskolelagen (SFS 1992:1434 med senare ändringar) skall utbildning på avancerad nivå väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna skaffat sig inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål för masterexamen
Student som genomgått utbildningsprogrammet för masterexamen skall inom nedan angivna områden kunna

Kunskap och förståelse
- sammanfatta och redogöra för samt visa fördjupad kunskap om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom gerontologi såväl teoretiskt som metodologiskt
- visa brett kunnande och insikt i ämnet gerontologi samt väsentligen fördjupad kunskap inom vissa delar av området
- kritiskt granska olika sätt att organisera hälso- och sjukvård samt sociala insatser riktade mot äldre
- förklara skillnader och värdera dess konsekvenser, mellan olika sätt att organisera och styra verksamheter för äldre avseende hälsa, vård och socialt arbete
- redogöra för ledarens roll i olika kontexter och ledarskapets betydelse vid utvecklings- och förbättringsarbete.

Färdighet och förmåga
- kritiskt och systematiskt integrera gerontologisk teori och evidens för att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer
- i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper, diskutera och argumentera kring gerontologiska frågeställningar och teorier
- pedagogiskt leda och bedriva utvecklingsarbete av betydelse för livsvillkor, hälsa och välfärd
- skapa förutsättningar för samverkan mellan team för förbättrings- eller utvecklingsarbete inom hälso- och välfärdssektorn
- kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, planera och med adekvata metoder genomföra och utvärdera kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen inom vård och omsorg för äldre.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- inom gerontologi göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings-, utvecklings- och utvärderingsarbete
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används
- identifiera eget behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling och egen förmåga att förmedla kunskap
- reflektera över och värdera ledarskapets villkor och konsekvenser utifrån olika kontextuella förutsättningar och verksamheter riktade mot äldre.

Utbildningen förbereder för forskarutbildning.

Innehåll

Obligatoriska kurser i huvudämnet
Gerontologi, perspektiv, teori och metod, 7,5 hp
Ageing in a Welfare State, 10 credits
Åldrande och hälsa, 7,5 hp
Gerontologi, examensarbete I, 15 hp
Gerontologi, examensarbete II, 15 hp
alternativt
Gerontologi, examensarbete I och II kan ersättas med Gerontologi, examensarbete om 30 hp

Obligatoriska kurser i huvudämnet på andra lärosäten
Multidisciplinary Perspectives on Ageing and Health, 7.5 credits (ges vid Lunds Universitet)
Gerontology: Policymaking and Service, 10 credits (ges vid Islands universitet)
The Psychology of Ageing, 10 credits (ges vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Gjövik)

Obligatoriska kurser i övriga ämnen
Vetenskapsteori och vetenskaplig metod, 15 hp
Teamsamverkan i en föränderlig organisation, 7,5 hp

Valbara kurser
Geriatrik, 7,5 hp
Ageing and Society - Diversity, Participation and Health, 7.5 credits
Evidensbasering inom hälsa och välfärd, 7,5 hp
Valbara kurser vid andra lärosäten enligt överenskommelse med programansvarig.

Förkunskapskrav

Kandidatexamen eller yrkesexamen om 180 hp eller motsvarande utländsk examen inklusive ett avslutat examensarbete om minst 15 hp, eller motsvarande.

Tillgodoräknande

En student som gått igenom delar av grundläggande högskoleutbildning med godkända resultat vid någon annan svensk eller utländsk högskola eller har inhämtat motsvarande kunskaper och färdigheter på annat sätt kan efter prövning få detta tillgodoräknat inom ramen för sin utbildning vid Hälsohögskolan. Efter framställan med nödvändig dokumentation av studenten, beslutar avdelningschef till vars avdelning kursen är knuten, om tillgodoräknande kan ske. Studenten skall underrättas skriftligt om innehållet i beslutet.

Villkor för fortsatta studier

För att få fortsätta år tre inom masterprogrammet krävs att studenten har avslutade kurser om
minst 45 hp från år ett och två.

Examenskrav

Masterexamen i gerontologi uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 hp, varav minst 60 hp med fördjupning inom gerontologi inklusive ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp, dock minst 15 hp, om studenten redan fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 hp. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen eller yrkesexamen om minst 180 hp inklusive ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande utländsk examen.

Examensbevis utfärdas på begäran efter avslutad och godkänd utbildning.

Övrigt

Urval för antagning till programmet
Högskolepoäng.

Betyg
Som betyg används A, B, C, D, E, FX, F. Hälsohögskolan kan föreskriva om ett annat betygssystem, vilket beslutas av VD. I sådant fall anges detta i kursplanen.

Examination
Riktlinjer för examination, se BRJU (Bestämmelser och riktlinjer för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå vid Jönköping University).

Studieuppehåll och återupptagande av studier
Studieuppehåll kan endast sökas och beviljas från utbildningsprogram, inte från kurs.
Studieuppehåll söks av studenten på särskilt formulär och inges till Institutet för gerontologi. Studieuppehåll beviljas för högst ett år. Förlängning kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Studieuppehåll beslutas av avdelningschef. Avdelningschefen skall meddela beslutet skriftligt och i samråd med studenten planera återupptagandet av studierna. Studierna bedrivs då enligt den utbildningsplan som gäller vid tidpunkten för återupptagandet.
Studenten anmäler till Institutet för gerontologi när studier önskas återupptas. Beslut om återupptagande av studier fattas av avdelningschef. Beslutet skall meddelas studenten skriftligt.

Studieavbrott
Begäran om studieavbrott från program eller kurs inges av studenten på särskilt formulär till Institutet för gerontologi. Innan studieavbrott beslutas skall studenten ha rätt till studievägledning. Beslut om studieavbrott fattas av avdelningschef, vilken också ansvarar för att studenten avregistreras från kursen.